Har länge funderat på en sak.
Jag har ett ponnysto som av andra kan uppfattas som "sur i stallet". Det hänger inte ihop med brunsterna utan hon "bara är sådan". Är det spring och gap i stallet blir vi båda stressade och visar det genom irrititation så det ser jag inte som något problem.
Innan när jag hade mina hästar inackorderade och jag gick in i hennes box kunde hon kasta sig mot boxgrannen och göra utfall.
Detsamma hände i hagen, kom jag in i hagen körde hon bort de andra och såg riktigt hotfull ut för att sedan vända sig mot mig och vara världens sötaste.
Nu när vi har hästarna hemma är jag för det mesta ensam i stallet men kommer det andra surar hon.
Min sambo har inte haft problem med henne vid in och utsläpp när jag t ex jobbar över men för ett tag sedan fintade hon honom och smet upp i trädgården för att äta gräs varpå han fångade in henne.
Efter det har hon surat mot honom och nu ikväll när jag fodrade kom han in i stallet och vi stod och pratade, jag står då jämte hennes box(väldigt låg boxvägg) och hon kastar då och då huvudet med bakåtslickade öron mot sambon.
Varför gör hon så när jag är i närheten? Känner hon sig uppbackad av mig och är lite extra tyken eller anser hon mig inkapabel att försvara mig själv? Vi har haft henne i tre år och hon har gjort så här hela tiden, det började väl efter vi "funnit varandra". Kan tillägga att det är barnens pon
Jag har ett ponnysto som av andra kan uppfattas som "sur i stallet". Det hänger inte ihop med brunsterna utan hon "bara är sådan". Är det spring och gap i stallet blir vi båda stressade och visar det genom irrititation så det ser jag inte som något problem.
Innan när jag hade mina hästar inackorderade och jag gick in i hennes box kunde hon kasta sig mot boxgrannen och göra utfall.
Detsamma hände i hagen, kom jag in i hagen körde hon bort de andra och såg riktigt hotfull ut för att sedan vända sig mot mig och vara världens sötaste.
Nu när vi har hästarna hemma är jag för det mesta ensam i stallet men kommer det andra surar hon.
Min sambo har inte haft problem med henne vid in och utsläpp när jag t ex jobbar över men för ett tag sedan fintade hon honom och smet upp i trädgården för att äta gräs varpå han fångade in henne.
Efter det har hon surat mot honom och nu ikväll när jag fodrade kom han in i stallet och vi stod och pratade, jag står då jämte hennes box(väldigt låg boxvägg) och hon kastar då och då huvudet med bakåtslickade öron mot sambon.
Varför gör hon så när jag är i närheten? Känner hon sig uppbackad av mig och är lite extra tyken eller anser hon mig inkapabel att försvara mig själv? Vi har haft henne i tre år och hon har gjort så här hela tiden, det började väl efter vi "funnit varandra". Kan tillägga att det är barnens pon