Sv: Vad är samling för dig?
Nej precis, grunderna hör ihop. Så egentligen borde man kunna säga att kvaliteten på samlingen är mer eller mindre ett kvitto på övriga grundkriterier samtidigt som den faktiskt -kan- ge lite bättre förutsättningar även för att komma vidare i övriga grunder över en viss nivå liksom.
Om hästen lär sig bära bättre/gå i bättre jämnvikt tack vare att den hittar lite bättre hållning och teknik (vilket ju för många är syftet med samlings-träning även om det inte är någon samling att tala om, beroende på vilken nivå det gäller och vilka krav man har, ex. halvhalter, övergångar, korta-länga, eller halva steg/tramp/skolskritt osv om man kommit längre) så borde det vara lättare att få till ännu ett snäpp till av lösgjordhet (hästen vågar släppa ut halsen, som exempel) och rakriktning (hästen börjar "förstå" hur man använder rätt teknik även i de svagare områdena, om grunderna innan var tillräckligt bra för att få till övningarna tillräckligt bra) och balans.
Men det finns som sagt grader av allt, själv tänker jag mig samling som en del av grunderna där allt hänger ihop, fast då rör det sig mest om en kombination av teknik/balans/rätt tonus snarare än att det behöver vara någon riktig samling att tala om. För att komma vidare.
Det kanske inte riktigt svarar på ditt inlägg, men hur det hörde ihop med skänkelvikningar- jag tycker att lösgörandet borde vara på sån petnivå vid det laget man börjar träna samling att det skulle ge mer att överlag fokusera på många olika grunder och hur man bäst kommer åt dessa, men just skänkelvikning har jag svårt att se som något som ger en skjuts vidare om man redan "kan" rörelsen sen långt tidigare i utbildningen. Snarare då som en uppvärmningsgrej eller för ryttarens skull. Fast vi är nog rätt överens där.
axel: så du använder skänkelvikning som ett sätt att få hästen "lätt fram"? Är det tvärningen fram du tänker på då, att hästen inte kommer kunna göra det när den är i framvikt? Kanske missförstod dig.
Jag upplever också skänkelvikning som ett bra sätt att försöka hitta jämnvikt mellan bogarna, få koll själv på ramen, få till hyfsat jämnt påskjut bak. Fast jag tycker det är svårt att ha med som "vardagsträning" rent generellt med tanke på att det känns svårare att få till bärighet än skjutkraft (säkert lite olika på olika hästar, man märker ju på en del halvblods-unghästar att de verkligen behöver få igång bjudning och motor framåt, medans en travare som ska ridas in snarare behöver få en balans i påskjutet så det inte blir för mycket ös mot vad man klarar att balansera, och så lär det ju variera mycket mellan individer), vilket då t ex märks på att hästen tar mer stöd mot handen, skjuter mot handen, blir stummare i ryggen, svårare att böja.
Att det finns ryttare som klarar få till de svåra kvaliteterna ändå tvivlar jag inte på (kliva mot tyngdpunkten, hålla balans mellan påskjut/bärighet utifrån vad hästen klarar, se till att den börjar ta vikt när man väl kommer till skolorna så den inte fortsätter trampa förbi tyngdpunkten) men att skänkelvikning skulle ha en direkt koppling till samling och inte bara indirekt har jag liksom svårt att se. Fast det kanske inte var det du påstod heller.