bravur68
Trådstartare
Jag har uppmuntrat mina barn till att rida eftersom jag själv har intresset. Den enda som har velat rida (vi har ponnyer också) är den minsta av tre barn och nu har hon ingen direkt lust längre (7 år).
Jag har alltid tänkt på riskerna, varit försiktig, inte heller tvingat in dem i stallet. Kan nu inte låta bli känslan av att "det är nog lika bra att de inte rider" , speciellt efter den lilla tösen som avled nyligen efter en ridolycka på en snäll häst , stackars föräldrar, det trillade en tår när jag hörde om det.
Vet att jag är en hycklare, utsätter mig själv för större risker med mitt egna ridande... det är egentligen inte så mycket farligare än många andra sporter om man vet vad man pysslar med... men när det kommer till ens barn.
Tja, jag har nog inte vad det krävs för att bli en riktig ponnyförälder... jag är mycket ambivalent i det här. Kanske dottern märker av att jag är "hönsig" och lagt av pga det
Hur tänker ni hästintresserade med barn, är ni på eller av?
Jag har alltid tänkt på riskerna, varit försiktig, inte heller tvingat in dem i stallet. Kan nu inte låta bli känslan av att "det är nog lika bra att de inte rider" , speciellt efter den lilla tösen som avled nyligen efter en ridolycka på en snäll häst , stackars föräldrar, det trillade en tår när jag hörde om det.
Vet att jag är en hycklare, utsätter mig själv för större risker med mitt egna ridande... det är egentligen inte så mycket farligare än många andra sporter om man vet vad man pysslar med... men när det kommer till ens barn.
Tja, jag har nog inte vad det krävs för att bli en riktig ponnyförälder... jag är mycket ambivalent i det här. Kanske dottern märker av att jag är "hönsig" och lagt av pga det
Hur tänker ni hästintresserade med barn, är ni på eller av?