Red_Chili
Trådstartare
Äntligen(!) har jag två underbara salukis igen 
Vissa känner kanske igen henne, min nykomling. Hon bodde nämligen hos mig förra sommaren eftersom dåvarande matte inte kunde ta hand om henne. För att göra en lång story kort så åkte hon ändå tillbaka till matte i slutet av sommaren och för tre veckor sedan fick jag ett sms där hon frågade om jag ville köpa hunden. Jag tvekade inte en sekund och efter en del trassel (och hjälp från kenneln) så är hon änligen här, min älskade lilla Minah!
Jag har dock lite att jobba med nu. Det mesta har att göra med att hon är fet. Hon är så bred över ryggen att man nog kan använda henne som bord och man får anstränga sig för att ens känna revben och höftknölar. Långa klor hade hon också, och pälsen är absolut inte bra. Stress, mycket mat och ingen motion är bovarna i dramat. Nu kommer vi alltså ta det lugnt, men samtidigt vara ute mycket så att hon får återupptäcka världen och bli trygg i sig själv på nytt. Med bra mat och lagom mängd motion tror jag att det kommer bli hur bra som helst.
I början när hon kom hit så var det läskigt med allt "nytt", men bara någon timme senare gick hon runt och viftade på svansen konstant, försökte leka med halvsyster Wahidah och ligger lugnt och vilar när inget händer.
Det är en förbannat bra hund det här, en liten oslipad diamant som kommer bli hur underbar som helst bara hon får landa lite
Vissa känner kanske igen henne, min nykomling. Hon bodde nämligen hos mig förra sommaren eftersom dåvarande matte inte kunde ta hand om henne. För att göra en lång story kort så åkte hon ändå tillbaka till matte i slutet av sommaren och för tre veckor sedan fick jag ett sms där hon frågade om jag ville köpa hunden. Jag tvekade inte en sekund och efter en del trassel (och hjälp från kenneln) så är hon änligen här, min älskade lilla Minah!
Jag har dock lite att jobba med nu. Det mesta har att göra med att hon är fet. Hon är så bred över ryggen att man nog kan använda henne som bord och man får anstränga sig för att ens känna revben och höftknölar. Långa klor hade hon också, och pälsen är absolut inte bra. Stress, mycket mat och ingen motion är bovarna i dramat. Nu kommer vi alltså ta det lugnt, men samtidigt vara ute mycket så att hon får återupptäcka världen och bli trygg i sig själv på nytt. Med bra mat och lagom mängd motion tror jag att det kommer bli hur bra som helst.
I början när hon kom hit så var det läskigt med allt "nytt", men bara någon timme senare gick hon runt och viftade på svansen konstant, försökte leka med halvsyster Wahidah och ligger lugnt och vilar när inget händer.
Det är en förbannat bra hund det här, en liten oslipad diamant som kommer bli hur underbar som helst bara hon får landa lite
