Undrar om inte det är ett hyfsat nytt fenomen? Jag har inget minne av att gemene man förr "la in mycket av sig själv" vid möblering av vardagsrummet. Visst, alla ville ha snyggt och valde kanske med omsorg men inte på samma sätt som nu. Idag däremot tycks det många gånger vara otänkbart att bara flytta in utan att renovera osv. (Säger jag som precis flyttat in i mitt hus och låtit byta golv i hela huset och måla/tapetsera flera rum )
Nej, jag tror inte det är nytt alls... På farmors och mormors tid låg inte bara deras identitet utan väldigt mycket av deras värde i hemmets utseende. Då var de ju hemmafruar, och det handlade även om hur hemmet var skött, men absolut fanns en stolthet och en personlig identitet som var sårbar för andras kritik i just inredning och utseende. Något så litet som en tillfällig blombukett kan vara en stor sak i sammanhanget, om den valts med omsorg och inneburit en investering av sig själv...