Hazel
Trådstartare
Vi försöker hjälpa en vän till min mamma som nyss än en gång blivit katastrofdåligt bemött av vården, jag är så arg att jag kokar varje gång vi pratar om det här och tycker det måste finnas NÅGOT man kan göra, och hoppas någon kanske har tips på vart man ska söka
Bakgrund
Hon har haft cystor på äggstockarna (och i livmodern tolkar jag det som) sedan hon va 12 år gammal. Hon är nu 35+ har flera barn och vill absolut inte ha fler. Hon har sedan hon fick sitt sista barn bett om att få allting borttaget, man har hela tiden sagt att hon är för ung, hon måste vänta till hon är 30, sen 35 och nu till hon kommit i klimakteriet, jag har själv haft cysta, och det va vidrigt, men för mig va det en engångsgrej, för henne är det inte det. Vi har räknat minst 10 akutbesök där dom tömmer cystor, detta hjälper max ett par veckor innan det börjar komma nya, hon blöder nästan konstant och hennes blodvärden är katastrof. Hon får nu morfin (!!) för smärtorna, hon har blivit omplacerad på jobbet för hon kan inte lyfta något i princip.
Hon har upprepade gånger bett sin läkare att skicka henne till gyn för att återigen be att få ta bort allt, läkaren har sagt att gyn inte vill ta emot henne. För ett par veckor sedan gick hon ner till vc för att be om hjälp att skicka en egenremiss, då upptäcker sköterskan att läkaren 6 gånger! har skickat en remiss till gyn för att sedan dra tillbaka den ett par timmar senare, därefter ljuger han henne rakt upp i ansiktet och säger att det är dom som inte vill ta emot henne. Sköterskan ser till att faktiskt fixa en remiss och dom gör ihop en IVO anmälan, redan igår fick hon ett akutbesök hoss gyn och det va nog här vi alla trodde historien skulle sluta.
Igår träffar hon alltså läkaren på gyn och säger igen att hon vill ta bort allting och läkaren skrattar i princip åt henne och säger att det kommer absolut aldrig någonsin att hända. Hans lösning är att hon ska få hormonspiral, något som inte ens rekommenderas om man har anlag för cystor. Dom tycker också att det är en lösning för henne att åka in till akuten varje gång dom spricker och börjar blöda "för mycket"
Hennes liv är ju i princip obefintligt så här men ändå vill alltså ingen läkare göra nåt alls? Är det verkligen rimligt att man ska ha åka till akuten som en regelbunden sak i sitt liv för att klara sig? Det enda jag kunnat säga är att hon ska söka en annan gynmottagning, jag hittade ett ställe som hade direktnummer till två olika specialister i gynekologi, men jag är så förbannad. Jag vet att man ofta inte vill ta bort livmoder osv men någonstans måste det väl finnas en jävla gräns i vad en människa ska behöva stå ut med?
Bakgrund
Hon har haft cystor på äggstockarna (och i livmodern tolkar jag det som) sedan hon va 12 år gammal. Hon är nu 35+ har flera barn och vill absolut inte ha fler. Hon har sedan hon fick sitt sista barn bett om att få allting borttaget, man har hela tiden sagt att hon är för ung, hon måste vänta till hon är 30, sen 35 och nu till hon kommit i klimakteriet, jag har själv haft cysta, och det va vidrigt, men för mig va det en engångsgrej, för henne är det inte det. Vi har räknat minst 10 akutbesök där dom tömmer cystor, detta hjälper max ett par veckor innan det börjar komma nya, hon blöder nästan konstant och hennes blodvärden är katastrof. Hon får nu morfin (!!) för smärtorna, hon har blivit omplacerad på jobbet för hon kan inte lyfta något i princip.
Hon har upprepade gånger bett sin läkare att skicka henne till gyn för att återigen be att få ta bort allt, läkaren har sagt att gyn inte vill ta emot henne. För ett par veckor sedan gick hon ner till vc för att be om hjälp att skicka en egenremiss, då upptäcker sköterskan att läkaren 6 gånger! har skickat en remiss till gyn för att sedan dra tillbaka den ett par timmar senare, därefter ljuger han henne rakt upp i ansiktet och säger att det är dom som inte vill ta emot henne. Sköterskan ser till att faktiskt fixa en remiss och dom gör ihop en IVO anmälan, redan igår fick hon ett akutbesök hoss gyn och det va nog här vi alla trodde historien skulle sluta.
Igår träffar hon alltså läkaren på gyn och säger igen att hon vill ta bort allting och läkaren skrattar i princip åt henne och säger att det kommer absolut aldrig någonsin att hända. Hans lösning är att hon ska få hormonspiral, något som inte ens rekommenderas om man har anlag för cystor. Dom tycker också att det är en lösning för henne att åka in till akuten varje gång dom spricker och börjar blöda "för mycket"
Hennes liv är ju i princip obefintligt så här men ändå vill alltså ingen läkare göra nåt alls? Är det verkligen rimligt att man ska ha åka till akuten som en regelbunden sak i sitt liv för att klara sig? Det enda jag kunnat säga är att hon ska söka en annan gynmottagning, jag hittade ett ställe som hade direktnummer till två olika specialister i gynekologi, men jag är så förbannad. Jag vet att man ofta inte vill ta bort livmoder osv men någonstans måste det väl finnas en jävla gräns i vad en människa ska behöva stå ut med?