Jag ska som sagt läsa en kurs i miljöstyrning på arbetstid. Förhoppningsvis blir det bättre då.
Känns lite oförskämt mot kollegan men vad gör man.
Maken tycker jag ska säga upp mig och hålla tummarna för något annat. Han tror vi hade klarat oss på bara hans lön ett tag. Jag är inte lika optimistisk. Och i vilket fall är det tre månader. Då kan jag lika gärna stanna i 4 och slippa de 45 karensdagarna från a-kassan.
Jag vet ärligt talat inte vad jag vill idag, mer än att jag vill bort från jobbet.
Det är jättebra! Jag tänkte i banorna om något som känns lustfyllt, något att se fram emot. Om kursen är det för dig så är det ju toppen
Nej, jag tycker väl också att det inte finns någon poäng i att du säger upp dig när det rör sig om en så pass kort period men det är ju skönt att din man stöttar en ev. uppsägning och inte är bekymrad för ekonomin. Har ni funderat på att sätta er ner och gå igenom vilka omkostnader ni har? Att få svart på vitt hur mycket pengar som verkligen går åt borde vara mindre stressigt tänker jag.
Det är inte meningen att låta glättig, jag fattar att du kämpar på, men jag tror verkligen att om du orkar hitta något varje dag som känns bra eller positivt så blir tillvaron lite mindre jävlig. Sedan om det är att pussa på en hästmule, beställa hämtmat eller hitta meningen med livet är mindre viktigt.