Vikthjälper

Njae, böjning/ställning har inget med vilket sittben jag använder att göra. Det är rörelseriktningen som styr det. Ställd/böjd åt vänster kan jag ju be hästen röra sig både rakt fram (jämvikt på sittbenen), åt höger (mer vikt på vänster sittben), åt vänster (mer vikt på höger sittben). Oavsett då om svängen är "runt" som i en volt eller mer tvärt som i att vända.

Böjning/ställning justerar jag med tygel- och skänkelhjälper om/när det behövs. Allteftersom hästen blir mer drillad känner den igen min "sits" (sittbenen, skänkelns läge, tygelns längd) och det behövs mycket lite extra inverkan/hjälp för att den ska röra sig i den riktning jag vill.

Det jag tänker är att hästen svänger, vänder, rör sig med hjälp av bakbenen, och "fångar upp" sin egen och min vikt med frambenen, oavsett riktning, så för att bogbladen/frambenen inte ska hindras i en "sidorörelse" (= hästen behöver lyfta frambenet i rörelseriktningen mer) så behöver jag ge mer plats för den sidas framben/bogblad som behöver mest plats beroende på rörelseriktning.

Det blir ju väldigt teoretiskt det här, men faktum är att detta är väldigt enkelt för hästen att lära sig skilja ur om man är konsekvent.

Ja, hästar kan ju lära sig precis vilka signaler vi vill, men frågan är vad som är bäst biomekaniskt.

Hästens bröstkorg är ju en rätt stor del av hästen, jag tänker att det finns väl en god anledning att både engelsk dressyr och akademisk roterar bröstkorgen neråt på insidan för inner sittben.

Har vi några dressyrteoretiker här som är bra på att förklara biomekanik 😅? Jag får gå och rota i mina clinic-anteckningar annars haha.
 
Och jag tänker precis tvärtom. Ifall jag lägger vikten åt det håll jag ska svänga, gör jag det svårt för hästen att röra sig åt det hållet.

Öppnar jag istället upp åt det håll jag vill vända/styra, tex genom att höja upp axel och höft på den sida jag vänder åt, helt enkelt "lyfta" lite på inre sittbenet och sitta lite mer på det andra sittbenet, så gör jag det lätt för hästen att gå åt det hållet "undan" mitt yttre sittben istället för att tvingas "lyfta upp" mitt inre sittben.
För mig känns det helt livsfarligt att i ex en omhoppning inte följa hästens rörelse i rörelseriktningen. Däremot kan jag köpa ditt tankesätt i vissa lägen. Jag själv har ex en förmåga av att i ena varvet hamna lite snett inåt. Då får jag tänka att jag ska komma upp lite med inner höft och nästan rotera höften lite utåt. Det är dock för att få en neutral sits. Det är ju förvisso också en form av vikthjälp, men inte den typen av vikthjälp som jag avsåg i mitt tidigare inlägg.
 
Ja, hästar kan ju lära sig precis vilka signaler vi vill, men frågan är vad som är bäst biomekaniskt.

Hästens bröstkorg är ju en rätt stor del av hästen, jag tänker att det finns väl en god anledning att både engelsk dressyr och akademisk roterar bröstkorgen neråt på insidan för inner sittben.

Har vi några dressyrteoretiker här som är bra på att förklara biomekanik 😅? Jag får gå och rota i mina clinic-anteckningar annars haha.
Jaa, hästar är fantastiska på att kompensera för ryttares olika balanser. Men att hästen behöver "lyfta upp" manken/framdelen och få plats med frambenen/bogbladet i en vändning och dessutom få in bakbenen under sig för att lyfta, tycker jag ganska logiskt. Böjningen sitter ju inte där man sitter med sittbenen, den är i nacken/bogen/bäckenet. Ryggen och bröstkorgen förblir rak. Jaa, ryggraden kan kanske böjas något, men det är inte där ställningen/böjningen sitter och bröstkorgen är väldigt stum, det är inte heller där jag ser att min sits/vikt har någon funktion i tex en vändning.
 
För mig känns det helt livsfarligt att i ex en omhoppning inte följa hästens rörelse i rörelseriktningen. Däremot kan jag köpa ditt tankesätt i vissa lägen. Jag själv har ex en förmåga av att i ena varvet hamna lite snett inåt. Då får jag tänka att jag ska komma upp lite med inner höft och nästan rotera höften lite utåt. Det är dock för att få en neutral sits. Det är ju förvisso också en form av vikthjälp, men inte den typen av vikthjälp som jag avsåg i mitt tidigare inlägg.
Jag vet inte var jag skrivit att man inte följer hästens rörelse? Att använda sittbenen så som jag syftar på är inte att inte följa med hästen, sittbenen är ju kvar på samma ställe hela tiden och överkroppen är i balans med hästen och rörelseriktningen. Rör sig hästen åt vänster följer liksom sittbenen med i rörelsen. Det handlar bara om vilket man sitter mest på.

Men jag har full förståelse för att en hoppryttaren har svårare att anamma detta då ni står mer i sadeln, har kortare stigbyglar och inte "sitter" lika djupt hela tiden. Då får man kanske anamma en lite annan teknik. Ni behöver ju för övrigt mycket god balans på ert sätt för att följa med hästen och inte störa dens balans mer än nödvändigt.

Tänk då att du sitter rakt upp och ner, djupt i sadeln med långa stigbyglar, då får dina sittben ganska mycket större inverkan på hästen. Både på gott och ont då förstås.
 
Jaa, hästar är fantastiska på att kompensera för ryttares olika balanser. Men att hästen behöver "lyfta upp" manken/framdelen och få plats med frambenen/bogbladet i en vändning och dessutom få in bakbenen under sig för att lyfta, tycker jag ganska logiskt. Böjningen sitter ju inte där man sitter med sittbenen, den är i nacken/bogen/bäckenet. Ryggen och bröstkorgen förblir rak. Jaa, ryggraden kan kanske böjas något, men det är inte där ställningen/böjningen sitter och bröstkorgen är väldigt stum, det är inte heller där jag ser att min sits/vikt har någon funktion i tex en vändning.
Ja alltså bröstkorgen kan ju inte böjas särskilt, men den kan rotera, och den gör det också. Titta på en häst som rör sig i hagen, bröstkorgen vrider sig runt sin axel (och axeln är ryggraden).
 
Ja alltså bröstkorgen kan ju inte böjas särskilt, men den kan rotera, och den gör det också. Titta på en häst som rör sig i hagen, bröstkorgen vrider sig runt sin axel (och axeln är ryggraden).
Jo att "magen" svingar med hästens rörelse är jag fullt medveten om, detta styrs ju av bakbenens aktivitet, har man koll på detta "svingande" kan man också få koll på vilket bakben som är på väg in under hästen.

Man sitter ju uppe på hästens ryggmuskler och sittbenen ligger ju främst an mot dessa. Dessa muskler medverkar ju i hästens bakbensaktivitet. Varje gång inner bakben är på väg in under hästen, för att "bära" i vändningen, aktiveras dessa muskler på samma sida. Att sitta mer på detta sittben (denna sidas muskel) blir för mig hämmande även för denna mekanik.

Nu är det ju väldigt svag/hårfin skillnad mellan sittbenen, mer som att man "lättar" lite på trycket på den sida som är mest aktiv i rörelsen, framför allt blir det en signa hästen lär sig känna igen betydelsen av. Mitt främsta fokus i detta är dock att "släppa fram" framben/bog i rörelseriktningen, helt enkelt inte sitta ivägen för hästens rörelsemekanik.

Jag tänker också att sitta mer på inner sittben lätt leder till att man "lutar" inåt, att inner axel sänks, och att man drar med sig hästen omedvetet som börjar flytta utåt vilket leder till att hästen drar sig bort från vändningen (utåt) och ryttaren måste hela tiden "styra" hästen tillbaks inåt. Det blir helt enkelt obalans som hästen måste balansera upp.

Jag tänker att höja upp inner axel och lätta på inner sittben mer i en böjning/vändning helt enkelt motverkar denna känsla av att "ramla inåt", obalansen, som både häst och ryttare brukar få kämpa med att rätta till sen.
 
Jo att "magen" svingar med hästens rörelse är jag fullt medveten om, detta styrs ju av bakbenens aktivitet, har man koll på detta "svingande" kan man också få koll på vilket bakben som är på väg in under hästen.

Man sitter ju uppe på hästens ryggmuskler och sittbenen ligger ju främst an mot dessa. Dessa muskler medverkar ju i hästens bakbensaktivitet. Varje gång inner bakben är på väg in under hästen, för att "bära" i vändningen, aktiveras dessa muskler på samma sida. Att sitta mer på detta sittben (denna sidas muskel) blir för mig hämmande även för denna mekanik.

Nu är det ju väldigt svag/hårfin skillnad mellan sittbenen, mer som att man "lättar" lite på trycket på den sida som är mest aktiv i rörelsen, framför allt blir det en signa hästen lär sig känna igen betydelsen av. Mitt främsta fokus i detta är dock att "släppa fram" framben/bog i rörelseriktningen, helt enkelt inte sitta ivägen för hästens rörelsemekanik.

Jag tänker också att sitta mer på inner sittben lätt leder till att man "lutar" inåt, att inner axel sänks, och att man drar med sig hästen omedvetet som börjar flytta utåt vilket leder till att hästen drar sig bort från vändningen (utåt) och ryttaren måste hela tiden "styra" hästen tillbaks inåt. Det blir helt enkelt obalans som hästen måste balansera upp.

Jag tänker att höja upp inner axel och lätta på inner sittben mer i en böjning/vändning helt enkelt motverkar denna känsla av att "ramla inåt", obalansen, som både häst och ryttare brukar få kämpa med att rätta till sen.
Vi fick styra på bågar och serpentiner genom att ”höja hälen” på den sidan vi ville att hästen skulle svänga åt. Först se till att sitsen var korrigerad med skänkel längre bak än man trodde och med fötterna framåt och ej nedtrampad häl. Det tog en stund för min häst (red på ridskolans häst, inte ”min”) att förstå och det var svårt att inte använda händerna, men det lossnade efter ett tag. Beröm när han gjorde rätt hade stor effekt!
 
Jo att "magen" svingar med hästens rörelse är jag fullt medveten om, detta styrs ju av bakbenens aktivitet, har man koll på detta "svingande" kan man också få koll på vilket bakben som är på väg in under hästen.

Man sitter ju uppe på hästens ryggmuskler och sittbenen ligger ju främst an mot dessa. Dessa muskler medverkar ju i hästens bakbensaktivitet. Varje gång inner bakben är på väg in under hästen, för att "bära" i vändningen, aktiveras dessa muskler på samma sida. Att sitta mer på detta sittben (denna sidas muskel) blir för mig hämmande även för denna mekanik.

Nu är det ju väldigt svag/hårfin skillnad mellan sittbenen, mer som att man "lättar" lite på trycket på den sida som är mest aktiv i rörelsen, framför allt blir det en signa hästen lär sig känna igen betydelsen av. Mitt främsta fokus i detta är dock att "släppa fram" framben/bog i rörelseriktningen, helt enkelt inte sitta ivägen för hästens rörelsemekanik.

Jag tänker också att sitta mer på inner sittben lätt leder till att man "lutar" inåt, att inner axel sänks, och att man drar med sig hästen omedvetet som börjar flytta utåt vilket leder till att hästen drar sig bort från vändningen (utåt) och ryttaren måste hela tiden "styra" hästen tillbaks inåt. Det blir helt enkelt obalans som hästen måste balansera upp.

Jag tänker att höja upp inner axel och lätta på inner sittben mer i en böjning/vändning helt enkelt motverkar denna känsla av att "ramla inåt", obalansen, som både häst och ryttare brukar få kämpa med att rätta till sen.

Fast balanspunkten/viktfördelningen ska ju inte flyttas inåt, bara för att inner sittben och höft förflyttas neråt en millimeter eller två. Inner axel som motsvarar inner bog ska inte sjunka ner, möjligtvis inner axel lite bakåt.

Man kan ju flytta vikten utåt OCH sänka inner sittben samtidigt, om man så vill. Balanspunkten sitter ju lite högre upp än sittbenen.

Jag får liksom inte till i huvudet hur man ska sänka ytter sittben utan att blockera bröstkorgsrotationen och bakbenens aktivitet (på en volt ställd i volten alltså)
 
Vi fick styra på bågar och serpentiner genom att ”höja hälen” på den sidan vi ville att hästen skulle svänga åt. Först se till att sitsen var korrigerad med skänkel längre bak än man trodde och med fötterna framåt och ej nedtrampad häl. Det tog en stund för min häst (red på ridskolans häst, inte ”min”) att förstå och det var svårt att inte använda händerna, men det lossnade efter ett tag. Beröm när han gjorde rätt hade stor effekt!
Intressant, undrar vad hälarnas position får för effekt på sits/sittben, det har jag aldrig tänkt på, måste jag prova nån gång.
 
Fast balanspunkten/viktfördelningen ska ju inte flyttas inåt, bara för att inner sittben och höft förflyttas neråt en millimeter eller två. Inner axel som motsvarar inner bog ska inte sjunka ner, möjligtvis inner axel lite bakåt.

Man kan ju flytta vikten utåt OCH sänka inner sittben samtidigt, om man så vill. Balanspunkten sitter ju lite högre upp än sittbenen.

Jag får liksom inte till i huvudet hur man ska sänka ytter sittben utan att blockera bröstkorgsrotationen och bakbenens aktivitet (på en volt ställd i volten alltså)

Jag tänker att om du vinklar ditt bäcken neråt på ena sidan, men axeln blir kvar i ursprungspositionen, då måste du vika dig i midjan och din ryggrad blir krokig, för att behålla dina axlar i vågrätt position.

Jag tänker att när en häst vänder, så behöver den lyfta upp insidan (framdelen) mer för att flytta sitt inner framben åt sidan, annars blir den framtung och rumpan far iväg utåt i stället. Att lyfta upp axeln och sittbenet/höften på insidan motverkar denna effekt. Det handlar om en liten liten skillnad i sittbenens tryckfördelning samtidigt som man, eftersom hästen "lyfter" lite mer på insidan, håller sina axlar i samma vågräta linje som hästen bog som då är lite högre på insidan än utsidan.

I en vändning så har man inte samma rotation (svingande mage), och man vill ju faktiskt blockera utsidan lite grann.

På en volt så sitter jag nog mer med samma balans och position på båda sittbenen, lite beroende på vilka övningar vi håller på med.
 
Ungefär som när man cyklar eller kör motorcykel. Du följer liksom med åt det håll du vill svänga åt.

Lite OT... En liten intressant grej jag upptäckte för ett par år sedan är att ridningen gör min balans bättre så att jag kan göra tightare vändningar på motorcykeln och körningen på hojen gör att jag får bättre känsla för vikthjälperna på hästen. Där har vi två hobbys som gifter sig finfint enligt mig.🙂
 
Jag har alltid tänkt sittbenen och "skrevet" som en triangel och som jag gör olika med beroende på om jag vill svänga/vända eller flytta hästen sidled. /\
Vill jag vända flyttar jag (eller har känslan av att jag flyttar) hela triangeln lite, lite åt det håll jag vill vända = yttre sittben hamnar mer mot mitten i sadeln. Då blir det automatiskt något högre tryck (mer vikt) av yttre sittben, precis som Fiador pratar om. Insidan får mindre tryck.
Vill jag flytta sidvärts (säg till höger) "tippar" jag triangelns ben något på höger sida och skapar ett högre tryck som hästen ska flytta sig från.
I båda fallen kan man understödja med inre höften framåt något men i det första fallet förlägger man alltså mer vikt på ytter sittben och i det andra på inner.
Däremot är båda signalerna korta, dvs man sitter inte kvar för länge när hästen utför rörelsen utan upprepar om det behövs.
 

Liknande trådar

Utrustning Hej! Funderar på om det finns något smidigt sätt att fästa huva i tränset? Tycker att den är i rätt storlek och den sitter på hela...
Svar
4
· Visningar
342
Senast: Anna-Bella
·
Hästvård Hej! Funderade lite på hur ni ser på träning för en häst efter en skada? Då tänker jag främst icke-traumatiska skador utan snarare...
2
Svar
21
· Visningar
1 752
Senast: Anna-Bella
·
Ridning Hej! Jag behöver råd från er som har erfarenheter av senskador och igångsättning när hästen stått länge. Min häst som är ett halvblod 15...
Svar
4
· Visningar
808
Senast: Nevermind
·
Träning Jag kunde inte hitta någon tråd med bara bettlös ridning/körning/hantering. Så jag startar en! :laugh: Tanken med tråden är att den kan...
Svar
1
· Visningar
252
Senast: Lavinia
·

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

  • Valet i USA
  • Dagens nagellack!
  • Svensk politik nr 3

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

  • Tvättstugedrama
Tillbaka
Upp