Vad läser du just nu? Del 3

[mandalaki]

Sv: Vad läser du just nu? Del 3

Hon har skrivit den åt mig.

Lovely

 

[Petruska]

Sv: Vad läser du just nu? Del 3

hon vill se vad hon kan göra med sina ord, hur långt hon kan ta dem, om hon kan brotta ner verkligheten med dem . Helt enkelt.

Ja, så känns det ju.

Hennes eget liv, ja! Jag identifierar mig betydligt mer med allt det vi får veta om Ester som inte rör relationen - eller bristen därpå - med Hugo.

 

[Petruska]

Sv: Vad läser du just nu? Del 3

Hon har skrivit den åt mig.

Alltså, dig är jag lite förvånad över i den här frågan.

 

[mandalaki]

Sv: Vad läser du just nu? Del 3

Ja, tänker vi bort Hugo och hennes besatthet av långdistanslöpning så har hon helt klart beröringspunkter med dig.

 

[mandalaki]

Sv: Vad läser du just nu? Del 3

Här är för övrigt en intressant text av författaren om varför vi inte får höra Hugos version.

 

[jacko]

Sv: Vad läser du just nu? Del 3

Jag har många sidor, Petruska. Romantik är INTE en av dem, men jag kan bli förälskad. Illa förälskad.

Nu har jag precis börjat på Anderssons Var det bra så? Verkar bra, men är obehaglig redan 4 sidor in...

 

[mandalaki]

Sv: Vad läser du just nu? Del 3

Illa förälskad kan helt klart Andersson också bli. Det här hittade jag i en intervju från 2009, alltså innan den här boken. I intervjuerna i samband med den har hon inte varit lika öppenhjärtig på den punkten:

– Jag ger aldrig upp om jag är kär i någon. Om jag får gensvar men ändå möter hinder. Jag jagar och ligger i och försöker igen.

Vad jobbigt det låter.
– Ja, det är jobbigt. Men det ger mening åt livet. Och det ökar framför allt förståelsen av mig själv och människans psyke. Samvaron med andra människor blir till research, oundvikligen, och livet är aldrig så brännande och tillspetsat som i en passion. I en passion gör man ju vad som helst för att vara nära en annan person. Åker hur långt som helst. Köper vad som helst. Det är bäst att det leder till någon ny insikt åtminstone, om man sen inte lyckas i själva kärleken.

Vad jobbigt det låter. Som sagt.
– Men jag har distans till allting. Jag ser alltid mig själv utifrån, samtidigt som jag är närvarande och mitt inne i det. Både och på en gång. Det har jag alltid gjort.

Vad har du sett?
– Det är en sträng vakt, hon som sitter vid sidan av. Hon vaktar på hur jag beter mig. Att jag aldrig ska vara tillgjord.

Det känns som det är både Ester och boken hon berättar om, redan då

 

[mandalaki]

Sv: Vad läser du just nu? Del 3

Jag har många sidor, Petruska. Romantik är INTE en av dem, men jag kan bli förälskad. Illa förälskad.

Nu har jag precis börjat på Anderssons Var det bra så? Verkar bra, men är obehaglig redan 4 sidor in...

Jag har läst den, och ett par andra av henne. Men ingen av dem gjorde något bestående intryck. Funderar faktiskt på att läsa om dem nu.

 

[Petruska]

Sv: Vad läser du just nu? Del 3

Det är nog så jag har tänkt mig det, som det står i kolumnen. Jag undrar överhuvudtaget inte över Hugo när jag läser boken, jag kan tvärtom ganska lätt föreställa mig att jag av misstag hamnar i Hugos situation. Någon spinner ett nät kring mig, vilket jag inte kan hjälpa. (Som den gången en högst tillfällig KK började prata om att vi skulle flytta ihop!!)

Lena Andersson skriver i den där kolumnen:

Med en viss typ av händelser och personer är det så att den enas version inte bara är ena sidan av saken. Den är hela saken.

Precis så tänker jag mig det. Hugo är inte del i saken och har således ingen syn på saken. Och det är ju huvudskälet till att Esters analyserande är så bottenlöst meningslöst.

 

[Petruska]

Sv: Vad läser du just nu? Del 3

Jag har många sidor, Petruska. Romantik är INTE en av dem, men jag kan bli förälskad. Illa förälskad.

Fast jag vill ju ändå inte tro att det är det som är skillnaden.

 

[Klara]

Sv: Vad läser du just nu? Del 3

Blir alldeles lässugen när jag läser den här tråden. Har alltid älskat böcker, men de senaste åren har det inte blivit mycket av det. Börjar gärna, men har svårt att fullfölja. Har tex fyra böcker på gång nu, men är inte sugen på att läsa någon av dom (första 50 nyanser, tredje i Jan Guillous 1900-talsserie, andra i Guldkompassen-serien och första Gsme of thrones). Ni ser, en salig blandning.

Nu vill jag ha ett boktips på hur jag ska få igång läsningen. Ge mig ett bra tips och jag beställer den från adlibris ikväll.:-)

 

[mandalaki]

Sv: Vad läser du just nu? Del 3

Med den blandningen som bakgrund drar jag till med den här. Realism som Guillou parad med fantasi som Pullman och Game of thrones. Lättläst, vilket är bra för att få igång läsningen, och en tillräckligt udda historia som gör att man nyfiket läser vidare.

 

[jacko]

Sv: Vad läser du just nu? Del 3

De två bästa jag läste 2013 var Egenmäktigt förfarande av Lena Andersson och Anneli Jordahls Jag skulle vara en hund bara jag finge vara i din närhet.

 

[mandalaki]

Sv: Vad läser du just nu? Del 3

Precis så tänker jag mig det. Hugo är inte del i saken och har således ingen syn på saken. Och det är ju huvudskälet till att Esters analyserande är så bottenlöst meningslöst.

Det plus citatet ur kolumnen - precis så.

Jag funderade faktiskt heller inte över Hugo. Trots att jag kände igen mig i Ester försökte jag inte förstå Hugo. Det fanns helt enkelt inget att förstå.

 

[mandalaki]

Sv: Vad läser du just nu? Del 3

Ja, Jordahl! Den är verkligen jättebra.

Men vad det känns som om vi blottar oss när vi gillar just de två

 

[jacko]

Sv: Vad läser du just nu? Del 3

Eh, tycker du?...

Har inte alla människor varit olyckligt förälskade?

 

[mandalaki]

Sv: Vad läser du just nu? Del 3

Jovars. Men jag tror inte att de hanterar det likadant

 

[Petruska]

Sv: Vad läser du just nu? Del 3

Någon som har läst en isländsk roman i vilken den kvinnliga huvudpersonen blir olyckligt förälskad och hur hon formas (böjs) av tyngden av den olyckliga kärleken. Helt utan att analysera och hålla på, hon släpar sig bara vidare. Möjligen är den skriven av Vigdis Finnborgadottir (osäker på stavningen).

Det känner jag i så fall igen mig i betydligt mer.

Det evinnerliga analyserandet är ingen oundviklig del av olycklig kärlek, och jag vill inte heller tro att det är ett tecken på särskilt djupa/starka känslor (ej heller motsatsen, så klart).

 

[aprilmaj]

Sv: Vad läser du just nu? Del 3

Här är för övrigt en intressant text av författaren om varför vi inte får höra Hugos version.

Har inte hunnit så långt i boken än, men jäklar vad länkade Andersson-text gjorde mig... andfådd? Vad är det hon gör med orden, hur gör hon? Jag gillar att bli omskakad av det.

Angående Ester så långt (läs kort) jag hunnit i boken hittills: Vet inte vilken av Estrarna jag blir mest rädd för, Ester innan hon skriver föredraget om Hugo eller Ester efteråt.

 

[mandalaki]

Sv: Vad läser du just nu? Del 3

Ja, hon skriver säreget. Hennes kolumner i olika ämnen är ofta skrivna på precis det där språket. Ibland är de till och med lite svåra.

I en intervju med henne i nsd:

Jag har hört att en del tycker att dina kolumner i DN är svårtillgängliga. Jag vet ju också att teoretiskt lastade texter tenderar att bli för långa om alla begrepp ska förklaras, men kan du se något problem med detta ändå, med att nå ut och föra en dialog med fler grupper än den givna?

– Jag jobbar så otroligt mycket med språket att jag vet att om jag kunde skriva på ett enklare sätt så skulle jag ha gjort det. Om inget gick förlorat. För en viss sorts diskurs måste man använda diskursens språk för att det ska framgå vad man håller på med. Dessutom har ju jag lärt mig saker av att läsa texter jag inte riktigt förstår. Det är precis när man nästan förstår som man lär sig mest.

Det där sista som jag fetat tycker jag är rätt häftigt tänkt.