Sitter här som den största idioten i världen, nyss hemkommen från ett längre påsklovsfirande. Min hund var utlånad till en familjemedlem, och jag ska verkligen inte skylla ifrån mig då jag var så otroligt dum och otydlig själv då jag lät henne stanna där större delen av vistelsen. En familjemedlem som haft hund och ofta är hundvakt och som saknade att ha hund erbjöd sig att ha min i några dagar. Jag tänkte att det var en superbra lösning, då jag skulle vistas på ett ställe där det finns en skitdryg stor och burdus hund och det bli alltid så uppspelt när vi är där. Jag såg helt enkelt att det skulle bli bäst för alla om min hund var på annat håll.
Sagt och gjort, min hund har haft det jätteroligt och bra. Men jag min idiot tänkte ju inte på att poängtera för hundvakten om att hon är ung även om hon liksom ser färdigväxt ut. Och ja, jag tar med henne på längre turer och det orkar hon med utan bekymmer. I Vår vardag där Vi bor, och det blir ju även varvat med kortare rundor vissa dagar så på det stora hela är det inget jag liksom tänkt på aktivt i min vardag på sistone. Att hon liksom kan övertränas. Snarare så sa jag väl att nog orkar hon vara ute, vi är ju ute varje dag. Men bevisligen - vad som är självklart för mig är det nödvändigtvis inte för en annan.
Sagt och gjort, efter 5 dagar anslöt jag till familjefirande av påsken. Med ungar, och skidåkning och ett jäkla ståhej i ett par dagar. Min hund var helt som vanligt och hängde med på allt. Lite trött på kvällarna såklart men det var ju mkt nya intryck och folk och hundar så jag tänkte inte mer på det. På söndag kväll var allt firande slut och då la jag märke till att min hund var loj. Jag tänkte att hon slappnade av nu när alla åkt hem till sitt. Men jag tyckte även hon såg lite stel ut, och hon var mkt intresserad av att bita i sina tassar. Jag kollade trampdynorna och såg inget uppebart fel. Lite torra men that's it. På natten vaknade jag av att hon var helt besatt av att tugga på fötterna, och då hade det även blivit lite sprickor av allt slickande och tuggande. Jag smorde in med det fetaste jag kunde hitta och hon var mkt öm. Jag var sedan vaken i stort sett hela natten för att vakta henne från tuggande. På måndag var hon märkbart stel och öm i hela bakdelen men ffa tassarna, så jag fortsatte mitt smörjande och åkte in till stan och hittade ett par hundskor. Hon blev lite mer villig att gå i dom så jag konstaterade att problemet satt nog där. Vi reste sedan hemåt mån em och den natten blev det även en vaknatt och vaktande av tasstugg. När vi äntligen kom hem tis morgon åkte tratten på och jag geggade in tassarna i helosan och lät henne ha detta i 1 timme. Tassarna såg mkt bättre ut. Fick sedan en akuttid hos kliniken och vi for dit och vet konstaterade liksom jag att hon var svullen och öm i tassarna men att trampdynorna inte såg så illa ut så det kunde ensamt orsaka att hon var så dålig. Jag hade nu burit henne överallt senaste dygnet för hon var så stel och öm och jag tyckte hon blev sämre, ville inte gå desto mer trots skor.
Så ja, vet satte in metacam och ordinerade strikt vila i en vecka. Bäras överallt utom när hon måste kissa och bajsa. Jag känner mig som världens sämsta hundägare som orsakat detta på min stackars hund och jag har gråtit i ett dygn...
Att jag var så dum och inte räknade ut att hundvakten inte skulle förstå per automatik att hon behövde ta det lite lugnt, hon har istället fått rätt långa turer hela veckan och helgen med allt firande och ståhej blev för mkt. Hon vill ju med på allt... Helgen hade hon förvisso klarat om hon tagit det lugnt veckan innan, och vice versa, men allt sammantaget blev helt enkelt för mkt.
Tackolov var hon bättre imorse och en snäll kollega som var ledig kunde ha henne idag så att jag kunde åka till jobbet. Dagis är liksom inte att tänka på när hon är såhär dålig. Nu då jag hämtade henne beter hon sig som vanligt, så medicinen har verkligen hjälpt. Så jäkla skönt, även om problemet kvarstår och det är strikt vila i 1 vecka.
Har aldrig känt mig såhär dum i hela mitt liv. Skäms ihjäl faktiskt
Men om jag skriver här hur dum och ogenomtänkt jag varit, så kanske nån annan tar det tills sig och inte gör samma misstag. Även små raser kan bevisligen motioneras för mkt. Jag har ju varit så noga med henne under uppväxten, och tänkt att gud så skönt att jag har en liten ras blablabla. Och nu ändå detta. Höjden av idioti liksom