Vara med eller inte?

L

Loppan84

Jag behöver råd.
Min älskade medryttarhäst sedan 2 år tillbaka ska avlivas:cry:, antagligen innan månaden är slut. Det jag funderar över är hur jag ska göra vid själva avlivningen. Hästens ägare kommer inte att vara med, självklart kommer vi att vara i stallet och ta farväl, men jag vet inte hur jag ska göra om jag ska "gå med" honom sista biten? Eller om det bara är dumt om man själv är ledsen? Och i och med att hon inte kommer att göra det...

Jag tror att jag ska börja samla frimärken i stället:cry:
 
Sv: Vara med eller inte?

Usch, stackars dig! Jag har själv varit i samma situation så jag förstår hur hemskt det känns.. Jag valde att vara med, men idag ångrar jag det. För hästens skull kändes det bra att vara med, jag kunde hålla mig ganska lugn och samlad, och på sätt och vis kände jag att jag var "skyldig henne att vara med". Dock känner jag mig fortfarande illamående när jag tänker på hur det kändes efteråt, att höra den där smällen och sen när hon föll ihop.. Nej, jag önskar att jag hade besparat mig den där upplevelsen. När nästa häst skulle tas bort valde jag följaktligen att inte vara med. Mitt råd till dig är att åka ut och säga hejdå, pyssla och mysa och skämma bort, och sen åka hem innan slaktaren kommer. På så vis får du ha dina vackra minnen av hästen kvar oförstörda, och det finns säkert någon annan i stallet som kan tänka sig att vara med och se till så allt går bra. Ta hand om dig och lycka till //Sofie
 
Sv: Vara med eller inte?

hej hej...det är ett väldigt svårt beslut du måste fatta..frågan e om du inte e med..kommer du då kanske ångra dig, för att den tex inte fick ha nån vid sig som den känner sig lugn med o känner...men sen är det oxå..om du skulle gå med...är du stark nog och känner att du får ett avslut och farväl...eller kommer det bara bli jobbigare för dig?.mitt bästa råd är att verkligen känna efter så du inte fattar ett beslit du kanske ångrar sen..
Hoppas verkligen d går bra!
 
Sv: Vara med eller inte?

Min livskamrat kommer också avlivas innan månadens slut:cry::(
Så jag förstår hur du känner dig, det är viktigt att du tar ett eget beslut om du vill vara med eller ej!

Jag kan inte vara med eftersom jag befinner mig utomlands, hade jag haft chansen hade jag nog varit med. För min egna skull då det kommer bli svårt inse att han verkligen är borta efter 21år tillsammans.

Men umgås så mycket du kan med honom, och känner du sen att du vill vara med så var med. annars kommer du säkert ångra dig.

*tröstkram*
 
Sv: Vara med eller inte?

Fy vad jobbigt!!Det är så hemskt när man måste ta farväl.:cry:

Jag har varit med om att två hästar som jag ridit mycket har avlivats. Jag var med båda gångerna och ledde ut hästen och såg på när den föll till marken.Självklart var det väldigt obehagligt att se när hästen dog, men jag tyckte ändå att det var skönt på något sätt. Jag hade varit med ända till slutet och visste precis hur allt gått till, att det var ganska odramatiskt.För mig hade det nog känts värre om jag inte varit med eftersom det man inte vet något om kan kännas värre än vad det i själva verket är.

Ingen av hästarna var det minsta upprörda och veterinären var väldigt lugn och pratade med både mig och hästen, det gjorde mig lugn. Det hela gick enligt mig väldigt fint till och kändes bra.

Hoppas att allt går bra,hur du än bestämmer dig för att göra!!
 
Sv: Vara med eller inte?

Kan tillägga att det var veterinär som avlivade med en injektion,ingen bultpistol inblandad.Det kan nog vara mer obehagligt...
 
Sv: Vara med eller inte?

Jag har varit med vid flera avlivningar med bultpistol, och de har alla varit helt odramatiska.

Immer
 
Sv: Vara med eller inte?

Känner du att du orkar med så gå med hästen, om inte så behöver du inte. Gör som du själv känner blir bra.

*Styrke och tröstkramar till alla med hästar som ska till Trapalanda*
 
Sv: Vara med eller inte?

Ja bulten är odramatisk men avblodningen rekommenderar jag inte någon känslig person att bevista.
TS - nöj dig du med att säga hejdå i stallet om du nu inte är intresserad av att se hur det går till.

Jag höll i mina hästar när det small - för dom är mina och det är bara mitt ansvar - men det är inget jag är med om om jag slipper.
 
Sv: Vara med eller inte?

Vi ska ta bort dotterns häst i morrn bitti:cry::cry::cry:Stallägaren kommer att vara med och hålla i..tror inte att vi klarar det..I dag är det svårt,fast vi vet att vi gör rätt för hästens skull:cry:
 
Sv: Vara med eller inte?

Du behöver väl inte vara med, om du tycker att det känns obehagligt men om du vill vara där, behöver du ju inte hålla i hästen just vid själva avlivningen, men du kan väl mysa en stund innan med hästen.
 
Sv: Vara med eller inte?

Jag valde att inte vara med. Däremot hade jag någon som jag litade på som var med och höll i honom.
Jag har själv hållt i andras hästar vid avlivning och vet att det inte är något stort drama men jag klarade bara inte min egen eftersom jag inte kunde skuta gråta=stressa hästen.
Ingen annan häst har haft så stor mening för mej som just denna. Jag tror att om jag måste ta bort någon av de jag har nu så skulle jag nog kunna vara med (självklart älskar jag dem).

Jag var där på morgonen innan slaktbilen kom och sa hej då, min kompis kom och sedan åkte jag hem. Han ringde när det var klart. Jag grina i en vecka.
 
Sv: Vara med eller inte?

Jag var med när min vän togs bort med bultpistol. Vi hade en jättefin morgon tillsammans innan bilen kom. Jag ångrar inte att jag var med, om jag inte varit det hade jag nog alltid undrat hur det gick till. Nu vet jag att han inte led. Det gick så fort. Han stod och åt sin havre på åkern när han bara föll ihop. Lite förvånat kanske. Men han hann inte märka något. Han var inte alls misstänksam mot mannen som gjorde det. Det kändes bra även om det kändes hemskt att leda fram honom sista biten.

Men min skötare som hjälp mig en del med hästen under min graviditet fick inte vara med. Hon ville hemskt gärna men jag sade ifrån. Det var min sista stund med min vän och jag ville faktiskt inte dela den med någon. Kanske själviskt men det var så jag ville ha det.
 
Sv: Vara med eller inte?

Det beror på vilken metod som anv. I alla fall när jag ser till mig själv....
Jag har varit med när en häst avlivades med bultpistol och det tyckte jag var väldigt jobbigt.... Men samtidigt skonsamt för hästen....

Senast jag var med var för ca 2 veckor sedan när vårt russ avlivades. P ga att det var akut och veterinären gjorde det hemma i stallet, avlivades han med överdos sömnmedel.
Det kändes jättabra att vara med. Vi gick med honom till ett ställe en bit från stallet, där det var högt gräs som han åt av. min pappa stod samtidigt och matade honom med morötter :)
Nemo fick först lugnande ochs edan sattes permanent kanyl och sömnmedlet gavs. Han vinglade lite men, slog sedan i marken och blev liggandes på sidan. Han var lugn hela tiden och jag satt hos honom med huvudet i knät och klappade honom tills han dog.
Äldsta dottern kom senare på kvällen och tittade på honom, eftersom han inte kunde hämtas förens dagen efter.
För henne var det jättebra att få se honom och klappa på honom. Hon hade efteråt lättare att ta till sig att han var borta.

Långt och svamligt kanske, men som sagt... För min del beror det på vilken metod som anv.

Hur Du än väljer att göra, så se till att ta vara på den sista tiden.

Kram....
 
Sv: Vara med eller inte?

Min ponny avlivades med bultpistol hemma, jag gick iväg några steg precis när de sköt (mamma och syster stod kvar) men vände sen tillbaka, tog farväl och sen gick vi innan de började ta hand om kroppen. Kändes bra att ha "varit med" och sett henne död, jag tror det underlättar sorgearbetet.

Min vallack avlivades på Ultuna, och jag tog farväl medans han fortfarande levde. Jag ångrar det och kommer inte göra om det, jag har fortfarande inte fattat att han faktiskt är borta.

Mitt sto dog hemma (inte avlivning) och jag var med. Det var en otroligt chockartad upplevelse men jag är glad att jag var med, och tror verkligen att det är bra att man är det, eller åtminstone går och tittar på hästen efteråt. Men det är såklart individuellt.
 
Sv: Vara med eller inte?

När min halvblodsvallack avlivades så valde jag att inte vara med för de skjöt honom med bultpistol. Hade aldrig klarat det. Pappa var med honom hela tiden så jag visste att det gick rätt till. Innan hade vi kollat upp att låta vår vet. avliva med vätska men han sa att vätskan inte alltid tog död på hästen utan ibland var man ändå till slut tvungen att sjkjuta. Då valde vi nödslakten för hästens skull.
Hade han avlivats med vätska hade jag valt att vara med. Jag hade redan dåliga minnen då han var fruktansvärt dålig sista veckan och inte ens klarade att stå upp. (bruten nacke)
 
Sv: Vara med eller inte?

Citat Hedda007:
"Men min skötare som hjälp mig en del med hästen under min graviditet fick inte vara med. Hon ville hemskt gärna men jag sade ifrån. Det var min sista stund med min vän och jag ville faktiskt inte dela den med någon. Kanske själviskt men det var så jag ville ha det."

Jag kan inte annat än hålla med dig( och genom det ge mitt svar till trådskaparen). Vet precis vad du menar. Det är min häst, min stund och min vilja.
 
Sv: Vara med eller inte?

Har en häst med skada som gör att tankarna kring avlivning inte är allt för långt borta ibland...När den dagen kommer vill jag vara med, men jag kommer se till att han en person med mig som kan ta över om jag känner att jag faktiskt inte vill vara med/vara den som håller i.

Mitt råd är att stressa inte med beslutet utan se till att allt praktiskt kring avlivningen är klart och att du inte behöver vara med, men kan om du vill. Kommer du på dagen för avlivning att du faktiskt inte vill vara med kan det vara skönt att inte behöva fixa extra hjälp.
 
Sv: Vara med eller inte?

Tack ni som har sagt var ni tycker och tänker och vad ni har vart med om. Jag har lite att fundera på om man säger så. Men jag ska göra som någon gav råd till att spendera så mycket "mystid" som det bara går tillsammans nu på slutet.

Usch jag har så svårt att förstå att han snart inte kommer att finnas mer:cry:
 
Sv: Vara med eller inte?

Citat Hedda007:
"Men min skötare som hjälp mig en del med hästen under min graviditet fick inte vara med. Hon ville hemskt gärna men jag sade ifrån. Det var min sista stund med min vän och jag ville faktiskt inte dela den med någon. Kanske själviskt men det var så jag ville ha det."

Jag kan inte annat än hålla med dig( och genom det ge mitt svar till trådskaparen). Vet precis vad du menar. Det är min häst, min stund och min vilja.

Det är jag som är medryttare till hästen och självklart kommer jag inte att göra något som inte är ok för ägaren. Har frågat både en och två gånger om det är helt ok för henne att jag är med när det är dags.
 

Liknande trådar

Hästmänniskan Gammal användare, men vill gärna vara anonym så ingen som läser det känner sig utpekad. Jag har en lång historia i hästvärlden med egen...
Svar
12
· Visningar
1 408
Hästmänniskan Hej! Jag skaffade min älskade häst för snart 2 år sen och är i stallet varje dag och älskar det. Tyvärr är det konstant någonting i...
Svar
14
· Visningar
1 328
Hästmänniskan Jag har ett riktigt dilemma som jag mår riktigt, riktigt dåligt av. Jag har 2 ston och en äldre valack. Valacken är 20 år, har en åkomma...
2
Svar
24
· Visningar
2 545
Senast: mars
·
Hästmänniskan Hej! Skulle uppskatta lite tips och hjälp. Jag har ridit nu i några månader och älskar verkligen det. Har dock endast kommit till...
Svar
9
· Visningar
1 160
Senast: valy
·

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

  • Tvättstugedrama
Tillbaka
Upp