Asa_S
Trådstartare
Jag är förtvivlad. Vi har varje sommar en situation där våra stallkatter är mer eller mindre borta eftersom stugägarna några kilometer bort tror att de inte hittar hem och matar dem. Vi har sagt till vid några tillfällen men det syns tydligt att de inte kan tänka sig att det är sant att samma katt som finns hos dem när jag rider förbi var hemma på morgonen 4 timmar tidigare. Vi har sett mellan fingrarna och låtit det stanna vid påpekanden pga grannsämjan därför att det varit ett övergående problem - när de åker hem kommer ju katterna tillbaka. Men inte längre. Det visar sig att någon/ra av dem har bosatt sig mer eller mindre permanent i sin stuga och när jag nu påpekade vikten av att de låter bli att mata våra katter så att vi inte tappar kontrollen över dem helt blev det helt uppenbart att så inte kommer att ske. Det är speciellt en de har siktat in sina omsorger på, en söt liten katt som vi fick amputera svansen på som ungkatt efter allvarlig skada. Hon är nu efter sista långutflykten så fet att hon ser ut som en pöl när hon ligger och en buddha när hon sitter.
Nu skulle tydligen stugägaren bort några dagar och skjutsar hem katten samt ställer kattmat i en skål i porten utan att lyssna på mina protester (hon knackade på och meddelade mig detta).
Vad i hela friden ska vi göra? För det första är jag helt paff över maken till fräckhet, både att överta vår katt trots att de vet att den tillhör oss och att knalla in och ställa mat i vår ladugård. För det andra är jag jätteorolig över katten, att den ska bli inlåst i något förråd av misstag när stugägarna åker hem, eller att den ska få ungar (eller kanske redan har?) där uppe någonstans och därför inte kan ta sig tillbaka. Ungar utomhus den här årstiden är ju katastrof! Vi kan ju troligtvis aldrig hindra någon från att sätta ut mat på sin egen tomt - de kan ju lika gärna hävda att det är till igelkotten... Det är inga djurmänniskor vi talar om, de har döpt katten till Göran... Hjälp!
Nu skulle tydligen stugägaren bort några dagar och skjutsar hem katten samt ställer kattmat i en skål i porten utan att lyssna på mina protester (hon knackade på och meddelade mig detta).
Vad i hela friden ska vi göra? För det första är jag helt paff över maken till fräckhet, både att överta vår katt trots att de vet att den tillhör oss och att knalla in och ställa mat i vår ladugård. För det andra är jag jätteorolig över katten, att den ska bli inlåst i något förråd av misstag när stugägarna åker hem, eller att den ska få ungar (eller kanske redan har?) där uppe någonstans och därför inte kan ta sig tillbaka. Ungar utomhus den här årstiden är ju katastrof! Vi kan ju troligtvis aldrig hindra någon från att sätta ut mat på sin egen tomt - de kan ju lika gärna hävda att det är till igelkotten... Det är inga djurmänniskor vi talar om, de har döpt katten till Göran... Hjälp!