Sv: Varför kan inte alla ha sina "olydiga" hundar kopplade?
Till er övriga som skrivit i den här tråden och tyckt saker om lösa hundar eller inte vill jag bara säga följande:
1) om att öva med långlina: Redan på valpkursen fattade min hund NÄR linan var på eller av. Var den på = min hund en ängel! Var den av = min hund stendöv! :smirk: Vi testade till och med med fiskelina, men jag får väl bara anta att min hund är för smart för den där övningen över huvud taget?
2) om att ha hunden lös på olika platser: Jag har min hund lös otroligt mycket, ffa när jag är i stallet och då ingår även när jag rider långa ridturer. Hemma i samhället är hon rätt så ofta lös extremtidiga morgnar (jag jobbar skift så vi snackar före klockan halv sex nu) och även sena kvällar. Så har det alltid varit, även när jag bodde i en betydligt större stad med mycket mer både folk och hundar.
Den kvällen vi pratar om var en lördagkväll och på en 30 minuter lång promenad mötte vi, förutom damen och hennes valp, tre personer och jag trooor jag såg 2 bilar totalt. Det tycker iaf JAG är en rätt lämplig situation att "befästa att hunden kan gå lös, även med viss störning". Tyvärr gick det ju som det gick, men jag har ändå svårt att tycka att platsen/tillfället var illa valt...
3) om att ha 100% koll på sin hund: Vi kan förhoppningsvis alla vara överens om att även en lydnadschampion (eller ibland faktiskt SÄRSKILT en sådan
) kan få ett ryck och göra något olydigt. Det jag undrar när ni säger att man ska anpassa situationen efter vad man har för pli på sin hund - jamen.. VAR köper man valpar som har 100% pli redan från början så man inte behöver träna hela livet på det?
och.. om vi nu utgår ifrån att ett sådan ställe faktiskt INTE finns - hur tycker ni att man ska göra annars då?
Vi har övat på valpkurser och fortsättningskurser och på öppna träningar på brukshundsklubbarna först och med valpkursgruppen, även efter kursens slut, fast då utan instruktör. Efter hand har jag utökat min träning till att ha henne lös i skogen korta stunder, på öppna fält, på någon gräsmatta nära där jag har bott och så vidare och så vidare. Jag påstår inte att jag har haft en hundraprocentig framgång i all denna träning och ibland har det skitit sig, men i det stora hela har det gått väldigt, väldigt bra och jag får ofta beröm över att min hund är så lydig och inte går fram till andra när hon går lös med mig bland folk.
Är det inte så man gör? Har jag missat nåt?
...och ett litet, litet PS om situationen som trådskaparen beskrev den - jag bestraffade INTE min hund i efterhand för det som hade hänt, (det hade ju varit helt meningslöst och dumt), utan när jag lite senare nöp till min hund var det för att hon, trots att jag sagt Sitt, stanna kvar! började resa sig, (troligen oroad av spänningen mellan mig och trådskaparen i det läget), och jag tänkte absolut INTE riskera att hon pep iväg igen! Just for the record...
Till er övriga som skrivit i den här tråden och tyckt saker om lösa hundar eller inte vill jag bara säga följande:
1) om att öva med långlina: Redan på valpkursen fattade min hund NÄR linan var på eller av. Var den på = min hund en ängel! Var den av = min hund stendöv! :smirk: Vi testade till och med med fiskelina, men jag får väl bara anta att min hund är för smart för den där övningen över huvud taget?
2) om att ha hunden lös på olika platser: Jag har min hund lös otroligt mycket, ffa när jag är i stallet och då ingår även när jag rider långa ridturer. Hemma i samhället är hon rätt så ofta lös extremtidiga morgnar (jag jobbar skift så vi snackar före klockan halv sex nu) och även sena kvällar. Så har det alltid varit, även när jag bodde i en betydligt större stad med mycket mer både folk och hundar.
Den kvällen vi pratar om var en lördagkväll och på en 30 minuter lång promenad mötte vi, förutom damen och hennes valp, tre personer och jag trooor jag såg 2 bilar totalt. Det tycker iaf JAG är en rätt lämplig situation att "befästa att hunden kan gå lös, även med viss störning". Tyvärr gick det ju som det gick, men jag har ändå svårt att tycka att platsen/tillfället var illa valt...
3) om att ha 100% koll på sin hund: Vi kan förhoppningsvis alla vara överens om att även en lydnadschampion (eller ibland faktiskt SÄRSKILT en sådan
) kan få ett ryck och göra något olydigt. Det jag undrar när ni säger att man ska anpassa situationen efter vad man har för pli på sin hund - jamen.. VAR köper man valpar som har 100% pli redan från början så man inte behöver träna hela livet på det?och.. om vi nu utgår ifrån att ett sådan ställe faktiskt INTE finns - hur tycker ni att man ska göra annars då?
Vi har övat på valpkurser och fortsättningskurser och på öppna träningar på brukshundsklubbarna först och med valpkursgruppen, även efter kursens slut, fast då utan instruktör. Efter hand har jag utökat min träning till att ha henne lös i skogen korta stunder, på öppna fält, på någon gräsmatta nära där jag har bott och så vidare och så vidare. Jag påstår inte att jag har haft en hundraprocentig framgång i all denna träning och ibland har det skitit sig, men i det stora hela har det gått väldigt, väldigt bra och jag får ofta beröm över att min hund är så lydig och inte går fram till andra när hon går lös med mig bland folk.
Är det inte så man gör? Har jag missat nåt?
...och ett litet, litet PS om situationen som trådskaparen beskrev den - jag bestraffade INTE min hund i efterhand för det som hade hänt, (det hade ju varit helt meningslöst och dumt), utan när jag lite senare nöp till min hund var det för att hon, trots att jag sagt Sitt, stanna kvar! började resa sig, (troligen oroad av spänningen mellan mig och trådskaparen i det läget), och jag tänkte absolut INTE riskera att hon pep iväg igen! Just for the record...
Dom e ju inte dumma heller!
