Våra nya sötnosar (bilder oxå. :))

[angelwings]

Om någon minns tråden om att min dotter ville ha kanin så lyckades jag inte riktigt förena mig med tanken så istället blev det efter mycket funderande två små söta råttpojkar.

Tyvärr har de väl inte haft optimal uppväxt, köpta i djuraffär och inte alls hanterade öht. Vi hanterade alltid våra mycket innan vi sålde dem så att de var vana vid människor och deras påhitt. Men men, denna gången blev det så. De hade sina mammor kvar i buren i alla fall men jag blev lite såhär när jag frågade djuraffärsgubben om det var hanar eller honor i buren. Ja, det är det sa han. ?? sa jag. Ja, det är hanar och honor i buren. Tror jag. Jag har inte kollat men jag antar att de inte bara fick pojkar eller flickor.
Dottern hade fått span på en hon så gärna ville ha, väldigt söt är han. Gubben tyckte nog jag var jobbig som tvunget skulle ha två av samma 'sort' men jag stod på mig och som TUR var ville hon ha en hane för de var könsmogna.
Inte så kul att komma hem med en liten flicka och sen kommer det råttungar lite senare...

I alla fall så har vi Sixten och Sigge här (dottern har bestämt namnen):

Sixten som var den dottern tvunget ville ha fann sig till rätta på en gång. Han är ute och sitter helst hos dottern på hennes axel och är med på vad vi än hittar på. Jättesocial och lätt att ha med att göra.

Men Sigge har det lite jobbigare. Jag försöker nu att bara vänja honom vid att vi inte är farliga. I buren får man gärna klappa honom men så fort man tar upp honom så slår hjärtat så man tror det ska igenom handen på en. Så jag bara tar upp honom och sen släpper honom så han ska lära sig att det inte är farligt. Tycker det börjar bli lite bättre nu. Stackaren, de hade aldrig ens blivit tagna i av människor innan de fiskades upp (i svansen) av djurgubben.

Har ni andra tips på hur han kan bli mindre rädd? Han är jättenyfiken på oss annars i buren och kollar in osv, men just när man tar i honom blir han livrädd.

 

[Migo]

Sv: Våra nya sötnosar (bilder oxå. )

Åh, grattis till valet av det perfekta sällskapsdjuret

Jag brukar bära runt på nya små under tröjan så ofta det bara går. Då vänjer de sig vid min lukt och lär sig att det är tryggt hos mig. Sen får de ha med sig en liten papplåda (halv cornflakeskartong tex) och vara i när jag har med dem ute. Sätter den på köksbordet med en liten handuk över, i soffan, på skrivbordet... På så vis känner de sig trygga både i lådan och på mig, och börjar snart springa däremellan. Sen dröjer det inte länge förrän de är överallt och röjer

Håller just nu på att inskola de två systrarna som jag övertog för ca 2 veckor sen. De hittades tillsammans med tre döda syskon i en låda vid en återvinningsstation



Aremea
som haft råttor i dryga 12 år

 

[Migo]

Sv: Våra nya sötnosar (bilder oxå. )

Nu verkar du iofs råttvan, men jag passar på att tipsa lite om bebismat mm...

Börjar med tips om ett jättebra råttforum!
http://www.r8forum.kanske.net/

Håll noga koll på deras allmäntillstånd i början. Zooråttor bär ofta på div ohyra som kan bli mycket plågsam för de små (men INTE smittar människor!). Om de kliar sig ofta eller om ni hittar småsår på dem så ta dem till en veterinär och gör skrapprov för att utesluta skabb.

Tänk på att ge omväxlande och näringsrik mat! Växande råttungar kräver massor av energi och zooråttor lider med stor säkerhet av någon/några brister.
Leverpastej, räkor med skal, keso, vetegroddar, bananer, avocado och lite kött är bra komplement till det vanliga torrfodret. Just räkskal är viktigt för att undvika selenbrist.

Tänk på att inte ha vanligt spån eller hö till råttorna! Spån innehåller väldigt ofta barrträ, vilket innehåller terpentin som kan ge både cancer och luftvägsproblem. Hö och halm kan bära med sig otäck ohyra och måste behandlas mot det innan man kan lägga in det. Bättre då att låta dem bädda med strimlade tidningar eller liknande.
Som strö kan man använda tex toa-lätt (papperspellets).

För att lära dem att det är ofarligt att bli fasthållen kan man använda en form av positiv förstärkning. Håll kvar råttan i handen tills den sitter helt stilla. Så fort den "ger efter" och sitter still så släpp den igen. Upprepa så många gånger det behövs.
Släpp heller aldrig tillbaka dem till buren om de stretar, utan håll kvar till de är stilla.

För att lära in inkallning sen när de blivit lite tryggare kan man doppa ena fingret i något de tycker är smaskigt (jag smetade in långfingertoppen i buffelost) och skrapa med nageln i underlaget, precis framför råttan. Så fort råttan tittar mot din hand så låt den slicka på "godisfingret". Efter hand kan man öka avståndet till råttan när man skrapar, den lär sig snabbt att ljudet innebär snask!

Lycka till med de små liven!

 

[angelwings]

Sv: Våra nya sötnosar (bilder oxå. )

Tack för tipsen.

Ska hålla koll på maten, bra att du sa det. Tidigare när jag haft råttor har jag inte haft barn (när jag köpte råttorna i alla fall, vi köpte inte fler efter dotterns födelse för jag kände att jag inte hade tiden) så då har det varit så mycket lättare på något vis att ha dem hela tiden.
Men Sixten som sagt är med på allt hela tiden och Sigge är mer tveksam. Men vi ska väl komma till rätta med det också.

Åh, stackars små du tagit in. Min första råtta Omega hittade jag i en djuraffär, ensam i en sån där miniminiförsöksbur. Jag skulle inte ha någon råtta men jag kunde inte lämna henne där.
Och hon var med mig överallt, hemma och på stan. Hon satt alltid hos mig. Vi somnade i soffan varje kväll, hon i ärmen på min munkjacka och katten på min mage.
Hon råkade ut för en olycka när katten råkade riva henne (det var faktiskt inte med flit) över ögat, men som tur var så bodde jag väldigt nära veterinär. Så jag bara sprang rakt ner dit i full panik. Men jag fick hjälp och hon fick vård och blev enögd men hon klarade sig bra ändå.
Trots att jag haft så många råttor så finns det ingen som varit som Omega.
Det var alltid hon, jag och Manson (katten). (Gissa vilken som var min favoritmusiker )
Jag saknar henne fortfarande även om det var 8 år sen hon dog