Vad vill jag ha?? (Rasval...)

[Lona]

Tja, ni som känner mig från AoH vet att det blivit ett antal rasvalstrådar genom åren (vilket faktiskt varit till stor hjälp, jag fick upp ögonen för cairnterrier på det viset).
Jag ska inte ha en till hund NU men vill gärna ha en ras "på lut" så att säga. Problemet är att jag inte riktigt vet vilken typ av hund jag vill ha så jag tänkte att jag kunde få hjälp att bena ut tankarna lite .

Det jag hakar upp mig på är tränings- och aktiveringsbiten, jag vet inte vilken nivå jag skall lägga mig på så att säga.
Jag tycker att det är väldigt roligt att aktivera min/a hund/ar, gå kurser, åka på läger och så vidare men är inte särskilt intresserad av att tävla, i alla fall inte på någon högre nivå. Däremot vill jag gärna att hunden har kapaciteten för det, att jag kan träna på relativt hög nivå.
Kruxet där är att jag inte alltid mår så bra psykiskt. I vanliga fall är det inget som går ut över hundarna, tvärtom är de en stor motivation för mig, men det senaste året har jag mått betydligt sämre än vanligt - haft en riktigt djup depression. Helt klart har hundarna fått klara sig med mindre aktivering än vanligt och det känns inte riktigt rätt när man har en ras som mår bäst av att få jobba ordentligt (jaktlabbe).
Så - vågar jag satsa på en relativt krävande ras igen och hoppas på att jag håller mig tillräckligt frisk eller borde jag välja en ras med lite mindre aktiveringsbehov men som kanske inte riktigt räcker till?

Jag var jättenöjd med min cairn men hon var osedvanligt arbetsglad och samarbetsvillig för rasen och när jag skaffade jaktlabbe tog det onekligen träningen till nya nivåer.
Jag vill inte ha en ras som måste motiveras så in i bängen utan den skall tycka att det är kul att göra något tillsammans med mig, även om den givetvis får uppmuntran och belöning. Labbarna har den för- och nackdelen att de ofta nöjer sig med mindre aktivering ett tag men de mår definitivt bäst med att få jobba ordentligt.

Det jag vet att jag vill ha i hunden för övrigt är:
- Tillgänglig och social, hellre "älskar alla" än att det slår över i osäkerhet/rädsla
- Miljöstark
- Inte alltför hög jaktlust, eller snarare jaktlust som går att kontrollera med träning
- Liten eller ingen skärpa
- Liten eller ingen vakt. Tala om att någon kommer är helt ok men inte gå in för att försvara hus eller matte med liv och lem.
- Inte alltför skällig. Till stor del en träningssak men uppenbarligen är jag inte så bra på att få tysta hundar.
- Tålig och ändamålsenlig päls. Inte krullhårig, annars är det inte så petigt. Kan tänka mig att klippa en långhårsras.
- Inte trubbnos eller med alltför osund exteriör.
- Gärna funka naturligt bra med andra djur och även andra hundar.
- Storleken är inte så noga med, någonstans 7-25 kg...?
- Jag gillar hundar som har lite "personlighet" (som min cairn) men inte så mycket att de blir svårtränade.

Jag anser mig vara relativt hunderfaren. Erbjuder ett hem där matte är hemma större delen av tiden och där hunden får följa med på det mesta, till exempel på släktträffar och till stallet.
Är intresserad av lite allt möjligt när det gäller hundträning; rallylydnad, agility, sök, spår, viltspår, "tramsaktivering". Tycker att det är kul med jaktapportering men det är inte ett måste.

Raser jag främst funderat på i nuläget är lancashire heeler, en ny cairn (men det är nog svårt att få en lika bra igen) eller jaktlabbe igen. Otroligt olika raser men jag ser för- och nackdelar med dem.
Är även öppen för nya idéer.

Vad säger kloka buke - om ni ens orkat läsa såhär långt ?

 

[Meibla]

Gillar du terrier så kanske du skulle kika lite på den irländska? Det är ju förvisso terriers, med en del egen vilja, men de är pigga glada hundar som är med på allt, men som inte klättrar på väggarna om de inte får träna på en vecka. Lyckas man bara motivera dom ordentligt så är det riktigt roliga hundar att träna med.
Inte speciellt skälliga och lagom stora. Har lite skärpa men är absolut inte aggressiva. Vet en del som tränar/tävlar både rapport, agility, räddning, spår och viltspår med sina IT's.

 

[Red_Chili]

Om du nu har labrador som passar dig bra osv, varför inte skaffa ännu en? Eller känner du att du vill ha en till hund för att "prova något nytt"?

 

[Milosari]

Tja, ni som känner mig från AoH vet att det blivit ett antal rasvalstrådar genom åren (vilket faktiskt varit till stor hjälp, jag fick upp ögonen för cairnterrier på det viset).
Jag ska inte ha en till hund NU men vill gärna ha en ras "på lut" så att säga. Problemet är att jag inte riktigt vet vilken typ av hund jag vill ha så jag tänkte att jag kunde få hjälp att bena ut tankarna lite .

Det jag hakar upp mig på är tränings- och aktiveringsbiten, jag vet inte vilken nivå jag skall lägga mig på så att säga.
Jag tycker att det är väldigt roligt att aktivera min/a hund/ar, gå kurser, åka på läger och så vidare men är inte särskilt intresserad av att tävla, i alla fall inte på någon högre nivå. Däremot vill jag gärna att hunden har kapaciteten för det, att jag kan träna på relativt hög nivå.
Kruxet där är att jag inte alltid mår så bra psykiskt. I vanliga fall är det inget som går ut över hundarna, tvärtom är de en stor motivation för mig, men det senaste året har jag mått betydligt sämre än vanligt - haft en riktigt djup depression. Helt klart har hundarna fått klara sig med mindre aktivering än vanligt och det känns inte riktigt rätt när man har en ras som mår bäst av att få jobba ordentligt (jaktlabbe).
Så - vågar jag satsa på en relativt krävande ras igen och hoppas på att jag håller mig tillräckligt frisk eller borde jag välja en ras med lite mindre aktiveringsbehov men som kanske inte riktigt räcker till?

Jag var jättenöjd med min cairn men hon var osedvanligt arbetsglad och samarbetsvillig för rasen och när jag skaffade jaktlabbe tog det onekligen träningen till nya nivåer.
Jag vill inte ha en ras som måste motiveras så in i bängen utan den skall tycka att det är kul att göra något tillsammans med mig, även om den givetvis får uppmuntran och belöning. Labbarna har den för- och nackdelen att de ofta nöjer sig med mindre aktivering ett tag men de mår definitivt bäst med att få jobba ordentligt.

Det jag vet att jag vill ha i hunden för övrigt är:
- Tillgänglig och social, hellre "älskar alla" än att det slår över i osäkerhet/rädsla
- Miljöstark
- Inte alltför hög jaktlust, eller snarare jaktlust som går att kontrollera med träning
- Liten eller ingen skärpa
- Liten eller ingen vakt. Tala om att någon kommer är helt ok men inte gå in för att försvara hus eller matte med liv och lem.
- Inte alltför skällig. Till stor del en träningssak men uppenbarligen är jag inte så bra på att få tysta hundar.
- Tålig och ändamålsenlig päls. Inte krullhårig, annars är det inte så petigt. Kan tänka mig att klippa en långhårsras.
- Inte trubbnos eller med alltför osund exteriör.
- Gärna funka naturligt bra med andra djur och även andra hundar.
- Storleken är inte så noga med, någonstans 7-25 kg...?
- Jag gillar hundar som har lite "personlighet" (som min cairn) men inte så mycket att de blir svårtränade.

Jag anser mig vara relativt hunderfaren. Erbjuder ett hem där matte är hemma större delen av tiden och där hunden får följa med på det mesta, till exempel på släktträffar och till stallet.
Är intresserad av lite allt möjligt när det gäller hundträning; rallylydnad, agility, sök, spår, viltspår, "tramsaktivering". Tycker att det är kul med jaktapportering men det är inte ett måste.

Raser jag främst funderat på i nuläget är lancashire heeler, en ny cairn (men det är nog svårt att få en lika bra igen) eller jaktlabbe igen. Otroligt olika raser men jag ser för- och nackdelar med dem.
Är även öppen för nya idéer.

Vad säger kloka buke - om ni ens orkat läsa såhär långt ?

Idealet för dig är nog en ung vuxen hund av arbetsras som visat sig vara nöjd med lite mindre men som gärna ställer upp och jobbar när det behövs. Min ena kelpie hade passat så himla bra hos dig, han trivs alldeles utmärkt med att bara få "vara med" ett tag, men är lika glad när det är träning både förmiddag och eftermiddag i en vecka. De är inte en hund för de stora mästerskapen, men kan säkert ta championat i de flesta grenar om hans matte bara får tummen ur. Men det finns ju inga garantier för att få tag på just en sådan hund när man köper valp. De flesta i rasen får nog lite myror i brallan om de bara får gå och skrota ett par månader.

Nackdelen med att ha en hund som är för mycket när man är trött är att det ju stressar på ännu mer, det dåliga samvetet kan man klara sig utan när man mår dåligt nog som det är.

Ett annat alternativ är att sikta in sig på att godkänd i de lägre klasserna är gott nog, resten är en bonus. Då har du plötsligt väldigt många raser att välja på!

 

[Sleepy]

Någon form av flexibelt fodervärdsavtal, där du kan ha hunden och träna men har möjlighet att lämna hunden hos ägaren om det skulle bli för belastande en period, kanske? Eller att du själv äger hunden men skaffar avlastning i någon form om du behöver det.

*spånar lite*

 

[MiniLi]

Jag tänker att alla kan bli sjuka och ha dåliga perioder, och de flesta hundar klarar det utan större problem. Nu menar jag alltså inte att se ner på din ohälsa, utan bara att det kanske inte är någon katastrof med obefintlig träning när du mår riktigt dåligt?

Det beror ju såklart på hur ofta och hur länge, men jag förstår att det är omöjligt att säga.

Har du ett kontaktnät med någon som skulle vara intresserad av att rycka in när du är dålig? Iaf för rejäla promenader så hunden får utlopp för den delen?

 

[DeadSerious]

Har du funderat på staffe?
Faller möjligen på det där med att fungera väl med andra hundar, många gör det men det finns också problem med könsbunden aggressivitet inom rasen och det ska man inte bortse ifrån. Annars är det generellt roliga hundar som älskar alla, gärna hänger med på allt och tycker att det mesta är det roligaste som hänt i hela deras liv (så länge det inte regnar), föriga och lättränade, väldigt allround och funkar för de flesta grenar, ingen vakt och ingen skärpa, enkel päls med enda nackdel att de är frusna och behöver täcke vid kallare väderlag, passar in på storleken du efterfrågar och har definitivt personlighet, riktiga clowner utan att vara svårtränade.

Tycker att de verkar passa in på de flesta av dina önskemål! Framförallt gällande aktiveringsbehovet, generellt kan man lätt ha med dem på allehanda träningar och aktiviteter 5 gånger om dagen i 3 veckor och sen lägga dem på soffan med en filt i 3 veckor och de är lika nöjda för det Dessutom hälsosam exteriör och inga andningsproblem eller liknande, det man ska se upp med är framförallt HD och ED samt demodex, så köp i så fall valp efter röntgade (och fria) föräldrar och fråga om ev. problem med demodex bland släktingar. De flesta uppfödare genomför också MH med sina staffar numera, så kika på det också om det skulle bli aktuellt, det du då framförallt ska vara uppmärksam på är rädslor/osäkerheter, jag upplever inte att det är ett stort problem inom rasen men det finns även om de flesta staffar jag träffat är stabila och roliga hundar!

 

[Monstermom]

Jag säger som några andra, det verkar inte rimligt att planera för att du kan komma att må sämre - det kan hända oss alla precis vad som helst imorgon. Du planerar väl knappast för att du helt plötsligt ska bli 100% frisk och skaffar en hund som du inte skulle orka med i ditt nuvarande hälsoläge, så varför ska du skaffa en hund som passar ett sämre hälsoläge istället?

Jag tycker idén om att planera för att någon annan kan avlasta i så fall är rimligare. Köp det du vill ha, du är en strålande hundägare och du ger dina hundar lika mycket som de ger dig.

 

[snorp]

Min kelpie passar perfekt in på det du beskriver att du vill ha. Min förra kelpie var mer krävande och intensiv men hade nog passat hon också även om min nuvarande är enklare.