Tjocka eller tunna?
Tjocka! Är de bra vill man inte att de ska ta slut, och är de dåliga kvittar det ju.
Lättläst och lättsmält eller tyngre varianter?
Inte
för lättläst/lättsmält, jag blir bara irriterad. Hundraåringen och Ove var helt OK men jag springer inte benen av mig efter uppföljarna så att säga.
Kärleksromaner eller deckare?
INTE kärleksromaner. GÄRNA deckare om de är bra skrivna och intelligenta. Inte för mycket blod och våld som t ex Kepler. Jag gillar Nesser, Arne Dahl och brittiska författare som Ian Rankin, Reginald Hill och Stephen Booth. Läser gärna deckare från andra länder som den som
@niphredil tipsade om - om en transvestit i Istanbul (kanske mer lättläst än deckare
)
Kioskromaner eller finlitteratur?
Kioskromaner (menar du typ Harlekin och sånt?)går bort pga språket. Finlitteratur behöver det inte vara, men det är viktigt att språket flyter på. Jag älskade
Brott och Straff, men
Bröderna Karamasov fick jag lägga undan.
Poesi? Biografier?
Biografier kan vara väldigt intressanta! Väntar på del två av Winston Churchill-biografin jag läste i våras, jättebra! Poesi läser jag inte "aktivt" så att säga, även om jag kan fastna i en dikt ibland.
Modernt eller antikt?
Om det är bra spelar det ingen roll! Se ovan angående Dostojevski!
Eller??
Jag vill bli fascinerad och engagerad i boken, den ska ha något eget. Det kan vara karaktärerna, miljön, eller sättet boken är skriven på. Jag vill inte sitta och reta upp mig på dåligt språk eller fjantiga intriger. Det spelar ingen roll om det är gammalt eller nytt, "fint" eller mindre "fint". Jag blev fascinerad av
Brott och Straff, men jag blev också fascinerad av
Shantaram. Som exempel.