Vad har hänt med min häst?

[elfi]

Är väldigt förtvivlad just nu, min fina häst är inte sig själv längre..

Vi flyttade till ett nytt stall tillfälligt för ca en månad sen, och han verkade finna sig tillrätta med en gång. Vi red ut med några andra i stallet, red ut själva utan problem ända fram till nu..

Jag har haft honom i 14 år, så jag känner honom väldigt väl men nu är han inte sig själv längre.

För ca en vecka sedan skulle jag rida ut som vanligt, gjorde i ordning honom som vanligt och skulle sitta upp. Då småreser han sig och snurrar runt i panik tills jag kastar mig av. Jag har ALDRIG varit med om att han gjort det tidigare, inte ens när han var som svårast att rida. Tog in honom på ridbanan, klämde o kände igenom honom, hängde över ryggen utan problem. Provade att hoppa på o av utan att han reagerade, men vågade inte rida iväg utifall något skulle hända eftersom jag var ensam i stallet.

Igår skulle jag rida ut med en annan i stallet som har en tittig häst. Satt upp och skrittade iväg utan problem, gick bra så länge jag gick bakom den andra hästen men så fort vi gick upp jämsides blev han spänd, vilket resulterade i att jag blev spänd.

Jag var med om två ridolyckor i December förra året då jag skadade mig ordentligt, är inte återställd ännu och sen dess blir jag osäker på hästar jag inte känner, dock har jag känt mig säker och litat på min häst - fram tills nu...

Under ridturen igår var han het, spänd, tittig och inte alls den lugna hästen han brukar vara. Jag har ridit med andra tittiga/nervösa hästar förut utan problem, han brukar vara den coola hästen som inte bryr sig om nåt. När den andra hästen hoppade till för nåt igår, så flög min häst upp i luften, kastade sig åt sidorna osv så till sist satt jag av och ledde hem honom. Kände mig som den sämsta ryttaren som inte ens kan rida min egna häst..

Stallägaren sa att hon inte hade fått fånga min häst i hagen, bara en av barnen som har sin ponny där hade fått fånga honom i hagen. Ibland kan han vara svårfångad om han ska testa en, men har man en godisbit med brukar det inte vara något problem. Oftast kommer han direkt fram till mig i hagen.

Jag har inte bytt ut någon utrustning, han rids på bettlöst pga tandproblem och har en anpassad sadel som är utprovad och ligger bra på honom. Det enda "nya" är att han fick nya skor, från sidokappor till tåkappor för några veckor sedan men det var inga problem när vi red ut efter skoningen.

Vet inte vad jag ska göra längre, jag är helt förtvivlad. Någon som har nåt tips?

(Han är sig själv i hanteringen, har även longerat honom utan problem)

 

[DarkInNight]

Bytt foder?

 

[elfi]

@DarkInNight nej, samma sorts foder som tidigare. Har till och med kört dit eget hö som han är van vid.

 

[DarkInNight]

Ja då är ju det något annat foder iaf

Om han har tandproblem sen tidigare, kan det ha blivit värre /återkommit?

 

[DarkInNight]

Här blåser det rätt mycket, gör det så hos dig också?

Tänkte om ny miljö plus blåst gör honom spändare än vanligt.

 

[elfi]

Tandproblemen har vi koll på, veterinären undersöker med jämna mellanrum men nu var det ett tag sedan sist, så det kan vara värt att kolla. Han rids dock alltid på bettlöst/hackamore sedan 5-6 år tillbaka.

När han har varit såhär har det varit vindstilla.

 

[miss_lillamy]

Han kanske börjar se dåligt?

 

[elfi]

@miss_lillamy Han är ju trots allt 23 år, så ska be veterinären kolla synen när hon undersöker tänderna också. Han reagerar om man viftar på armarna eller gör en hastig rörelse med kroppen.

 

[elfi]

Ska tillägga att han kan vara lite "mammig" i stallet, han följer efter mig i boxen när jag går runt och fixar i stallet, ser han inte mig står han oftast vid boxdörren tills han ser mig och då gnäggar/hummar han trots att jag kanske bara går förbi.

Står han på gången så är oftast öronen riktade åt mitt håll, vart jag än är någonstans.

 

[Cornelia]

Det är absolut stallbytet det handlar om. Det tar lång tid för en häst att anpassa sig till en ny miljö och att bli trygg där. Och han är 23 år gammal- det behövs tid! Har sett det hur många gånger som helst, man måste räkna med flera månader innan en ny miljö är så trygg för hästen att den kan vara sitt vanliga jag igen. Och för en gammal häst tar det ännu längre tid.
Så är det bara ett tillfälligt stallbyte- ge honom semester medan ni är där, gå små promenader och bara mys.

 

[Masse]

Min spontana tanke är att det är en kombination av flera olika saker.
Reaktionen när du skulle sitta upp kan vara så enkel som att det råkat inträffa samtidigt som t ex en insekt har irriterat honom.
Sedan har din egen osäkerhet smittat av sig på honom, för det är ju inte bara du som känt honom under alla dessa år och varit trygg. Det har ju han också gjort med dig så när du blir rädd blir han rädd. Trygga matte visar att det är farligt, då måste det vara farligt.

Du skriver ju själv att han kan vara svår att ta i hagen och att han testar. Så det är helt klart att han har insett att ha kan komma ifrån stallägaren och då gör han det också. Många hästar är väldigt kloka, vilket din också verkar vara. Så han inser att han inte måste "testa" så därför kan barnet ta honom i hagen, han vet att han är större och behöver inte testa henne.

 

[Billy]

Är väldigt förtvivlad just nu, min fina häst är inte sig själv längre..

Vi flyttade till ett nytt stall tillfälligt för ca en månad sen, och han verkade finna sig tillrätta med en gång. Vi red ut med några andra i stallet, red ut själva utan problem ända fram till nu..

Jag har haft honom i 14 år, så jag känner honom väldigt väl men nu är han inte sig själv längre.

För ca en vecka sedan skulle jag rida ut som vanligt, gjorde i ordning honom som vanligt och skulle sitta upp. Då småreser han sig och snurrar runt i panik tills jag kastar mig av. Jag har ALDRIG varit med om att han gjort det tidigare, inte ens när han var som svårast att rida. Tog in honom på ridbanan, klämde o kände igenom honom, hängde över ryggen utan problem. Provade att hoppa på o av utan att han reagerade, men vågade inte rida iväg utifall något skulle hända eftersom jag var ensam i stallet.

Igår skulle jag rida ut med en annan i stallet som har en tittig häst. Satt upp och skrittade iväg utan problem, gick bra så länge jag gick bakom den andra hästen men så fort vi gick upp jämsides blev han spänd, vilket resulterade i att jag blev spänd.

Jag var med om två ridolyckor i December förra året då jag skadade mig ordentligt, är inte återställd ännu och sen dess blir jag osäker på hästar jag inte känner, dock har jag känt mig säker och litat på min häst - fram tills nu...

Under ridturen igår var han het, spänd, tittig och inte alls den lugna hästen han brukar vara. Jag har ridit med andra tittiga/nervösa hästar förut utan problem, han brukar vara den coola hästen som inte bryr sig om nåt. När den andra hästen hoppade till för nåt igår, så flög min häst upp i luften, kastade sig åt sidorna osv så till sist satt jag av och ledde hem honom. Kände mig som den sämsta ryttaren som inte ens kan rida min egna häst..

Stallägaren sa att hon inte hade fått fånga min häst i hagen, bara en av barnen som har sin ponny där hade fått fånga honom i hagen. Ibland kan han vara svårfångad om han ska testa en, men har man en godisbit med brukar det inte vara något problem. Oftast kommer han direkt fram till mig i hagen.



Jag har inte bytt ut någon utrustning, han rids på bettlöst pga tandproblem och har en anpassad sadel som är utprovad och ligger bra på honom. Det enda "nya" är att han fick nya skor, från sidokappor till tåkappor för några veckor sedan men det var inga problem när vi red ut efter skoningen.

Vet inte vad jag ska göra längre, jag är helt förtvivlad. Någon som har nåt tips?

(Han är sig själv i hanteringen, har även longerat honom utan problem)

Jag tror att miljöombyte tar hårdare på hästarna än vad vi kan tänka oss. Då är de på sin vakt till tusen och suger åt sig all energi från alla håll. En ny miljö med en spänd häst han inte känner, samtidigt är den person, alltså du, som han normalt litat helt på också spänd - ja, det är bäddat för beteendeförändringar. Jag hade varit själv med honom och inte ridit med andra spända hästar. Sedan kan du promenera med honom på de ställen som du vill rida några gånger så både du och han blir bekanta med miljön. Då får ni nog tillbaka förtroendet för varandra.

 

[elfi]

En liten tanke jag har såhär mitt i natten..

När han har flyttat förut (vilket inte är ofta) så har han inte brytt sig, han är typ "jaha, ska jag bo här nu" och sedan har det inte varit några problem trots att matte (jag) har varit nervös/spänd/stressad. Han har alltid varit min klippa när jag känt mig osäker, och jag har haft några personer som har varit riktigt rädda som har ridit honom och han har varit deras klippa och faktiskt fått dem att tycka att det är roligt att rida.

Visst, det är en ny stallmiljö och jag vet att sånt kan ta tid, men han har aldrig betett sig såhär när vi har bytt stall. Dessutom går han med sin kompis som han stod med i förra stallet, så de känner varandra och trivs väldigt bra tillsammans. Har inte ridit honom sen han betedde sig konstigt, vilket inte heller känns bra.

Jag tänkte lite på första gången när han reste sig och snurrade runt. Jag märkte inte av att det var någon insekt i närheten, hade precis sprayat på rejält med flugspray och han brukar stampa till och "vifta" med huvudet åt flugans håll så jag kan vifta bort den (teamwork ) men det gjorde han inte.

Men en sak som slog mig är att han och hagkompisen bytte hage ganska precis innan det hände, från en lite mindre, kraftigt nerbetad gräshage till en större grushage med fler utfodringar av hö där dem kan springa och röra sig i alla gångarter men de kommer närmare de andra hästarna. Det är lite starkare ström i den hagen och ibland kan tråden "knäppa" till högt, vilket han förstås reagerar på eftersom han är rädd för strömmen. Han kan stressa ut genom grinden men lugnar sig på en gång, brukar alltid be någon i stallet om hjälp när jag släpper ut/in i hagen om det är någon där för att inte tråden ska nudda marken och knäppa. Jag vet anledningen till att han är rädd för strömmen, det hände en liten olycka i förra stallet som gör att han är rädd för den och de andra i stallet vet om det också.

Imorgon ska jag ut och mysa med honom, longera eller ta en promenad på samma stig som vi red sist. Blir det inte bättre får veterinären komma ut och undersöka honom, hittar inte hon någonting får jag skaffa en till häst och flytta honom till det förra stallet. Jag vill bara ha tillbaka min gamla häst!

 

[Alexandra_W]

Nog kan det vara det du beskriver med strömmen. Innan jag läste den kommentaren var dock min fundering om han kan ha ont. De kan bete sig himla skumt då, och inte alltid man sätter det i samband. Min ena blir tittig som f*n när han har ont, ser spöken över allt och är spooky på nivån oridbar. Två ggr när han haft ont så har han varit oridbar. Rest sig när man satt upp, eller knallat på fint för att plötsligt vägra gå, resa sig, backa ner i diken osv. Men sekunden senare tycka "här vill jag kolla" och glatt klampa in på en ny väg. Dvs till 110% betett sig som en rent trotsig/testande/olydig häst. Men det har inte varit därför. (Vid inget av tillfällena har han haft något som gjort superont eller eg kunnat förklara beteendet, men när det varit borta så har symptomen på trots/tittighet/etc varit borta)

Så att kolla med vet om det inte blir bättre tycker jag är en bra ide.

 

[elfi]

Han har aldrig betett sig såhär när han har varit skadad. Då stannar han bara och liksom "matte, det gör ont och jag vill inte gå längre", då är det bara att ringa vet.

Red en sväng på ridbanan igår, det gick jättebra faktiskt men han blev lite spänd ibland för de andra hästarna sprang omkring i hagarna och det var mycket att titta på överallt. Longerade honom idag, gick betydligt bättre även om det var lite småtjafs i början och självmant sänkte han huvudet, jobbade mer med ryggen och såg tillfreds ut.

På fredag ska jag rida lektion för min tränare, kan vara bra att ha någon som inspekterar från marken och som dessutom är kunnig. Känns han inte hundra då, då ringer jag ut veterinären för en grundlig undersökning.

Idag höll vi på i 30 min att få honom att gå igenom grinden, han blåvägrade totalt att gå IN i hagen. Det var tur att vi var flera personer där som hjälptes åt men det var inte kul alls.

 

[Alexandra_W]

Det hade min inte heller. Betett sig så innan pga ont.

 

[ridtravare]

Prova stäng av elen till hagen när du tar in o ut honom. Om det har regnat kan det dessutom vara krypström i backen även om man inte låter tråden nudda mark....

 

[elfi]

Uppdatering:

Det går bra nu att ta ut honom från hagen, det är in i hagen som är problemet men det går bra om jag har en person som går bakom. Jag har haft semester och varit bortrest en del, så stallägarens barn + en tjej i stallet lånade honom för en uteritt och han skötte sig utmärkt, de tyckte att han var pigg o glad men så himla snäll att rida. Veterinären kom till stallet i ett annat ärende, och hon kollade igenom min häst utan att ha något att anmärka på.

Igår när jag skulle hämta honom i hagen kom han i klockren tölt med spetsade öron och gnäggade (han brukar gnägga, men ALDRIG springa mot mig!) så jag blev alldeles tårögd och kunde knappt fatta det. Min tränare/stallägare ska rida igenom honom i helgen eventuellt så jag får se hur han beter sig mot henne.

 

[Korven]

Sådär är min gamling, 25-årig isis, med grindar och trådar sen hur länge som helst. Och det går inte över.

 

[Buck]

gör grinden strömlös, dvs så att elen i den försvinner när grinden öppnas. en knäppande tråd ÄR läskigt, och det är mycket enkelt att bygga om grinden så att den inte knäpper.

min gamling var livrädd för tråden, kunde lägga ett rep runt honom och han gick inte över det. när jag gjorde om grindarna så nlev det plötsligt mycket enklare att gå in och ut genom hagen, och att fånga honom i hagen.