Vilka förväntningar har man?

[Katana]

http://www.dn.se/DNet/jsp/polopoly.jsp?d=2207&a=491699&previousRenderType=2

Hur ska man göra livet drägligt för småbarnsföräldrar? Hur ändrar man normen?

http://www.dn.se/DNet/jsp/polopoly.jsp?d=1058&a=481163

 

[Katana]

Sv: Vilka förväntningar har man?

Det gör ont i magen och i kroppen på mig när jag tänker på små barn som är i omsorg 11 timmar om dagen!

 

[White Eagle]

Sv: Vilka förväntningar har man?

http://www.dn.se/DNet/jsp/polopoly.jsp?d=2207&a=491699&previousRenderType=2

Hur ska man göra livet drägligt för småbarnsföräldrar? Hur ändrar man normen?

http://www.dn.se/DNet/jsp/polopoly.jsp?d=1058&a=481163

'

Intressant tråd, har lite bråttom nu så jag hinner inte. Men kommer tillbaka

MVH WE

 

[300hk]

Sv: Vilka förväntningar har man?

Usch vad hemskt.Jag skulle må dåligt ha mitt barn 11 timamr om dagen på dagis...Men nu är hon där 6-8 timmar för jag pluggar..Men tänk sen när man hittar ett jobb som man måste ha ungen så länge på dagis..Men vad ska man göra som ensamstående?? Om man inte jobbar får man inga pengar

 

[mizz]

Sv: Vilka förväntningar har man?

Vi är i den sitsen nu, att barnet 2 år, måste vara hos dagmamma 10 timmar / 4 dgr i veckan. Trist men sant och ofrånkomligt.

 

[athena]

Sv: Vilka förväntningar har man?

Har inte läst länkarna, men tycker också det är tragiskt om de måste vara så länge. Min lilltjej är snart två år och är 7 timmar per dag tre dgr i veckan. Men det är bara "tack vare" att jag får stämpla upp till heltid, annars blev det för kärvt ekonomiskt. Det känns dock rätt lagom.

 

[Kat]

Sv: Vilka förväntningar har man?

Det gör ont i magen och i kroppen på mig när jag tänker på små barn som är i omsorg 11 timmar om dagen!

Det är inte direkt ovanligt att förskolepersonal tillbringar mer vaken tid med barnen än föräldrarna gör. Men visst känns det obehagligt.

 

[kopparberg]

Sv: Vilka förväntningar har man?

Sänk de materiella kraven, gå ner i arbetstid och spendera lite mer tid med barnen!

Ett skäl till min frivilliga barnlöshet är att jag inte är beredd att göra uppoffringar så jag kan ägna nog mkt tid åt en eller flera barn.
Borde fler ställa sig den frågan innan de skaffar barn?

Jag har en mkt kär kompis som har en liten bebis. Hon var precis klar med sin utbildning och gick arbetslös. = MKT liten inkomst.
Pappan till barnet jobbade heltid, men i en "bransch" där lönerna är rätt små.
De bor i en etta, har ingen bil, och lever i övrigt MKT billigt. Så det gick! Deras underbara bebbe behöver inte allt materiellt, bebbe är skitglad och harmonisk över att ha sina två föräldrar!

 

[mino]

Sv: Vilka förväntningar har man?

Varför det egentligen? Barn har väl aldrig under någon tid umgåtts kvalitetstid i någon större utsträckning med sina föräldrar, det var ju knappast så att man satt och lekte med barnen under flera timmar förr i tiden. Jag tycker att det verkar ligga nån sort moralisk norm att en förälder alltid till varje pris ska ta hand om sina barn (lite samma grej som att det är fult att bara vilja rida och inte mocka och annat runtikring eller för den delen leja ut städningen av hemmet). Det finns egentligen inget som säger att det skulle vara bättre att vara typ hos mormor än att vara på dagis. Men ändå är det "finare". Min mamma var hemma till jag var 5-6 och jag minns inte den tiden som särskilt intressant. Snarare att jag var överlycklig när jag fick gå på förskola där det fanns en massa folk och roliga saker att pyssla och leka med. Min mamma närde en stark känsla av att det var fult att gå på dagis, ungefär som att man inte hade råd att vara hemma. Det var i alla fall en mer ärlig inställning än som nu när man utan att peka på varför håller på att tjata om "barnens bästa" och att det alltid skulle vara föräldrarna. Synar man detta påstående i sömmarna finns det sällan något vettigt argument bakom.

 

[Silverkedjan]

Sv: Vilka förväntningar har man?

Men JAG mår dåligt i de perioder jag måste jobba så mkt att jag inte ser min tiomånaders bebis när han är vaken

HAN har det säkert bra med sin pappa, men jag tycker på fullt allvar att BÅDA föräldrarna (om båda ska vara med i barnets liv) borde prioritera om de första åren när barnen är pyttesmå så de får vara med när det HÄNDER. Inte bara för barnens skull utan för sin EGEN

Fyra-åringen blir odräglig om han inte får vara på dagis, men usch vad det inte känns lockande att skola in den lille som ett-åring efter nyår Ändå ska vi pussla så vi får ihop så mkt ledig tid som möjligt. Känns det för mkt i hjärtat på MIG att lämna honom så tänker jag ta mer föräldraledigt. Vi har också enligt modellen Kopparberg beskrev skruvat ned kostnaderna för att klara att prioritera ledig tid med barn framför materiella ting.

 

[Nowis]

Sv: Vilka förväntningar har man?

Jag har inga sanna svar på hur man ska göra livet som småbarnsförälder drägligt eller hur man ändrar normen, men rent spontant känner jag att var och en måste ta ansvar för både sitt eget o sina barns liv. DVS att jobba inte heltid, man har väl fortfarande rätt att gå ner till 75% när man har barn under 8? Det kräver att man sänker sin levnadsstandard, men om valet står mellan att barnen ska gå 45 timmarsveckor på dagis för att man ska slippa jämföra priser eller inte ha råd med splitter ny bil, eller mer tid tillsammans med sina barn fast man får snåla in på både det ena o det andra, då tycker jag att valet är väldigt lätt. Jag väljer att ha det snålt ekonomiskt, man kan faktiskt leva ett gott liv på väldigt knappa resurser, men man ska göra ett medvetet val o aktivt försvara det, då tror jag även att man i förlängningen ändrar normen. De flesta tror jag bara knatar på i gamla hjulspår o känner att de är trängda o har ständig ångest för sina barn, men de gör inget åt det.

 

[mino]

Sv: Vilka förväntningar har man?

Detta har jag full förståelse för, låter som ett moget ställningstagande. Det jag vänder mig emot är att man av slentrian reagerar med att det är fult eller som Kat skrev "obehagligt" att låta barnen vara långa dagar på dagis. Jag tycker att det är viktigt att man har klart för sig varför det i så fall skulle vara obehagligt. För det är inte nödvändigtvis särskilt obehagligt eller skadligt för barnen.

 

[Silverkedjan]

Sv: Vilka förväntningar har man?

Nej min 4-åring skulle älska att få vara kvar hur länge som helst på dagis.

Men en ett-åring känns för liten, faktiskt, i alla fall min

 

[Sjalen]

Sv: Vilka förväntningar har man?

Vi är i den sitsen nu, att barnet 2 år, måste vara hos dagmamma 10 timmar / 4 dgr i veckan. Trist men sant och ofrånkomligt.

Inget är ofrånkomligt - det är en prioritering du gör för att ha det liv du har.

Men visst, jag prioriterar själv inte "politiskt korrekt" utan är rätt självisk - fast elva timmar låter på tok för mycket. Men vår dotter var hemma med pappa de första två åren. Efter detta älskade hon dagis med fullt av andra barn och pyssel (ingen av hennes föräldrar är några större pysslare - det får hon hos mormor ) och nu är de barn i hennes klass som inte går på fritids efter skolan inte alls glada för de missar extra gympa och massor av roliga utflykter.

Jag tror det handlar mer om vad man faktiskt gör med barnen när man väl är hemma (iallafall skolbarn). Jag läste i Sydsvenskan förra året att genomsnittsföräldern spenderar elva minuter om dagen till att prata med sitt barn! Resten av tiden ägnas åt dataspel och annat och massor av barn har egen TV på rummet. Det tycker jag är än värre. Vad får man reda på om barnen då??? Hos oss är det därför jätteviktigt att vi äter middag tillsammans på kvällen.

En annan irriterande sak med dagens system är inte så mycket barnens situation som sådan utan istället att det ökar generationsklyftorna i detta land något oerhört. Barn träffar så sällan gamla nuförtiden för alla är upptagna med sitt och gör inget tillsammans. Det märks jämfört med andra länder som inte alls är så ungdomsfixerade.

 

[cirkus]

Sv: Vilka förväntningar har man?

Vissa kan göra en prioritering andra kan faktiskt inte det.

När jag var ensamstående med mina småflickor så hade jag inte särskilt mycket att välja på. Vi bodde billigt, vi åt billigt, semesterresor fanns inte, hobbies fanns inte. Och de var på dagis mellan 0800 och 1730 och då jobbade jag inte ens heltid, eftersom jag hade vissa restider också.

Jag tycker det är surt att höra att man gjort något obehagligt och eländigt för sina barn när man inte hade något annat att välja på, i det lägte behöver man INTE sånt.

Däremot tycker jag att det är skrämmande med folk som har något att välja på väljer bort sina barn.

 

[oz_joj]

Sv: Vilka förväntningar har man?

Jag tycker det är surt att höra att man gjort något obehagligt och eländigt för sina barn när man inte hade något annat att välja på, i det lägte behöver man INTE sånt.

Däremot tycker jag att det är skrämmande med folk som har något att välja på väljer bort sina barn.

Fast har man inget val så har man inte och då ska man väl inte ta åt sig. Det låter som om ni ändå gjorde ert bästa, bla genom att du inte jobbade heltid...

Dessutom verkar ni ju medvetna om att ni inte ville ha det så kanske och löste kanske den tid ni hade tillsammans som mer kvalitetstid...

 

[oz_joj]

Sv: Vilka förväntningar har man?

Detta har jag full förståelse för, låter som ett moget ställningstagande. Det jag vänder mig emot är att man av slentrian reagerar med att det är fult eller som Kat skrev "obehagligt" att låta barnen vara långa dagar på dagis. Jag tycker att det är viktigt att man har klart för sig varför det i så fall skulle vara obehagligt. För det är inte nödvändigtvis särskilt obehagligt eller skadligt för barnen.

Jo men jag tänker som så (arbetar med barn) att jag själv skulle tycka att det var jobbigt att vistas i barngrupp 11 timmar/dag utan chans att dra mig undan. För så är det ju på många dagis. Möjligen sover man en stund men på många ställen har de liten yta, få i personalen etc som gör att det aldrig är helt tyst och lugnt och ensamt. Som vuxen (nu har jag inte elever ens 8 timmar/dag) tycker jag att det är skönt med rast där jag kan andas ut, få tyst, lugn etc en stund innan man fortsätter dagen. Varför skulle barn ha lättare för att vistas tillsammans i 11 timmar/dag?

 

[cirkus]

Sv: Vilka förväntningar har man?

Jag tror att det är tvärt om, har man ett val så tar man inet åt sig för då har man valt att ha det på det viset och tycker väl att det är bra. Om man INTE har ett val, så får man dåligt samvete och tar åt sig.

Men, men mina flickor överlevde långa dagar på dagis.

 

[mino]

Sv: Vilka förväntningar har man?

Självklart kan det vara urkass för ett barn att vara på dagis 11 timmar. Eller för den delen 4 timmar. Men jag vänder mig emot att man generellt fördömer idén och antyder att föräldrar som låter sina barn vara mycket på dagis skulle vara dåliga föräldrar (underförstått eftersom det är dåligt att vara på dagis). För många barn är dagis säkert inte det sämsta och alla dagis är inte så dåliga som det du beskriver.

Enskilda situationer kan alltså säkert vara urdåliga för barnet men det betyder inte att det gör det inte till ett allmänt dåligt alternativ.