Njae, böjning/ställning har inget med vilket sittben jag använder att göra. Det är rörelseriktningen som styr det. Ställd/böjd åt vänster kan jag ju be hästen röra sig både rakt fram (jämvikt på sittbenen), åt höger (mer vikt på vänster sittben), åt vänster (mer vikt på höger sittben). Oavsett då om svängen är "runt" som i en volt eller mer tvärt som i att vända.
Böjning/ställning justerar jag med tygel- och skänkelhjälper om/när det behövs. Allteftersom hästen blir mer drillad känner den igen min "sits" (sittbenen, skänkelns läge, tygelns längd) och det behövs mycket lite extra inverkan/hjälp för att den ska röra sig i den riktning jag vill.
Det jag tänker är att hästen svänger, vänder, rör sig med hjälp av bakbenen, och "fångar upp" sin egen och min vikt med frambenen, oavsett riktning, så för att bogbladen/frambenen inte ska hindras i en "sidorörelse" (= hästen behöver lyfta frambenet i rörelseriktningen mer) så behöver jag ge mer plats för den sidas framben/bogblad som behöver mest plats beroende på rörelseriktning.
Det blir ju väldigt teoretiskt det här, men faktum är att detta är väldigt enkelt för hästen att lära sig skilja ur om man är konsekvent.
Ja, hästar kan ju lära sig precis vilka signaler vi vill, men frågan är vad som är bäst biomekaniskt.
Hästens bröstkorg är ju en rätt stor del av hästen, jag tänker att det finns väl en god anledning att både engelsk dressyr och akademisk roterar bröstkorgen neråt på insidan för inner sittben.
Har vi några dressyrteoretiker här som är bra på att förklara biomekanik ? Jag får gå och rota i mina clinic-anteckningar annars haha.