Vad händer när man tappar sitt intresse?

[Derivata]

Jag har funderat lite på det här med att tappa intresse för något, vad är det egentligen som händer i kropp och själ när ett intresse går förlorat?

Jag har tillexempel varit väldigt intresserad av en sport och följt den under flera års tid väldigt nära, men inser nu när säsongen ska dra igång att jag är ju inte alls lika intresserad av det här längre. Sporten i sig är sig lik, så det är inga omvälvande saker som har hänt och det finns fortfarande spänningsmoment så det är inte att det har blivit långtråkigt.

Så jag är nog mer inne på det lite mer filosofiska planet - varför tappar man ett intresse? Vad gör att det där suget man har känt bara avtar?

Vissa intressen som jag har tappat eller som har minskat väsentligt kan jag mer förklara, exempelvis att jag prioriterar tid och pengar annorlunda nu i det livsstadie jag befinner mig i. Men att tappa sugen för sådant som egentligen inte kostar något och inte heller tar upp så mycket tid?

 

[Badger]

Jag har funderat lite på det här med att tappa intresse för något, vad är det egentligen som händer i kropp och själ när ett intresse går förlorat?

Jag har tillexempel varit väldigt intresserad av en sport och följt den under flera års tid väldigt nära, men inser nu när säsongen ska dra igång att jag är ju inte alls lika intresserad av det här längre. Sporten i sig är sig lik, så det är inga omvälvande saker som har hänt och det finns fortfarande spänningsmoment så det är inte att det har blivit långtråkigt.

Så jag är nog mer inne på det lite mer filosofiska planet - varför tappar man ett intresse? Vad gör att det där suget man har känt bara avtar?

Vissa intressen som jag har tappat eller som har minskat väsentligt kan jag mer förklara, exempelvis att jag prioriterar tid och pengar annorlunda nu i det livsstadie jag befinner mig i. Men att tappa sugen för sådant som egentligen inte kostar något och inte heller tar upp så mycket tid?

Tänker att ibland kanske det kan bero på att man har hittat någonting nytt som fångar ens uppmärksamhet och att man då inser att det tidigare intresset tog "för mycket" kraft och uppmärksamhet nästan på autopilot?

Eller att man hamnat i en krets som inte är lika intresserad av samma intresse? Dvs tex om man är jätteintresserad av sport och lite intresserad av böcker och tidigare var ens arbetsplats superintresserad av sport, men så slutade några och några tillkommer som tycker om böcker istället? Och när det diskuteras mindre sport så..

Bara spekulerar.

Men tänker att om man gör mycket av nåognting brukar det bli mer uppslukande än om man gör mindre av det. Att det är dubbelsidigt. Ju mer du gör av någonting desto mer intresserad blir du. Ofta tänker man ju tvärtom, att ju mer intresserad man är av ngt desto mer gör man, och det är ju så också såklart.

 

[Midsommarblomster]

Om jag går till mig själv så handlar det nog mycket, som @Badger nämner, att det ersatts av någonting annat. Jag upplever också att det kan ha med mental utveckling att göra. Många utav mina intressen har varit sociala, men idag har jag ganska låg tolerans för ointressanta diskussioner och det gör också att jag hellre är hemma och läser böcker än att gå på AW med kollegor som jag inte har så mycket gemensamt med. Kanske svänger det tillbaks i framtiden. Jag tänker att omständigheter styr en del? Ork, balans och utveckling. Överlag så vill ju vi människor utvecklas på olika sätt, och det måste ju rimligtvis göra att även intressen utvecklas och avvecklas över tid.

 

[cassiopeja]

Jag VET att jag alltid tröttnar. Det är en del av min personlighet. Jag kan ha ett intresse som jag är helt uppslukad av och ägnar mig åt helhjärtat i många år, men förr eller senare så vaknar jag upp en dag och intresset är borta, känslan är död och tjusningen är över. Jag kan tycka att det är tråkigt att det är så, samtidigt som jag inte riktigt förstår varför jag tycker att det är tråkigt. För det kommer alltid nya intressen efter ett tag och fyller upp tomrummet.

Men jag upplever inte att jag är jättepåverkad av vilka intressen andra har runtomkring mig, och jag tycker också att det alltid går i den riktningen att ett intresse dör, lämnar ett tomrum, och SEN dyker det upp ett nytt intresse som fyller tomrummet – inte tvärtom. Jag har haft en känsla av att jag kan ”bränna ut” ett intresse, dvs om jag blir alldeles för intensiv och ägnar mig åt ett intresse alldeles för mycket så kommer det ta slut snabbare. Som om det bara finns en begränsad mängd intresse som sinar för fort om det används för mycket…

Det gör att jag har upplevt det som att det finns någon slags ”mättnad” i mitt intresse, och att jag tappar ett intresse när jag är ”klar” med det och det har uppfyllt sin roll för mig. Men när jag är ”klar” eller ej med något och hur länge ett intresse kommer att hålla för mig (och vilken roll det tjänar) är information jag inte har tillgång till, så det kan jag aldrig veta i förväg.