Varför radhus?

[em-pirre]

Jag är ett dåligt exempel eftersom jag får ångest av att ha folk nära min tomt bodde i radhus i ettår och har aldrig mått så dåligt.

Men jag kan fortfarande förstå att vissa hellre väljer radhus än villa, eftersom det är tusen gånger enklare med radhus. Men man får ju givetvis en del nackdelar också (=folk).

Svärföräldrarna 70+ funderar lite löst på radhus, eftersom de inte riktigt orkar sköta stort hus och stor tomt, men samtidigt vill de gärna ha ett äppelträd, lite bärbuskar och lite eget space. Där är ju radhus perfekt.

Det finns ju radhus och radhus liksom...

 

[Red_Chili]

För mig är det helt obegripligt att man vill bo i en villa i en småstad. Allt jobb med ett hus, långt bort från stan men med lika mycket grannar dvs ingen lugn och ro och man kan inte ens ha en "naturlig" trädgård. För mig är det verkligen det sämsta av alla världar. Men det är ju enormt populärt, så det är ju tur att smaken är som baken så det finns något för alla .

Eller en villa i någon stad alls Stort hus = massor att städa, liten tomt = grannar som bor "på" en och inte självklart att det är tillåtet att sätta upp den typ av staket/buskar man själv vill ha. För mig som aldrig kommer ha barn så känns det mesta på mer än 3 rok som onödigt stort. Vardagsrum, sovrum + arbetsrum, vad mer behövs utöver kök och badrum? Det blir ju bara massor av rum som antingen står tomma eller som fylls av prylar man egentligen inte behöver och inget av det känns särskilt lockande.

Men så ser jag de stora husen med små tomter säljas för över 10 miljoner, så uppenbarligen vill folk ha det så. För mig personligen hade en liten enplansvilla på stor tomt varit värd mer än ett sådant stort hus.

 

[Red_Chili]

Svärföräldrarna 70+ funderar lite löst på radhus, eftersom de inte riktigt orkar sköta stort hus och stor tomt, men samtidigt vill de gärna ha ett äppelträd, lite bärbuskar och lite eget space. Där är ju radhus perfekt.

I radhuset/kedjehuset (förstår aldrig riktigt skillnaden) där partnerns ena förälder bor så är det typ så. Ganska stor altan och ett inglasat uterum, sedan en gräsplätt med ett äppelträd, ett plommonträd och rabatt mellan gräset och altanen. Runt hela tomten växer såna där stora tujor som är gröna året om och gör att grannarna inte ser in. Det enda som saknas är staket också, för nu har det hänt att en viss ung saluki smitit ut och stuckit över till granne

 

[Malin_L]

I radhuset/kedjehuset (förstår aldrig riktigt skillnaden) där partnerns ena förälder bor så är det typ så. Ganska stor altan och ett inglasat uterum, sedan en gräsplätt med ett äppelträd, ett plommonträd och rabatt mellan gräset och altanen. Runt hela tomten växer såna där stora tujor som är gröna året om och gör att grannarna inte ser in. Det enda som saknas är staket också, för nu har det hänt att en viss ung saluki smitit ut och stuckit över till granne

Kedjehus sitter ihop med förråd/garage/carport medan radhus sitter ihop själva boendebyggnaden.
I så kedjehus så har man inte grannarna vägg i vägg på samma sätt.

 

[Red_Chili]

Kedjehus sitter ihop med förråd/garage/carport medan radhus sitter ihop själva boendebyggnaden.
I så kedjehus så har man inte grannarna vägg i vägg på samma sätt.

Ah! Så var det ja. Då är det kedjehus som partnerns förälder bor i. Jag har nog blivit förvirrad av att det på hemnet inte finns någon kategori för kedjehus, så alla hamnar under radhus (och det är inte alltid det framgår i beskrivningen vad de menar utan det syns bara på bild).

 

[em-pirre]

Kedjehus sitter ihop med förråd/garage/carport medan radhus sitter ihop själva boendebyggnaden.
I så kedjehus så har man inte grannarna vägg i vägg på samma sätt.

Ahaa, jag tror inte vi har det begreppet i Finland. Det är nog bara radhus, parhus eller egnahemshus (villa)

Edit googlade och tydligen är det samma sak här men har aldrig hört det bara. Brukar kanske inte diskutera radhus så ofta

 

[starcraft]

Jag hade lätt kunnat bo i ett radhus. Dels är det oftast billigare än en villa, men också oftare en mer rimlig storlek - jag är inte intresserad av 200kvm eller större utan runt 100 räcker utmärkt. Jag vill gärna ha tomt, men har inget intresse av att klippa gräs på någon jättetomt så radhustomten räcker utmärkt för mina rabatter, något fruktträd och en altan. Här omkring är det inte sämre läge på radhusen och villorna, ofta är de i samma områden. Vad jag däremot inte förstår är de radhus som är brf. Det upplever jag mest som dyrt och jag skulle ju gärna slippa föreningsbiten som lägenhet innebär så det är trist att alla nybyggen av radhus häromkring är bostadsrätter i princip för då bor jag hellre i den förening där jag bor nu.

 

[sjoberga]

Jag hade lätt kunnat bo i ett radhus. Dels är det oftast billigare än en villa, men också oftare en mer rimlig storlek - jag är inte intresserad av 200kvm eller större utan runt 100 räcker utmärkt. Jag vill gärna ha tomt, men har inget intresse av att klippa gräs på någon jättetomt så radhustomten räcker utmärkt för mina rabatter, något fruktträd och en altan. Här omkring är det inte sämre läge på radhusen och villorna, ofta är de i samma områden. Vad jag däremot inte förstår är de radhus som är brf. Det upplever jag mest som dyrt och jag skulle ju gärna slippa föreningsbiten som lägenhet innebär så det är trist att alla nybyggen av radhus häromkring är bostadsrätter i princip för då bor jag hellre i den förening där jag bor nu.

Där kom en signifikant skillnad! Jag som upplever alla omnämnda boendeformerna som same-same tänkte inte på det. Ägandeformen är viktig och efter en kort erfarenhet från bostadsrättsförening på två sätt så är det aldrig någonsin mer.

Vill man äga och ha grannen boende vägg i vägg så finns begreppet parhus också, som oftast (?) är i ägandeform.

Själv trivdes jag snäppet bättre i hyrd "radhuslägenhet" i sk problemområde än i kedjehus i finare villaförorten. Men i båda fallen är det på tok för mycket människor och deras aktiviteter (ljus- och ljudföroreningar, insyn, tydliga blickar om man avviker från normen osv) alldeles för nära. Det sistnämnda dock i mycket högre grad i finare villaförorten än i "problemområdet".

 

[Ms_Antrop]

Vi bor i radhus som vi äger själva men som ingår i en samfällighet. Centralt i stan, aktiv samfällighet med bra ekonomi, vår tomt är lite väl liten dock - men vi har en stor gräsmatta precis utanför den så där finns plats för barnet att springa och vi får plats med en stor studsmatta och lagom stor pool på tomten på sommaren så det funkar. På framsidan har vi gjort parkering - och det är ju absolut GULD! Det är typ bara husen i just vår länga som ens kan göra det, alla andra måste parkera i sina garage. Det betyder också att vi kan ha egen laddare till bilen installerad utan att hålla på och krångla.

Det är nära skolan, 1 km till låg- och mellanstadieskolan hon går i nu, sen ligger högstadiet och gymnasieskolan typ 200 meter bort. Vi har 500 meter till centrum, 3 km till jobbet - det är nära allt. Det enda som är en nackdel är att jag egentligen vill bo närmare skogen, nu är den typ 1,5 km bort.

En grej till är att vi värmer huset med direktverkande el - och det är inte en nackdel att ligga mitt i en radhuslänga då. Vi har väldigt mycket lägre elräkningar än de som har gavelhus.

 

[VLMF]

Vi tittade på både radhus och villor när vi köpte. BRF-radhus lockade pga mindre underhåll, föreningen står exvis för byte av tak med mera när det är dags för det. Fjärrvärme ingick i avgiften, gemensamt elavltal där enbart förbrukningen debiteras. Liten trädgård men radhuslängorna stod i en stor fyrkant med en stor gemensam innergård med lekplatser, boulebanor ( ), grillar, bänkar, gräsytor osv. Man slipper vissa årliga avgifter som fastighetsskatt.

Mina föräldrar bor i ett egenägt radhus helt utan samfällighetsförening och ingen BRF. Helt okej stor trädgård med 10-tal fruktträd, eget garage osv. Faktiskt större trädgård än flera villor vi tittat på i Malmö. Närmast huset har de flesta radhusen häck, plank osv, det är först längre ut i trädgården man kan ha direktkontakt med grannarna. När de bytte tak gjorde de det gemensamt med närmsta grannarna och fick bra priser på byggställningar och takbyte. Ingen granne behövde frågas vid ommålning av fasad (som någon här tidigare i tråden nämnde som en nackdel med radhus?).

Vi hamnade i en liten villa med relativt stor tomt för att vara i Malmö (1000 kvm), tjocka höga bok- och syrénhäckar runt om. Har typ aldrig sett våra närmsta grannar

 

[Fetaost]

Jag har bott mer än en gång i både lägenhet, radhus (hyresrätt) och villa.
Radhus tycker jag är ett trevligt mellanting mellan lägenhet och villa. Man har sin täppa att fixa till och odla lite på, grilla, ha hunden ute osv men man slipper allt arbete som en villaträdgård kräver (och kostar). Betydligt mer frihetskänsla än en balkong.
Man har grannar men inte lika tätt inpå (över, under, på sidor..) som i lägenhet. Villa på landet tyckte jag kändes väldigt ödsligt och ensamt. Villa i bostadsområde var samma insyn och täthet med grannarna som i radhus plus alla andra som strosade igenom området. För att inte tala om alla barn härjar på studsmattor och med fotbollar på andra sidan staketet. I radhus så går de till allmänningen eller fotbollsplanen för tomten är förliten Men i de områden jag bott i så har det mest varit äldre som sålt villan eller yngre ensamstående som önskat mer än lägenhet som bott. Barnfamiljerna verkar välja villa.

I de två radhus jag bott i så har det varit en jättemysig gemeskap. Något jag saknade i villa. I hyreshus viste jag nog inte en enda gång mer än någon enstaka granne var. I alla hyreshus jag bott i så har det varit lyhört. Slammer i trappuppgång och lyhört mellan lägenheterna.

 

[Badger]

Varför väljer man boendeformen radhus?

Tänker att det oftast är lite längre från stan än tex en lägenhet. Och så småttiga tomter plus att grannarna nästan känns närmare en själv än i en lägenhet? Iaf så är min upplevelse.
Jaha nu kom grannen mitt emot in lite senare än vanligt och oj vad grannens ungar för liv igen.
Så varför inte en villa om man nu vill ha tomten?

Mest nyfiken hur ni som bor i radhus tänker

Jag tror inte jag förstår din fråga, den måste ju bygga på ett oändligt utbud och en obegränsad ekonomi?

Villa är ju dyrare än radhus för samma avstånd från stan och mer sällsynta.

Så även om man vill bo i en villa nära stan kanske man bor i ett radhus nära stan.

Sedan, vissa avskyr grejen stor trädgård men älskar grejen, sitta ute och fika.

Bor väl i kedjehus antar jag, ganska "stor" tomt. (plats med lite träd och en studsmatta några odlingar och ändå gräsmatta att klippa).

Tänker väl att folk hyr/köper de hus de hittar som de tycker om. Att inte alla tänker -nu ska jag flytta in i ett radhus!
utan mer tänker att vi behöver någonstans att bo och det här verkar finnas till rätt pris.

Jag hade absolut kunnat tänka mig ett radhus, de ligger ofta mer centralt än som vi bor, i en villamatta.

Men jag letade efter en lägenhet mitt inne i stan och hamnade i ett kedjehus 5 km utanför. Men man bor ju där man har tak över huvudet och jag visade mig älska att ha trädgård.

 

[BornAgain]

Jag växte upp i den typ av radhus/kedjehusområde som var vanligt på 1970-talet början av 1980-talet. För ett barn var det en mycket bra boendeform. Det fanns gott om andra ungar på gatan. Man kunde röra sig ganska fritt i området även som mycket liten. Det fanns gemensamma ytor och lekparker. På den tiden parkerade man ofta bilarna utanför området vid eller i en garagelänga och gräsmattor etc var ofta gemensamma och inte indelade i egna täppor. Nu vill folk ha eget och köra ända fram till dörren - då fungerar inte sådana områden

 

[Bison]

Jag hade lätt kunnat bo i ett radhus. Dels är det oftast billigare än en villa, men också oftare en mer rimlig storlek - jag är inte intresserad av 200kvm eller större utan runt 100 räcker utmärkt. Jag vill gärna ha tomt, men har inget intresse av att klippa gräs på någon jättetomt så radhustomten räcker utmärkt för mina rabatter, något fruktträd och en altan. Här omkring är det inte sämre läge på radhusen och villorna, ofta är de i samma områden. Vad jag däremot inte förstår är de radhus som är brf. Det upplever jag mest som dyrt och jag skulle ju gärna slippa föreningsbiten som lägenhet innebär så det är trist att alla nybyggen av radhus häromkring är bostadsrätter i princip för då bor jag hellre i den förening där jag bor nu.

Så är det här med. När jag bodde i radhus låg det villor på ena sidan gatan och radhus på andra sidan.
Vi hade en lövskog bakom huset och absolut noll insyn.
Jättefint område med promenadstråk, tennisbana, nära till allt.
Jättefina små fina trähus, väldigt välskött.
Förstår inte riktigt vissas bild av radhus? Ser man framför sig grå längor av betong och hela området ser ut som gamla Sovjet

Hundvakten bor i hyersradhus. En stor fyrkant av längor i olika färger, trädgårdar på baksidan med en större allmän grönyta i mitten. Fina altaner och trästaket tunt trädgården.
Lugnt och skönt, ingen insyn och väldigt fina lägenheter med bra planlösning.
Hyran ligger på drygt 5 k inklusive värme för en tvåa.
Drömmen

 

[Breaktown]

Där kom en signifikant skillnad! Jag som upplever alla omnämnda boendeformerna som same-same tänkte inte på det. Ägandeformen är viktig och efter en kort erfarenhet från bostadsrättsförening på två sätt så är det aldrig någonsin mer.

Vill man äga och ha grannen boende vägg i vägg så finns begreppet parhus också, som oftast (?) är i ägandeform.

Själv trivdes jag snäppet bättre i hyrd "radhuslägenhet" i sk problemområde än i kedjehus i finare villaförorten. Men i båda fallen är det på tok för mycket människor och deras aktiviteter (ljus- och ljudföroreningar, insyn, tydliga blickar om man avviker från normen osv) alldeles för nära. Det sistnämnda dock i mycket högre grad i finare villaförorten än i "problemområdet".

Fast det är ju inte så att det är en skillnad mellan radhus och andra hus i den aspekten egentligen. Det finns massor med radhus som är äganderätter. Och numera (läs sen attefallshusens intåg) finns det även massa parhus OCH friliggande hus som är bostadsrätter.

Sen varför man skulle (om man kunde) välja en sådan bostadsrätt är en annan fråga

 

[Lingon]

Jag växte upp i den typ av radhus/kedjehusområde som var vanligt på 1970-talet början av 1980-talet. För ett barn var det en mycket bra boendeform. Det fanns gott om andra ungar på gatan. Man kunde röra sig ganska fritt i området även som mycket liten. Det fanns gemensamma ytor och lekparker. På den tiden parkerade man ofta bilarna utanför området vid eller i en garagelänga och gräsmattor etc var ofta gemensamma och inte indelade i egna täppor. Nu vill folk ha eget och köra ända fram till dörren - då fungerar inte sådana områden

Jag bor i ett sånt område nu och det funkar alldeles utmärkt. Parkeringarna finns i områdets utkant. Det finns möjlighet att köra in framför dörren och lasta av eller på men ingen parkeringsmöjlighet där. Barnen kan springa fritt från ung ålder. Min dotter fick gå själv till lekplatsen som vi bodde vid redan när hon var 5 år.

 

[Sassy]

Jag hade lätt valt radhus framför villa i samma område. Radhusen häromkring brukar vara välplanerade, och har minst lika stor tomt som villorna (där man klämt in så stort hus som möjligt på den lilla tomtplätten). Det finns ingen anledning för två vuxna att ha 200 kvm hus, men några extra kvm tomt kan jag ju alltid odla något på.

Ska man ha hus på sättet "slippa ha grannarna i knät" får man leta såpass långt från stan att det faller av andra skäl...

 

[Cherarriduracell]

jag vet flera orter som har radhus förhållandevis centralt beläget, min nuvarande tex har en lång gata med radhus ca 50m från torget.
De som bor där tycker det är en go kompromiss, lagom stora hus, lite gräsmatta så de som gillar trädgård kan ha trädgård och de som inte gör kan motionera gräsklipparen 5-10 minuter i veckan. Nära till allt.

Jag själv tycker lite sämre om villaområdena där alla hus ser likadana ut, bara färgen varierar. Hundra likadana villor på likadana tomter. Nä hjälp, inte min grej alls.

 

[Inte_Ung]

Det är en egen fastighet som man får bygga om och hyra ut.
Samtidigt som det är så lättskött och centralt som möjligt.
Ofta är planlösningen mycket bra med badrum både uppe och nere.
En liten markplätt att grilla på och med litet tur även en balkong.
Vissa har parkering till bilen utanför dörren.
De vore definitivt ett alternativ för mig om jag skulle behöva flytta.

 

[Badger]

Sedan det här med uppvärmning. Värmen är mycket mer volatil i vårt hus enplan med egna väggar åt alla håll. Sovrummen har tre ytterväggar var och om man stänger dörren dit sparar man värme i huvuddelen av huset men sjunker rakt av till runt 16 i sovrummen. Det är ju kul om man vill sova svalt men inte lika kul när det kommer en köldknäpp och värmen inte hänger med.

Likadant är det när det är varmt, huset värms upp till 36 grader direkt om det är typ 34 grader ute och sol på en vägg.

Vänner med lägenhet har mycket varmare utan ansträngning på vintern och mycket svalare utan ansträngning på sommaren.
Kan tänka mig att ett radhus i två plan med delade väggar är mycket mer värmestabilt, varmare på vintern och svalare på sommaren.

Vårt hus är ändå nybyggt och välisolerat med tjocka väggar