Detta diskuterades i natt när jag och några vänner satt hos mig och drack. 2 gifta, och 4 singlar. Jag minns inte hur det kom upp, men vi började diskutera hur många procent vi var lyckliga/nöjda egentligen, vi singlar låg den lägsta på ca 75% och högsta 90%, och bland dom gifta var det 30% och 60%, och det ledde diskussionen vidare till om vi singlar VILLE vara singlar, varpå vi alla svarade att vi var nöjda som det var, men att vi var ju inte helt anti om vi skulle träffa någon, däremot så var vi alla 4 helt inne på att vi aldrig ville bo ihop med någon igen!
Då jag var yngst (32) så blev dom gifta nästan helt förstörda över att jag som var så ung aldrig skulle bo ihop med någon igen, och att jag säkert ljög för att ”skydda mig själv” ungefär för att jag egentligen sörjer att jag är själv.
Detta gjorde mig provocerad då det verkligen inte alls är så, utan jag VILL VERKLIGEN INTE bo tillsammans med någon igen! Jag vill ha mitt, kunna stänga om mig och vara ensam. Särbos är ju det ultimata, kunna komma och gå, kunna bjuda hem och säga åt dom att åka hem!
Jag vet inte om det gick in tillslut, men jag är fortfarande lite förvånad hur det tas av andra när man själv faktist gjort ett val där man vill leva ensam.