Var det bättre förr?

Allt bröd går inte att maskinskiva, och då blir bröd som inte går att sälja skivat "olönsamma". Sen försvinner de för gott.





Nej, inte i sverige. Däremot så har det också försvunnit i det landet också, till förmån för stormarknader och fabriksbakat bröd. Men visst har det även varit så i sverige, men snarare på 50-60 talet, eller tidigare?
I min lilla avkrok i sverige så har det i stan funnits ett bageri i stort sätt varje kvarter, som senare har blivit konditori. det vill säga inte längre än 5 minuter till att hämta bröd.

Sen sa jag ju inte året runt, jag vet inte vart det finns jordgubbar och tomater året runt? Men just i säsongen för tomater/jordgubbar etc. Det tråkiga är att i sverige så har vi vant oss vid sura jordgubbar, så till och med de närodlade plockas så de kan stå någon dag i ask. Vill man ha helt mogna jordgubbar får man odla hemma själv.
Samma med tomater, det närmaste man kommer riktig tomatsmak är typ Rustica på ask.

Men jag ska icke klaga på kärnfria vattenmeloner och druvor, de var verkligen inte bättre förr! Även om melonerna har fått tappa lite i smak på vägen.

Vad är problemet att bröd folk inte vill köpa försvinner?
Det är bröd, inte utrotningshotade djur 😅
 
Att det måste ha varit lättare att få jobb förr kan jag ändå hålla med om. För mina föräldrar (60-talister) så har mamma haft fast heltidsjobb inom samma arbetsgivare (landstinget, så hon har ju så klart bytt avdelning och så där under tiden) sen 1980, pappa har på enbart en gymnasieutbildning (som han dessutom läste in på komvux som vuxen) tagit sig väldigt högt på karriärsstegen. Ett sånt jobb som pappa har skulle en person i 30-årsåldern aldrig få idag utan minst tre år högskolestudier. Jag har fått mitt första fasta jobb nu, som 32-åring, då har jag typ 300 högskolepoäng och en kandidatexamen i bagaget.

I trådstarten är det enda jag känner igen annars att alla cyklade eller gick till skolan när jag var barn. Det var två personer i min klass som var berättigade skolskjuts och de bodde fem-sex kilometer bort, den ena fick till och med åka taxi hem för bussen gick inte dit han bodde. Vi hade en klasskamrat som blev körd överallt, hen bodde typ närmast skolan (vi pratar fågelvägen kanske 500 meter....) och det tyckte vi alla var helt abnormt. Men jag är lite yngre, jag gick på låg- och mellanstadiet ungefär vid millennieskiftet.

Som kvinna är jag dock väldigt, väldigt glad för utvecklingen de senaste 50 åren.
 
Vad är problemet att bröd folk inte vill köpa försvinner?
Det är bröd, inte utrotningshotade djur 😅

Problemet är att man ersätter naturligt god smak och textur från jäsnings/syrningsprocesen, med socker och förfinat mjöl.

Sen glömmer man vad bröd igentligen ska smaka, eller att det inte är lika onyttigt som fikabullar.

Men vad vet jag, inget problem egentligen. De flesta matvaror byts sakta ut mot bättre säljande och lättare och billigare att massproducera. Att smaken och kvaliteten försvinner på vägen saknas bara av de som vet hur det var innan, och det är en långsam krypande process som knappt märks.
 
Problemet är att man ersätter naturligt god smak och textur från jäsnings/syrningsprocesen, med socker och förfinat mjöl.

Sen glömmer man vad bröd igentligen ska smaka, eller att det inte är lika onyttigt som fikabullar.

Men vad vet jag, inget problem egentligen. De flesta matvaror byts sakta ut mot bättre säljande och lättare och billigare att massproducera. Att smaken och kvaliteten försvinner på vägen saknas bara av de som vet hur det var innan, och det är en långsam krypande process som knappt märks.

Men alltså det finns ju alla varianter av färdigskivat bröd.
Det är inte bara skogaholmslimpa.
Jag köper bröd med massa frön och olika korn, surdeg utan socker.

Lite snorkig attityd att folk inte vet hur bröd ska smaka 😂
Ta en tur till en affär och kolla i hyllorna, finns gott om bra och gott bröd.
 
Problemet är att man ersätter naturligt god smak och textur från jäsnings/syrningsprocesen, med socker och förfinat mjöl.

Sen glömmer man vad bröd igentligen ska smaka, eller att det inte är lika onyttigt som fikabullar.

Men vad vet jag, inget problem egentligen. De flesta matvaror byts sakta ut mot bättre säljande och lättare och billigare att massproducera. Att smaken och kvaliteten försvinner på vägen saknas bara av de som vet hur det var innan, och det är en långsam krypande process som knappt märks.
Jag använder mig av min bakmaskin från 1988, är detta bra bröd eller ska jag lägga ner det?
 
Jag använder mig av min bakmaskin från 1988, är detta bra bröd eller ska jag lägga ner det?
Det beror på vad du stoppar i den. Men jag tycker du skall prova att baka bröd för hand, det är faktiskt ganska trevlig sysselsättning :)

Min favorit är ett väldigt enkelt bröd på 2/3 grovmalet rågmjöl och 1/3 vetemjöl, vatten, jäst och salt. Jag skall precis sätta en ny deg som får jäsa över natten i kylskåpet.
 
Det beror på vad du stoppar i den. Men jag tycker du skall prova att baka bröd för hand, det är faktiskt ganska trevlig sysselsättning :)

Min favorit är ett väldigt enkelt bröd på 2/3 grovmalet rågmjöl och 1/3 vetemjöl, vatten, jäst och salt. Jag skall precis sätta en ny deg som får jäsa över natten i kylskåpet.
Jo, det har jag gjort, i flera år bakade jag och fryste in limpor. Men drog fram min lilla panasonic hembagaren och tycker det är mycket smidigare och man får nybakat varje morgon. 😍
 
Något som faktiskt bekymrar mig lite är den här utvecklingen att barn blir skjutsade överallt, de har mycket uppstyrt med organiserade aktiviteter och kan vara i kontakt med sina föräldrar konstant genom mobilen. Jag tror att vi hade en mycket större frihet och tvingades lösa vardagsproblem på egen hand. Jag märker ju att mina kollegor och vänner pratar med sina ungar i telefon stup i kvarten om saker jag är övertygad om att vi som är äldre fick lösa på egen hand.

Jag träffar en del unga vuxna i jobbet och, även om det på grund mitt yrkes natur blir ett skevt urval, så är min upplevelse är helt klart att unga vuxna ses som "barn" och inte som VUXNA mycket högre upp i åldrarna än vad jag tror är sunt.
 
Att barn får skjutsas överallt beror nog mycket på att trafiken ökat. När jag började rida som 10-åring (1967) cyklade jag och min ett år äldre kompis själva till stallet. Det gick bra då... men idag, och de senaste 20-30 åren, hade ingen vettig förälder låtit sina barn korsa de vägar vi gjorde.
 
Något som faktiskt bekymrar mig lite är den här utvecklingen att barn blir skjutsade överallt, de har mycket uppstyrt med organiserade aktiviteter och kan vara i kontakt med sina föräldrar konstant genom mobilen. Jag tror att vi hade en mycket större frihet och tvingades lösa vardagsproblem på egen hand. Jag märker ju att mina kollegor och vänner pratar med sina ungar i telefon stup i kvarten om saker jag är övertygad om att vi som är äldre fick lösa på egen hand.

Jag träffar en del unga vuxna i jobbet och, även om det på grund mitt yrkes natur blir ett skevt urval, så är min upplevelse är helt klart att unga vuxna ses som "barn" och inte som VUXNA mycket högre upp i åldrarna än vad jag tror är sunt.
En sak som jag märkt (har ganska mycket kollegor som har barn i förskole- och lågstadieåldern) är att föräldrar verkar liksom vara med när barnen leker med en kompis idag? Att medan ungarna leker (även hemma hos någon) måste föräldern sitta där och konversera det andra barnets förälder. Så var det absolut inte när vi var små. Och jag skulle verkligen inte vilja ha det så om jag fick barn. Nu känner inte jag så många småbarnsföräldrar utanför mina kollegor, så det kanske är ett fenomen som bara är i den gruppen, men det touchar lite det du är inne på ovan.
 
Jag träffar en del unga vuxna i jobbet och, även om det på grund mitt yrkes natur blir ett skevt urval, så är min upplevelse är helt klart att unga vuxna ses som "barn" och inte som VUXNA mycket högre upp i åldrarna än vad jag tror är sunt.
Här håller jag med till 100%. Jag förstår inte varför man inte litar på barnen heller?! När jag var 12 år hade jag hand om alla hästar på hemmaplan när en tävlingsryttare var iväg och tävlade. Hon hade väl kvar en 7-8 st hästar hemma som skulle fodras, mockas, släppas in, byta täcken etc hela helgen när hon var iväg. I bästa fall var hennes mamma hemma (pappan var med på tävlingarna) så hon kunde fodra på eftermiddagen så man slapp åka en vända till, men mamman tyckte inte om hästar. Annars var det morgon och kväll som gällde och jag och en kompis cyklade ut. Fullt ansvar för hästarna. Vi red till och med flera av hästarna som behövdes hållas igång!

Idag finns det ingen 12-åring som ror iland samma arbets- och ansvarsbörda.
 
Här håller jag med till 100%. Jag förstår inte varför man inte litar på barnen heller?! När jag var 12 år hade jag hand om alla hästar på hemmaplan när en tävlingsryttare var iväg och tävlade. Hon hade väl kvar en 7-8 st hästar hemma som skulle fodras, mockas, släppas in, byta täcken etc hela helgen när hon var iväg. I bästa fall var hennes mamma hemma (pappan var med på tävlingarna) så hon kunde fodra på eftermiddagen så man slapp åka en vända till, men mamman tyckte inte om hästar. Annars var det morgon och kväll som gällde och jag och en kompis cyklade ut. Fullt ansvar för hästarna. Vi red till och med flera av hästarna som behövdes hållas igång!

Idag finns det ingen 12-åring som ror iland samma arbets- och ansvarsbörda.
Samma här. Hela familjen som vi hade hästen installad hos när jag var tretton åkte iväg till Tyskland en helg. Lämnade stallet med sina fem egna hästar (ett russ och fyra stora halvblod varav tre under två år) till mig. Helt ensam. Alla pass hela helgen. De övervägde inte ens om det var görbart, idag hade det aldrig hänt. Jag hade inte heller litat på en trettonåring idag. Mina föräldrar är inte hästmänniskor och det visste de mycket väl, så jag hade ingen vuxen hjälp därifrån.
 
Samma här. Hela familjen som vi hade hästen installad hos när jag var tretton åkte iväg till Tyskland en helg. Lämnade stallet med sina fem egna hästar (ett russ och fyra stora halvblod varav tre under två år) till mig. Helt ensam. Alla pass hela helgen. De övervägde inte ens om det var görbart, idag hade det aldrig hänt. Jag hade inte heller litat på en trettonåring idag. Mina föräldrar är inte hästmänniskor och det visste de mycket väl, så jag hade ingen vuxen hjälp därifrån.
Nä, mina föräldrar är heller inga hästmänniskor.

Har man aldrig fått ta ansvar är det ju svårt att ta ansvar. Idag är så många barn helt handlingsförlamade när någonting händer, de förväntar sig guidning i allt de gör. Hjälp med allt. När jag var liten fick jag göra mina läxor själv, jag förstår inte varför föräldrarna är med och gör läxorna med barnen nu för tiden.
 
Något som faktiskt bekymrar mig lite är den här utvecklingen att barn blir skjutsade överallt, de har mycket uppstyrt med organiserade aktiviteter och kan vara i kontakt med sina föräldrar konstant genom mobilen. Jag tror att vi hade en mycket större frihet och tvingades lösa vardagsproblem på egen hand. Jag märker ju att mina kollegor och vänner pratar med sina ungar i telefon stup i kvarten om saker jag är övertygad om att vi som är äldre fick lösa på egen hand.

Jag träffar en del unga vuxna i jobbet och, även om det på grund mitt yrkes natur blir ett skevt urval, så är min upplevelse är helt klart att unga vuxna ses som "barn" och inte som VUXNA mycket högre upp i åldrarna än vad jag tror är sunt.
Dagens barn mognar senare verkar det som. Och även om jag som föräldrar vill släppa mina barn tidigare och vill få dem att lära sig ansvar, frihet och allt det där så är samhället där som bromskloss. Skolan tex är en stor bromsklass. Andra föräldrar. Och deras kompisar. Om man som förälder släpper sina barn är man en oansvarig förälder. Om man som förälder ställer krav på sina barn anses man ställa för höga krav- de är ju baaaarn, om man som förälder anser att barn ska lära sig att hjälpa till hemma och bidra i det hemmet de bor i och "lära sig ta hand om sitt eget" så att säga, så är man en slavdrivande förälder.
på samma gång serverar många föräldrar sina barn materiella ting och låter barnen driva vind för våg utan regler och motkrav.

Det är inte lätt att vara förälder i dag. Kan inte heller vara lätt att vara ungdom i dag med så mycket prylar som sällskap istället för människor.
 
Nä, mina föräldrar är heller inga hästmänniskor.

Har man aldrig fått ta ansvar är det ju svårt att ta ansvar. Idag är så många barn helt handlingsförlamade när någonting händer, de förväntar sig guidning i allt de gör. Hjälp med allt. När jag var liten fick jag göra mina läxor själv, jag förstår inte varför föräldrarna är med och gör läxorna med barnen nu för tiden.
Fick också klara läxorna på egen hand. Men så gick det ju som det gick också, noll prio och allt fokus på häst istället.
 

Liknande trådar

Utrustning Jag har funderat en del på det här med sadlar, deras kvalité och passform framför allt. Min gamla stübben och min ännu äldre Passier...
Svar
12
· Visningar
1 340
Senast: domino
·

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

  • Tvättstugedrama
Tillbaka
Upp