Var hittar ni era Nyheter?

Den här tråden är både viktigt, och väldigt intressant.

Den visar på både möjligheter som finns i det uppkopplade samhället, och fallgroparna.

All möjlig och omöjlig information finns tillgänglig, samtidigt som det går utmärkt att vara uppkopplad utan att ta till sig information.

För vår demokrati, vår miljö/klimat, och vår möjlighet att ta del av samhället och för att förstå, så behöver vi ha rimliga kunskaper om hur världen är utformad , och om hur just det samhällssystem (t.ex. Sverige) vi verkar inom fungerar.

Det här är egentligen skolans viktigaste uppgift.

Då ingår det alltså i skolans uppgift att entusiasmera unga människor till att nyfiket vilja veta mer om sin omvärld, och att hålla sig uppdaterade, med nya händelser, trender och rön.

Det verkar inte riktigt fungera fullt ut....
 
Det är bra att du är nöjd med din reflektionsförmåga. Faktum är att den skulle vara ännu bättre, om du varje dag tränade den genom att sköta din grovsållning av nyheter själv. Intellektet måste tränas på samma sätt som man tränar fysiskt. Nöjer man sig med promenader i sakta mak anpassar sig kroppen till det, nöjer man sig med färdigtuggad information från sitt Facebook-flöde anpassar sig hjärnan efter det.
Nu förutsätter ju du att min hjärna inte "tränas" på andra sätt, jag vet inte vad du får det ifrån.
Eller varför du överhuvudtaget tror dig veta något om mig och mina kognitiva funktioner?
 
Nu förutsätter ju du att min hjärna inte "tränas" på andra sätt, jag vet inte vad du får det ifrån.
Eller varför du överhuvudtaget tror dig veta något om mig och mina kognitiva funktioner?
Inläggen du gör i den här tråden speglar väl dina kognitiva funktioner? Den sållning och det tillgodogörande av vardagsinformationsflödet i IT-åldern som resulterar i en gedigen allmänbildning kan ingen hjärnträning i världen ersätta tyvärr.
 
Sånt som delas på fb är ju ofta en länk till en artikel, så jag tycker inte källkritiken är så problematisk. Läser jag en artikel från DN spelar det ju ingen roll om jag hittade den via fb eller genom att öppna tidningen på morgonen. Källkritik får man väl alltid ha, men jag tycker det är hyfsat lätt att lära sig de stora dagstidningarna runtom i världen som det oftast länkas till, de är ju inte så många.

Är det en artikel/länk till en känd nyhetssida/tidning så är det ju inte så svårt med källkritik, det håller jag med om. Men det finns många länkar till bloggar, diverse hemsidor och liknande där det inte alltid är helt klart vem som står bakom. Jag menar att kanske inte alla tänker på vad som är vad om sidan ser proffsig ut, speciellt om man inte är uppväxt med dagstidningar och andra etablerade nyhetskanaler. Man måste ju ha lite grundläggande information för att se skillnaden, t ex veta vilka de större dagstidningarna är och var man kan hitta pålitlig information.
 
Inläggen du gör i den här tråden speglar väl dina kognitiva funktioner? Den sållning och det tillgodogörande av vardagsinformationsflödet i IT-åldern som resulterar i en gedigen allmänbildning kan ingen hjärnträning i världen ersätta tyvärr.
Men oj, vad har jag skrivit som "speglar mina kognitiva funktioner"?

Jag har aldrig påstått att jag är väldigt allmänbildad, jag svarade på en kommentar där det påstods att mina kognitiva funktioner skulle öka om jag bara sållade mina egna nyheter. Och det tror jag helt enkelt inte är sant.
 
Men oj, vad har jag skrivit som "speglar mina kognitiva funktioner"?

Jag har aldrig påstått att jag är väldigt allmänbildad, jag svarade på en kommentar där det påstods att mina kognitiva funktioner skulle öka om jag bara sållade mina egna nyheter. Och det tror jag helt enkelt inte är sant.
Till exempel är det lätt att bedöma din förmåga till logiskt tänkande genom dina inlägg. Dessutom är det avslöjande att du skriver att jag har påstått att dina kognitiva funktioner skulle öka om du orkade/förmådde att sålla i nyhetsflödet. Vem som helst som läser den här tråden kan kontrollera att jag skrev att din reflektionsförmåga skulle öka om du tog emot mer information och sållade den själv.

Att reflektera över något är att sätta händelsen eller informationen i sitt sammanhang. Man funderar på varför det som skedde skedde, varför det blev som det blev, eller på vilket sätt den information man fått kanske ändrar ens bild eller uppfattning av en situation. Man tänker också på hur tiden framöver eller ens framtidsuppfattning kommer att påverkas av den information man tagit del av. Ju mer man reflekterar desto bättre blir man på att göra bra reflektioner.

Reflektionsförmåga har alltså mycket att göra med allmänbildning, för det är svårt att reflektera över något i ett kunskapsvakuum. Har man inte kännedom om bakgrunden blir reflektionerna förstås grunda och mindre relevanta.

Till sist vill jag betona att det absolut går att öka kognitiva funktioner genom övning. Alla (utom de som redan skrivit 2.0) blir bättre på högskoleprovets logiska delar om de först läser ett år matematik på universitetet. Alla som haft förmånen att läsa en fonetikkurs börjar plötsligt höra saker som de varit döva för förut.
 
Det här är egentligen skolans viktigaste uppgift.

Då ingår det alltså i skolans uppgift att entusiasmera unga människor till att nyfiket vilja veta mer om sin omvärld, och att hålla sig uppdaterade, med nya händelser, trender och rön.

Det verkar inte riktigt fungera fullt ut....

Jag som arbetar i skolan kan med viss sorg konstatera att lärare ibland är relativt okritiska till sin läggning (precis som många andra människor i samhället i olika yrkeskategorier), och då är det svårt att bibringa eleverna detta kritiska förhållningssätt.

Det finns dock en kategori lärare som, generellt sett, är lite bättre på det här med kritiskt reflekterande. Det är lärare i några eller eller något av samhällsorienterade ämnena; historia, religion, geografi och samhällskunskap.

Det tror jag framförallt beror på att undervisningen i historia på universiteten är oerhört noggranna med att lära ut källkritik. Inom historieforskningen finns det många som velat göra anspråk på makten och det gäller att fundera ordentligt på vem som berättar om en händelse.

Ju längre bak i tiden vi tittar, desto svårare att avgöra vad som faktiskt är sant.
 
Jag som arbetar i skolan kan med viss sorg konstatera att lärare ibland är relativt okritiska till sin läggning (precis som många andra människor i samhället i olika yrkeskategorier), och då är det svårt att bibringa eleverna detta kritiska förhållningssätt.

Det finns dock en kategori lärare som, generellt sett, är lite bättre på det här med kritiskt reflekterande. Det är lärare i några eller eller något av samhällsorienterade ämnena; historia, religion, geografi och samhällskunskap.

Det tror jag framförallt beror på att undervisningen i historia på universiteten är oerhört noggranna med att lära ut källkritik. Inom historieforskningen finns det många som velat göra anspråk på makten och det gäller att fundera ordentligt på vem som berättar om en händelse.

Ju längre bak i tiden vi tittar, desto svårare att avgöra vad som faktiskt är sant.

Jag hoppas att det (fortfarande) finns många lärare, som hjälper ungdomar, att hitta glädjen i att veta/lära sig om omvärlden, och därmed att söka efter och ta till sig information ("nyheter") och att sålla denna!
 
Till exempel är det lätt att bedöma din förmåga till logiskt tänkande genom dina inlägg. Dessutom är det avslöjande att du skriver att jag har påstått att dina kognitiva funktioner skulle öka om du orkade/förmådde att sålla i nyhetsflödet. Vem som helst som läser den här tråden kan kontrollera att jag skrev att din reflektionsförmåga skulle öka om du tog emot mer information och sållade den själv.

Att reflektera över något är att sätta händelsen eller informationen i sitt sammanhang. Man funderar på varför det som skedde skedde, varför det blev som det blev, eller på vilket sätt den information man fått kanske ändrar ens bild eller uppfattning av en situation. Man tänker också på hur tiden framöver eller ens framtidsuppfattning kommer att påverkas av den information man tagit del av. Ju mer man reflekterar desto bättre blir man på att göra bra reflektioner.

Reflektionsförmåga har alltså mycket att göra med allmänbildning, för det är svårt att reflektera över något i ett kunskapsvakuum. Har man inte kännedom om bakgrunden blir reflektionerna förstås grunda och mindre relevanta.

Till sist vill jag betona att det absolut går att öka kognitiva funktioner genom övning. Alla (utom de som redan skrivit 2.0) blir bättre på högskoleprovets logiska delar om de först läser ett år matematik på universitetet. Alla som haft förmånen att läsa en fonetikkurs börjar plötsligt höra saker som de varit döva för förut.
Ärligt talat så får jag inte riktigt ihop ditt resonemang, men det kanske beror på att vi tänker lite olika kring de begrepp som dyker upp.
Själv blev jag mest irriterad över den dömande attityden i vissa inlägg och ifrågasätter det där kausala sambandet mellan nyheter och ngn typ av begåvning (?) som andra verkar ta för givet.
 
Jag hoppas att det (fortfarande) finns många lärare, som hjälper ungdomar, att hitta glädjen i att veta/lära sig om omvärlden, och därmed att söka efter och ta till sig information ("nyheter") och att sålla denna!
Det gör det!

Men vi konstaterar i skolan, allt som oftast, att källkritik tenderar att läras ut som en del av undervisningen i samhällsorienterade ämnen (framför allt historia), när behovet är helt ofattbart stort i alla ämnen och i alla delar av livet.

I och med sociala medier och många lärares intresse så har dock undervisningen blivit bättre. Så visst finns det hopp och ett stort engagemang.

Min tidigare reflektion är snarare att vi inom skolan är mycket medvetna och kanske för självkritiska? Det finns trots allt föräldrar och omgivande samhälle också.
 
Ärligt talat så får jag inte riktigt ihop ditt resonemang, men det kanske beror på att vi tänker lite olika kring de begrepp som dyker upp.
Själv blev jag mest irriterad över den dömande attityden i vissa inlägg och ifrågasätter det där kausala sambandet mellan nyheter och ngn typ av begåvning (?) som andra verkar ta för givet.
Konstigt för jag har uppfattat den här tråden precis tvärt om. Det krävs ingen begåvning för att hänga med i nyhetsflödet. Däremot behövs det intresse för omvärlden och en dos allmän nyfikenhet. Jag och många med mig tycker det är tragiskt när de här egenskaperna så uppenbart saknas hos flera som gjort inlägg i den här tråden.

I längden slår den allmänbildning som blir resultatet hos den nyhetsintresserade och nyfikne alla typer av specialbegåvning.

Exakt hur definierar du begreppen begreppen reflektionsförmåga och kognitiva förmågor, för jag gissar att det är de begreppen du vagt hänvisar till när du skriver att du inte hänger med? Tänk på att det suddigt skrivna, är det suddigt tänkta, (vilket också ger ledtrådar om författarens kognitiva förmågor!).
 
I längden slår den allmänbildning som blir resultatet hos den nyhetsintresserade och nyfikne alla typer av specialbegåvning.
Slår? Hur då?
Jag är bara intresserad av naturvetenskapliga nyheter, tycker politik är riktigt skittråkigt. Har jag förlorat mot någon då?? Vilken tur att det inte har någon vikt, vad andra tycker om mig.
 
Jag tänkte på dig igår när jag stod ute och oljade huset och hade radion igång, P4 är ganska omväxlande, jag började med Ring så spelar vi, sen Melodikrysset, sen kom det ett program om kvinnor i historien, väldigt intressant! Efter det var det något som hette Kossornas planet med korta inslag om olika slags båtar och deras användningsområden, det var tydligen temat för dagen och intressant, allt från isbrytaren Bore, Ostindiefararen Götheborg till forskning om lastfartyg och möjligheten att kunna köra dem utan besättning. Där efter blev det Eftermiddag i P4 eller om det var P4 extra... ;) Men även det var intressant med en världskänd svensk fotograf och andra inslag. Sen började radiosporten och då gick jag över till skvalradio istället, men jag hann höra en hel del om sporten också... :D
Sen var det lokala nyheter varje halvtimme och riksnyheter varje timme förstås också! :D
Ja, ibland kan man halka in på helt sanslöst intressanta program i ämnen som man liksom aldrig aktivt letat efter! Det är underbart, jag kan bli sittande i bilen ibland och bara lyssna på nåt helt långsökt men underbart, tills familjen ringer och undrar vart jag blev av!
 
Jag som arbetar i skolan kan med viss sorg konstatera att lärare ibland är relativt okritiska till sin läggning (precis som många andra människor i samhället i olika yrkeskategorier), och då är det svårt att bibringa eleverna detta kritiska förhållningssätt.

Det finns dock en kategori lärare som, generellt sett, är lite bättre på det här med kritiskt reflekterande. Det är lärare i några eller eller något av samhällsorienterade ämnena; historia, religion, geografi och samhällskunskap.

Det tror jag framförallt beror på att undervisningen i historia på universiteten är oerhört noggranna med att lära ut källkritik. Inom historieforskningen finns det många som velat göra anspråk på makten och det gäller att fundera ordentligt på vem som berättar om en händelse.

Ju längre bak i tiden vi tittar, desto svårare att avgöra vad som faktiskt är sant.
Hmrf.. ;) Som lärare i Naturkunskap och Biologi på gymnasiet så ska jag utveckla olika förmågor, tex dessa:
NK; Kunskaper om hur naturvetenskap organiseras samt hur den kan granskas kritiskt och användas för kritisk granskning.

Bi; Förmåga att använda kunskaper i biologi för att kommunicera samt för att granska och använda information.

Vilket jag och mina naturvetarkollegor arbetar med systematiskt :)

http://www.skolverket.se/laroplaner...nasieskola/nak?tos=gy&subjectCode=nak&lang=sv

http://www.skolverket.se/laroplaner...nasieskola/bio?tos=gy&subjectCode=bio&lang=sv
 
p1-nörd finnes här också. ;)

Jag växte upp med en familj som alltid lyssnade på p1 och jag led alla kval. Sååå tråkigt!

Men efter något års lyssnade på p3 som vuxen och utflyttad, så smögs sig p1 in i mitt liv. Nu rkar jag inte med någon musikkanal, utan vill ha det tyst och lugnt om jag inte skall lyssna på radio.

Jag tänker ofta, när jag hör väderleksrapporten, att de (uppläsarna) banne mig låter precis lika som när jag var liten på 70-80-talet. "Väderöarna, västlig måttlig vind. Koster... "
MEN ÅÅÅHH!! Jag trodde jag var ensam i universum om att älska sjörapporten!!!!! Som barn lyssnade jag på den, helt förtrollad. Där fanns speciellt en man med en speciell röst som jag älskade mest av uppläsarna. Jag får fortfarande gåshud av vissa namn.... ÅH!! (Eller du kanske inte älskade sjörapporten, bara minns den.?)
 
När skolans roll i det hela ändå är på tapeten. Jag har aldrig haft lärare som lyckats entusiasmera mig inför det samhällsorienterande ämnena (möjligen med undantag för historia något år där på högstadiet). Det kanske är därför jag än idag, 20 år efter att jag tog studenten, fortfarande bara har ett vagt intresse för sådant. Jag håller mig hyfsat uppdaterad på de stora händelserna omkring mig, men jag har helt enkelt inget intresse av att lägga en massa tid på att sätta mig in i saker så mycket mer. Däremot har jag ett stort naturvetenskapligt intresse, har haft bra lärare i dessa ämnen (som också lärt ut vikten av källkritik, både på gymnasiet och universitet) och känner mig bra mycket mer motiverad att läsa sådant som relaterar till dessa ämnen. Jag tror att det handlar om vad man är intresserad av helt enkelt. Visst inser jag också att jag kanske borde ta in mer nyheter i mitt liv, men eftersom intresset inte finns ser jag ingen mening med det.
 
Konstigt för jag har uppfattat den här tråden precis tvärt om. Det krävs ingen begåvning för att hänga med i nyhetsflödet. Däremot behövs det intresse för omvärlden och en dos allmän nyfikenhet. Jag och många med mig tycker det är tragiskt när de här egenskaperna så uppenbart saknas hos flera som gjort inlägg i den här tråden.

I längden slår den allmänbildning som blir resultatet hos den nyhetsintresserade och nyfikne alla typer av specialbegåvning.

Exakt hur definierar du begreppen begreppen reflektionsförmåga och kognitiva förmågor, för jag gissar att det är de begreppen du vagt hänvisar till när du skriver att du inte hänger med? Tänk på att det suddigt skrivna, är det suddigt tänkta, (vilket också ger ledtrådar om författarens kognitiva förmågor!).
Reflektionsförmåga = avhänget/del i kognitiva förmågor = del i vad vi kallar begåvning.
För mig är det inte särskilt suddigt alls. Det som gör att det blir svårt att hänga med i ditt resonemang är att du verkar särskilja dem åt, av någon anledning. Och jag antar att det är därför du verkar missförstå mig?

Jag har inte skrivit att det krävs begåvning för att hänga med i nyhetsflödet, vet inte hur du fick till det..
 
Ja, ibland kan man halka in på helt sanslöst intressanta program i ämnen som man liksom aldrig aktivt letat efter! Det är underbart, jag kan bli sittande i bilen ibland och bara lyssna på nåt helt långsökt men underbart
Jag med. Älskar att få insikt i nåt nytt och intressant; sen kan jag googla vidare och dyka ner djupare och lära mig mer. Som att öppna en dörr till en ny värld och gå på upptäcktsfärd.
 
Hmrf.. ;) Som lärare i Naturkunskap och Biologi på gymnasiet så ska jag utveckla olika förmågor, tex dessa:
NK; Kunskaper om hur naturvetenskap organiseras samt hur den kan granskas kritiskt och användas för kritisk granskning.

Bi; Förmåga att använda kunskaper i biologi för att kommunicera samt för att granska och använda information.

Vilket jag och mina naturvetarkollegor arbetar med systematiskt :)

http://www.skolverket.se/laroplaner...nasieskola/nak?tos=gy&subjectCode=nak&lang=sv

http://www.skolverket.se/laroplaner...nasieskola/bio?tos=gy&subjectCode=bio&lang=sv

Helt enig med dig!

Visst, ett källkritiskt förhållningssätt är det önskade i samtliga skolämnen. Men eftersom vi diskuterar just nyhetsflöde och media i denna tråd så syftade jag framförallt på dessa områden. Där jag arbetar har vi många oerhört engagerade lärare, men just samhällsperspektivet - det syns mest (inte så konstigt kanske?) i dessa ämnen som har direkt med samhället att göra.

Inte desto mindre förs diskussioner om etik, kunskap, vetenskap i de naturvetenskapliga ämnena.

Det jag tror att vi behöver bli bättre på är dock att koppla skolämnen till mer konkreta vardagliga situationer. Många skolor kritiseras till exempel (av Skolinspektionen) för att elevernas inflytande över utbildningen inte är synlig nog. Med det menas inte att eleverna skall bestämma innehåll eller "ta över" (vilka många felaktigt tror), utan att läraren skall vara lyhörd för elevernas intresseområden och knyta undervisningen närmare eleven.

När man kan relatera till ett ämne blir det i regel mer intressant och begripligt. I och med medias viktiga roll och människans viktiga ansvar att inte "köpa allt", så efterlyser jag än mer fokus på vad vi gör med information, vem som delar den och vilket syfte den kan ha.

Det kan givetvis gälla information om exempelvis jättelokans spridning (som var aktuell i dagarna) såväl som orsaker till Greklands befolknings oro just nu.

Så - jag säger absolut inte emot dig. Jag kan bara konstatera att olika lärare är olika duktiga på det det här med källkritik. Givetvis blir inte undervisningen av högre kvalité än den lärare som undervisar förståelse av begreppen.

Kursplanerna skall omsättas i praktiken och där skiljer sig skickligheten enligt min mening åt.
 

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

  • Tvättstugedrama
Tillbaka
Upp