Jag är kluven. Jag tror att enskilda skogsägare visst har potential att sköta en skog bra och jag håller med alla som påtalat att staten inte har gjort sig förtjänt av något förtroende i frågan, med tanke på de kalhyggen och artfattiga skogar de står för, samtidigt tror jag inte heller att det är just den formen av skogsbruk som naturskyddsföreningen syftar på när de talar om att biologisk mångfald ska värnas. De menar knappast att man ska ta över enskilda skogsägares redan välbevarade skogar, kanske letar jag bara dåligt men när jag läser på deras sida står det att äganderätten självklart ska respekteras så länge man når upp till de krav som ska ställas i lagen. De krav som naturskyddsföreningen vill ställa är med största sannolikhet inte jämförbara med allt det som t ex Sveaskog ligger bakom, troligtvis är dessa krav mer jämförbara med vad vissa enskilda skogsägare redan har som filosofi, det torde betyda att man inte heller planerar att ta över en artrik skog så länge den sköts på ett fortsatt bra sätt? Jag tror att de med detta snarare riktar sig mot alla de som missköter sina skogar och inte har någon artrikedom att tala om, ofta större bolag, men rätta mig gärna om jag har fel.
Samtidigt tänker jag med fasa på vad staten gjort ute i skogarna, för visst kan det verka vackert i teorin att man ska värdera ekosystem före ägarrätten om en skog missköts, men vågar man verkligen lita på att staten respekterar dessa värden i praktiken? Vad finns det som förhindrar att man inte svänger igen politiskt och så är det fritt fram att bedriva en klassisk rovdrift på beslagtagen skog? Inget i statens CV som skogsägare säger att de i praktiken kommer respektera en vision om varsamt skogsbruk och bevarande av skyddsvärd skog. Kluven som sagt.