Vad var det lyxigaste och godaste när ni var små?

Sorry, det var inte gott då och det är inte gott nu utan bukfylla och nödproviant, som sagt ren misär. :yuck:
Skrämmande. :crazy:

Nej, när man tycker donken är lyx så är det misär, utan att ta i.

Jag tycker det är äcklig mat.
Är det osäkerhet hos dig då du måste komma in och kräkas över andras inlägg? Det känns så fånigt.

Men sätt er ner i båten, kära nån.
Herrejävlar vilket behov att utmärka sig.
 
Fin smak? Klassförakt? Jag hade en arbetande förälder och den andra var arbetslös. Vi hade verkligen urdåligt med pengar. Jag kan lika gärna göra kräksmiley över hummer och champagne.

Varför måste du göra kräksmileys alls, speciellt i en tråd där själva poängen är att dela positiva matminnen? Det framstår som ogint och barnsligt, faktiskt.

För övrigt var mitt inlägg en allmän reflektion på hur många av mattrådarna tenderar att utveckla sig (läser dem ofta men deltar ej just pga obefintlig kulinarisk ådra) så du behöver inte ta åt dig om du nu anser att du är immun mot klassförakt pga din bakgrund. Men troligen är du det inte, eftersom det är något som lätt internaliseras, precis som andra typer av förtryck.
 
Fin smak? Klassförakt? Jag hade en arbetande förälder och den andra var arbetslös. Vi hade verkligen urdåligt med pengar. Jag kan lika gärna göra kräksmiley över hummer och champagne.

Detta är ju en feel good-tråd där vi delar med oss av lyckoglimtar från vår barndom. Det finns ingen anledning att ha egna åsikter eller värderingar om andras minnen. Ibland behöver man inte skriva allt man tycker. Folk kan nu få ha sina barndomsminnen utan att klassa dem som äckliga eller missär som någon annan gjorde.
 
Kronärtskocka, räkor, krabba (inte sällan på burk), rostat bröd, sparris och melon var sådant som bara förekom på lördagkvällar/vissa delar av året/speciella tillfällen, var jättegott och som hörde till lyx (60-tal, 70-tal). Färsk ananas var extremt ovanligt, jag minns fortfarande första gången jag åt det (kring -70?). Sedan tyckte jag att en del som kanske inte (då) normalt klassades som lyxmat var det ändå bara för att det var så gott, t ex krusbärskräm. Idag är det väl ovanligare att man serveras hemkokt krusbärskräm än exotiska frukter, så nu borde det kanske räknas till lyx på riktigt?
Det är intressant hur transport- och importmöjligheterna har påverkat våra matvanor. Tillgång och pris har förvandlat varor som förr var extrem lyx och/eller som normalt bara kunde köpas en kort tid på året eller konserverat, har blivit vardagsmat. Samtidigt har sådant som tar tid att göra (husmanskost t ex) blivit lyx.

edit: Sparris var förr alltid gul och på burk, ses kanske inte som lyx idag när vi året runt kan köpa färsk sparris importerad från sydamerika. Första gången jag åt färsk sparris var den insmugglad från Tyskland (preskriberat).
 
Senast ändrad:
Vilken rolig tråd!

Jag har nästan glömt vad vi åt när jag var riktigt liten (under skolålder) och vad jag gillade. Förmodligen inte så jättemycket för jag var nog rätt petig med maten. Jag har alltid älskat lax, speciellt rökt/gravad, men det hade vi bara vid jul. Vad jag kommer ihåg var det en del falukorv och pommes i ugnen och jag gillade inte korv så mycket. Min pappa brukade göra ”risotto”, dvs kokt ris där han blandade i ärtor och kasslerbitar. Jag gillade inte ärtor :o Min mamma gjorde makaronipudding, potatisgratäng med kassler i, ugnspannkaka eller kålpudding. Jag ville verkligen gilla kålpudding och låtsades tycka om det, men tyckte inte det var så värst gott alls egentligen. Jag gillade nog nästan inget faktiskt :o men vi brukade äta fil med havregryn och äppelmos till frukost :up: det gillade jag. (Vad lik min dotter är mig när jag tänker efter, hon är rätt petig med maten men älskar naturell yoghurt med äppelmos vilket jag kokar till kidsen precis som min mamma gjorde till mig :D. Jag ser att hon verkligen vill tycka om all mat jag lagar precis som jag ville gilla all mat min mamma lagade. Brukar säga till henne att det är helt okej att hon inte tycker om och att hon absolut inte behöver äta om hon inte vill)

McDonalds kom typ när jag började skolan och det var absolut lyx. Vi åt dock väldigt sällan där och vi fick aldrig Happy meal för mamma och pappa ville inte att vi skulle få massa leksaker med batterier i. Däremot brukade vår faster ta med oss till Globen och se Disney on ice och då bjöd hon oss på happy meal vilket var höjden av lyx!!
 
Senast ändrad:
Fin smak? Klassförakt? Jag hade en arbetande förälder och den andra var arbetslös. Vi hade verkligen urdåligt med pengar. Jag kan lika gärna göra kräksmiley över hummer och champagne.

Varför känner du ett behov att göra kräksmiley över någon mat alls? Speciellt i en tråd som har (hade) en sån positiv anda. Tråden handlar ju bara om vad folk åt när de var små som de då tyckte var lyx.

Obegripligt.
 
(Stinas) kyckling med pommes frites, pulverbearnaise, ketchup, isbergssallat, gurka och tomat.
Varma mackor med skinka, ananasring och svensk edamerost.
Mormors plättar med jordgubbssylt.
Pulverchokladpudding med vispgrädde.
 
Halstrad sik var min favoritmat som liten. Kanske spelade miljön roll för det var så mysigt med den stora elden där sikarna stod uppställda på pinnar och sedan togs ner i tunnan med saltvatten. Det sprakade och fräste och sedan fick man äta med händerna.

Åååh, det påminner mig om när vi var ute och fiskade med far! Vi fiskade bara harr (i älven eller i viken vid sommarstugan) och den var man TVUNGEN att äta purfärsk, alltså så färsk att vi inte ens kunde ta med den hem... så i slutet på fisketuren gjorde vi upp eld och åt harr på spett med ett knippe medhavt salt och ibland enbärsris. :heart

Och åt med händerna såklart!
 

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

  • Tvättstugedrama
Tillbaka
Upp