Jag kom att tänka på det här igår när jag, med hjälp av en vän, droppade "öronrens" i kattens öron.
Katten, Sigge, är ju en diva utan dess like!! Han har sån rolig personlighet i många avsseenden och blir verkligen "putt" över vissa saker. Han har aldrig använt klorna mot mig eller så, han bara...surar. Efter att han fått örondroppar blev han så klart sur, satt och stirrade in i ett hörn i vardagsrummet i en kvart, jag fick inte klappa, inte muta med godis, han ville inte ha mat utan han bara satt där med ryggen mot mig och surade. Sen kom han och hoppade upp bredvid mig, men jag fick inte klappa honom. Han suckade ljudligt ett antal gånger för att visa att det var jättesynd om honom.
Sen när jag gick och la mig kom han och la sig bredvid, gosade inte med mig som han brukar och jag fick inte klappa. I morse var han kelig och gosig...tills han fått sin mat, sen gick han o la sig igen.
Alltså..när man ser honom på det humöret så kan man inte annat än fnissa åt honom. Han är som ett trotsigt barn, trots att han blir 21 år i år.
Vad har era katter för "säregna personlighetsdrag"?? Är det bara jag som fått en DIVA till katt?
( och ja jag har kollat med veterinär om hans öron, han har kliat sig en vecka eller så och jag skulle börja med receptfritt medel och återkomma om det inte blir bra)
Katten, Sigge, är ju en diva utan dess like!! Han har sån rolig personlighet i många avsseenden och blir verkligen "putt" över vissa saker. Han har aldrig använt klorna mot mig eller så, han bara...surar. Efter att han fått örondroppar blev han så klart sur, satt och stirrade in i ett hörn i vardagsrummet i en kvart, jag fick inte klappa, inte muta med godis, han ville inte ha mat utan han bara satt där med ryggen mot mig och surade. Sen kom han och hoppade upp bredvid mig, men jag fick inte klappa honom. Han suckade ljudligt ett antal gånger för att visa att det var jättesynd om honom.
Sen när jag gick och la mig kom han och la sig bredvid, gosade inte med mig som han brukar och jag fick inte klappa. I morse var han kelig och gosig...tills han fått sin mat, sen gick han o la sig igen.
Alltså..när man ser honom på det humöret så kan man inte annat än fnissa åt honom. Han är som ett trotsigt barn, trots att han blir 21 år i år.
Vad har era katter för "säregna personlighetsdrag"?? Är det bara jag som fått en DIVA till katt?
( och ja jag har kollat med veterinär om hans öron, han har kliat sig en vecka eller så och jag skulle börja med receptfritt medel och återkomma om det inte blir bra)