Sv: Våra vallhundar!
Vad fin han var

! Roligt med lite islänningar!! Jag ser ALDRIG någon mer än min egna. Ikväll ska vi till Klövsjö (fjällen) i den byn bor 4-5 islänningar tror ja.. så Linda och Elmo ska ta lite extra promenader hihi.
Har Atli legat på blocket?
Berätta varför du valde en omplaceringshund och just Atli?
Islänningar är ju ovanliga så vi har inte sett någon annan heller, hade varit kul att träffa några för att jämföra.
Ja, vi hittade Atli via blocket. Just isländsk fårhund var det egentligen inte tänkt från början då jag faktiskt blivit kär i den finska lapphunden bla. tack vare din mammas Barras. Nu blev det en islänning pga. att jag var intresserad av den rasen också, men tänkte att den var för ovanlig för att omplaceringar skulle komma upp, men en dag så sökte jag på isländsk fårhund på blocket och Atli kom upp.
Anledningen till att vi valde en omplacering var för att vi inte hade tid att ha en valp, men mycket väl en vuxen hund, jag är tvungen att lämna honom ensam några timmar ett par dagar i veckan pga. studier och min sambo jobbar heltid. Då det inte helt går att lita på att det går att lämna en hund det första året så vågade vi inte ha en valp.
Att ha en valp ger valpproblem och att ta en omplacering ger omplaceringsproblem. Ibland funderar jag på vad vi gett oss in på och om det inte hade varit enklare med en valp i alla fall, men eftersom inte tiden räckte till så...
Han bodde på ett ompaceringshem när vi åkte och tittade på honom och han var väldigt stressad i den miljön så vi fick lita på vad de sa där. Vilket med facit i hand inte helt har stämt överens med hur jag upplever honom. Tex. skulle katter inte vara några problem, hm.. katter är till för att jagas anser Atli. Så det var en chansning som kanske inte var helt genomtänkt nu i efterhand.
MEN mycket fungerar väldigt bra. Han är precis vad jag ville ha i aktivitetsbehov, på när det händer något och lugn för det mesta annars. Hänger gladeligen med på ridturer i alla gångarter, kopplad, rider med enhandsfattning. Han har lätt att slappna av i nya miljöer, sniffar runt huset och kollar av, lägger sig sen tillrätta. Atli kan prata "hund", är tydlig med lugnande signaler och är neutral med andra hundar men tolererar inte om de försöker tracka ner honom. Många hundar som vi träffat på kan inte prata "hund" och är väldigt osäkra och nervösa bland andra hundar.
Det som vi i dagsläget har problem med är inkallningen, han "skall bara" ganska mycket. Han skäller en hel del i bilen, på hundar, kor, hästar, fåglar och när han tycker det börjar bli tråkigt att åka. Han är långt ifrån viltren och frågan är om han någonsin kommer att bli det, tji fick jag som tänkte att vallhundar inte är intresserade av vilt...
Han har lärt sig att biter jag så slipper jag när det gäller kloklippning och det blir till att ta på handskar när tången ska fram, tror inte att det är klippningen i sig utan att jag håller fast honom.
Mycket av detta hoppas jag kommer att bli bättre med tiden och träning, vi har ju trots allt bara haft honom i snart 4 månader och en hel del har förbättrats redan.
Såhär såg Atli ut som valp: