Vad är okej att göra när man vabbar? (utbruten från Vad gör vi? Del CLXVI)

[Krålus]

Och på min arbetsplats är det bara två föräldrar som inte jobbar minst 50 % när barnen är sjuka. Resten vobbar och jobbar hemifrån när de är för sjuka för att gå till jobbet. Arbetsmoralen är osunt hög. Sen har jag kollegor som ofta är sjuka och särskilt måndagar men de är barnlösa. De jobbar aldrig hemifrån. Kontentan? Barnlösa fuskar i högre utsträckning? Eller tillfälligheter...

Vi försökte få hem gods och lite färg i samband med starten av corona men de hävdade nånting om att en maskin jobbar fortare.. Alla kan inte vabba eller jobba hemifrån. Nu har mina fall handlat om hemarbete utan att arbetsmoral är noll och inget. Vi hade en provanställd i våras han var borta totalt mer än vi andra tillsammans. Moralen var obefintlig. Det erkände.

 

[Milosari]

Vi försökte få hem gods och lite färg i samband med starten av corona men de hävdade nånting om att en maskin jobbar fortare.. Alla kan inte vabba eller jobba hemifrån. Nu har mina fall handlat om hemarbete utan att arbetsmoral är noll och inget. Vi hade en provanställd i våras han var borta totalt mer än vi andra tillsammans. Moralen var obefintlig. Det erkände.

Ungefär som sommarjobbarna hos oss. Några riktiga guldkorn som kommer gå hur långt som helst (en blev fast anställd kort tid efter), andra har trott att närvaron var frivillig. Och nej det är inte unga tonåringar vi pratar om.

 

[Thaliaste]

Frågorna har ju jättemycket med varandra att göra eftersom det handlar om ett felaktigt utnyttjande av vårt skyddsystem. Jag menar att det nog är en mindre summa pengar som felaktigt betalas ut som VAB, och en större summa som betalas ut som sjukskrivning. Av rent ekonomiska skäl, man förlorar mindre på att vara sjuk själv om det handlar om mer än någon dag.

Det är väl just enstaka dagar det då handlar om, har man planerat för en veckas frånvaro (för att resa bort t ex) så är det förstås bättre (ur egoistisk synvinkel) att sjukanmäla sig.

Det finns en massa olika sätt att missbruka välfärdssystemet på, så visst har det likheter. Men dels har jag inte skrivit i tråden för att jag menar att just vab skulle vara samhällets största och mest kostsamma problem, men det är vad tråden handlar om, och då har jag kommenterat just det. Men det jag framförallt reagerat på är inte storleken på problemet, utan inställningen att man ska sköta sitt och inte bry sig om någon annan skulle använda systemen på ett felaktigt sätt, och absolut inte kontakta FK eller AG om man anser sig ha skäl för att tro det.

 

[Thaliaste]

Vilket jag hoppas att hon bussar facket på ag för!

I det här fallet är det ju faktiskt arbetsgivaren, inte föräldern som agerar uppåt väggarna fel ur juridisk synpunkt..

Fast om vi nu inte skulle dra egna slutsatser om vad som hänt och inte, så gäller väl det åt båda håll? Vi här har ingen aning om vad som kom fram under samtalet med AG, eller vad som sagts dem emellan tidigare.

 

[nullo-modo]

Har varit på arbetsplatser där att vara sjukskriven utan att vara sjuk kallas (inte så smickrande) för Turkvecka.

Har genom åren även träffat på föräldrar som det går att räkna på en hand hur många veckor på ett år som dom jobbet en hel vecka utan VAB, nej inte det minsta överdrivet. Så ingen behöver vara orolig så har jag även träffat det motsatta.

 

[Ajda]

Kommer verkligen undvika vabba in i det längsta. Tycker det låter sjukt stressande. Måste gå att lösa på annat sätt

Beror helt på vilket nätverk man har, vilken typ av arbete, hur ofta barnet är sjukt osv.

Jag har haft en jäkla tur. Mina barn har hållt sig relativt friska under uppväxten. De har nöjt sig med att vila framför en film när de är sjuka. Sambon har på så sätt kunnat jobba hemifrån många gånger och har därmed dragit det största lasset vad gäller vab.

Våra barns mor- och farföräldrar har varit i arbetsför ålder så de har inte kunnat hjälpa till att vabba.

 

[Fetaost]

Å andra sidan talat statistiken sitt tydliga språk. Folk tar uppenbarligen inte ut mycket i bidrag från FK för vabb.

Jag har inte sett statistiken och vet inte om den uppger någon summa eller antal dagar. Oavsett så finns det fuskare i den statistiken. Många birde kanske även finnas i den, som dina kollegor.

 

[Milosari]

Jag har inte sett statistiken och vet inte om den uppger någon summa eller antal dagar. Oavsett så finns det fuskare i den statistiken. Många birde kanske även finnas i den, som dina kollegor.

Snittet för vab låg på 3-4 dagar/år står det tidigare i tråden

 

[vemsomhelst123]

Har varit på arbetsplatser där att vara sjukskriven utan att vara sjuk kallas (inte så smickrande) för Turkvecka.

Har genom åren även träffat på föräldrar som det går att räkna på en hand hur många veckor på ett år som dom jobbet en hel vecka utan VAB, nej inte det minsta överdrivet. Så ingen behöver vara orolig så har jag även träffat det motsatta.

Nej jag tror inte det är ovanligt med typ inte en vecka utan vabb, jag har inte haft det i november tex och tror jag knappt hade det förra hösten under en period heller. Men det är liksom inte direkt självvalt, tvärtom. Nuförtiden kan jag ofta vobba del av dag men det är nästan jobbigare att göra så för då märker man allt man inte kommer hinna.

Små barn är sjuka ofta(och ännu mer nu tror jag, min dotter är född hösten 2019 så hon var ju totalt oexponerad för allt i 1,5 år) Och råkar de ha lite krupp eller astma på det måste man vara taktisk så man inte skickar tillbaka för tidigt så de blir hemringda igen och måste vara hemma minst två dagar…
Nu kanske du inte insinuerade fusk, men att vabba mycket är inte fusk i de flesta fall. De flesta av dotterns jämnåriga är hemma lika mycket och man liksom ser på föräldrarna ( och mig själv) att vi blir mer och mer slitna och hålögda ju längre hösten gått

 

[Kilauea]

Beror helt på vilket nätverk man har, vilken typ av arbete, hur ofta barnet är sjukt osv.

Jag har haft en jäkla tur. Mina barn har hållt sig relativt friska under uppväxten. De har nöjt sig med att vila framför en film när de är sjuka. Sambon har på så sätt kunnat jobba hemifrån många gånger och har därmed dragit det största lasset vad gäller vab.

Våra barns mor- och farföräldrar har varit i arbetsför ålder så de har inte kunnat hjälpa till att vabba.

Verkligen. Jag har ett jobb där jag inte kan jobba hemifrån. Är det vab så är det vab, liksom.
Och inga släktingar i närheten som kan hjälpa till.

 

[Badger]

Det var ju hur min mamma gjorde när jag var liten. Men när jag var riktigt liten bodde min pappa med oss så då var det nog lite annat plus att jag var så liten så minns inte alls hur det var så. Själv hemma tänker jag mer äldre barn inte när man är riktigt liten. Då behöver man ju alltid någon relativt nära oavsett sjukdom eller inte.

Det är ju inte alltid så att det våra föräldrar gjorde måste per nödvändighet ha varit rätt. Sedan skriver du själv att du kan ha varit 8-11 år när det hände och det är svårt att minnas sin ålder vid olika tillfällen exakt.

Att ha lämnat mitt barn ensam hemma en hel dag när han var 8 skulle jag inte gjort, men det är onekligen troligt att det inte skulle varit omedelbar risk för liv och hälsa eller huset, viss psykisk risk men inte akut, lite gråt kanske. Att lämna honom ensam hemma vid 12 skulle känts helt riskfritt däremot.

Jag minns ju att jag var hemma själv efter skolan, men jag vet ju också att jag hade fritids när jag var 9, så jag kan konstatera att jag då var äldre än 9 när jag var ensam hemma några timmar efter skolan helt enkelt.

När det gäller att lämna 1-6 åringar hemma själva så tror jag inte det är accepterat av myndigheterna heller.

Minns när mamma var ensamstående och jag var sjuk som liten så kom en hemsamarit från kommunen och passade mig. Då fanns färre dagis och inte lika många arbetande ensamstående kvinnor gissar jag.

Men som sagt, hade ensamstående mamma men var absolut inte ensam hemma ens efter skolan innan jag var tio. Möjligen om det var någon timma efter fritids när jag var 9, det vet jag inte.

Och tider ändras, någon bekants mamma blev lärd att simma genom att hennes storebröder slängde i henne från bryggan. Men så gör man oftast inte längre.

 

[Badger]

Det var ju hur min mamma gjorde när jag var liten. Men när jag var riktigt liten bodde min pappa med oss så då var det nog lite annat plus att jag var så liten så minns inte alls hur det var så. Själv hemma tänker jag mer äldre barn inte när man är riktigt liten. Då behöver man ju alltid någon relativt nära oavsett sjukdom eller inte.

Då kan jag tillägga att min mamma var ovanligt la di da även för en 80-talsförälder. Eftersom ensamstående. Var ju inte alla i klassen som var "nyckelbarn" ens vid 10-11 om man säger så. Var snarare artiklar i tidningar om "nyckelbarn", dvs barn som kunde låsa upp hemma själva och äta mellis.

 

[Badger]

Jag vet inte om man tolkar olika i olika roller, jag har länge varit i arbetslivet utan barn med många kollegor som var småbarnsföräldrar. Klart det var bökigt när de behövde vabba, men så är ju livet. Men mycket av det som uttrycks i denna tråd är 1. Man vabbar för mycket och det blir jobbigt för kollegorna 2. Vabbar man ska ungarna inte springa runt i offentligheten (fast man vabbar för mycket och i onödan).
Och kvar, efter en pandemi står man som småbarnsförälder och ska göra den bedömningen på kanske 15 min på morgonen, är hen tillräckligt pigg eller inte?
Iaf här är inte en dags frånvaro ok för sjukdom utan det måste vara minst två för förskolan. Och så blir allt och alla lidande på arbetet för att man aldrig är där och iaf jag håller på att gå under mentalt efter en veckas vabbande. Jag blir liksom matt. Kanske extra matt när man är ensamstående och precis har vabbat typ 16 dagar senaste månaden. Att det skulle vara att utnyttja systemet bara för att vi en av de dagarna faktiskt gick till Liseberg för jag orkade inte vara hemma mer blir man ju tokigt provocerad av. Det har varit ekonomiskt värdelöst, psykiskt otroligt stressande och inte något jag önskar någon annan att behöva göra själv. Det kanske finns folk som fuskar, men majoriteten av oss slår ju knutna sig för att det ska gå ihop…

Där tycker man ju att det är förskolan som är orimliga. Vår hade en extra dag vid magsjuka, men vid förkylning tycker jag ofta vi vabbade bara en dag.

Folk har ju blivit väldigt nervösa över förkylningar också. Är ganska säker på att jag som liten bara var hemma från skolan för förkylning om jag var ganska dålig. Inte lite hostig eller snörvlig.

 

[Fetaost]

Snittet för vab låg på 3-4 dagar/år står det tidigare i tråden

Om det är som du då säger att många jobbar hemmifrån isf vab så blir det väldigt många fler dagar där folk inte kan. Ett snitt känns lite märkligt eftersom det beror mycket (tror jag) från arbetsplats till arbetsplats.

 

[Milosari]

Om det är som du då säger att många jobbar hemmifrån isf vab så blir det väldigt många fler dagar där folk inte kan. Ett snitt känns lite märkligt eftersom det beror mycket (tror jag) från arbetsplats till arbetsplats.

Det är inte vab om man jobbar hemifrån? Eller hur menar du? Självklart varierar det mellan arbetsplatser men också mellan ålder på barnet. De är sjukast vid 2-3 års ålder.

Snittet på sjukskrivning ligger väl på runt 10 dagar/år som jämförelse.

 

[Sharpless]

Det är inte vab om man jobbar hemifrån? Eller hur menar du? Självklart varierar det mellan arbetsplatser men också mellan ålder på barnet. De är sjukast vid 2-3 års ålder.

Snittet på sjukskrivning ligger väl på runt 10 dagar/år som jämförelse.

Om man utför sina arbetsuppgifter när barnet är hemma från förskola/skola, och man då (förhoppningsvis) inte ansöker om vab till FK, så är det inte vab, även om man (återigen förhoppningsvis) tar hand om barnet i den mån det behövs.

 

[julgrisen]

Nej jag tror inte det är ovanligt med typ inte en vecka utan vabb, jag har inte haft det i november tex och tror jag knappt hade det förra hösten under en period heller. Men det är liksom inte direkt självvalt, tvärtom. Nuförtiden kan jag ofta vobba del av dag men det är nästan jobbigare att göra så för då märker man allt man inte kommer hinna.

Små barn är sjuka ofta(och ännu mer nu tror jag, min dotter är född hösten 2019 så hon var ju totalt oexponerad för allt i 1,5 år) Och råkar de ha lite krupp eller astma på det måste man vara taktisk så man inte skickar tillbaka för tidigt så de blir hemringda igen och måste vara hemma minst två dagar…
Nu kanske du inte insinuerade fusk, men att vabba mycket är inte fusk i de flesta fall. De flesta av dotterns jämnåriga är hemma lika mycket och man liksom ser på föräldrarna ( och mig själv) att vi blir mer och mer slitna och hålögda ju längre hösten gått

Ja eller hur, mina ungar var hemma två veckor i rad nu precis, först hade den ena feber och hosta och lagom tills han blev frisk fick den andra ögoninflammation. Det har verkligen inte varit frivilligt som jag och min sambo varit hemma, båda har känt sig extremt stressade över arbetet. Våra barn är två år så är ju helt omöjligt att kunna jobba samtidigt som de är hemma. Vi har delat rakt av på vabben men det blir ju ändå fem dagar per person. Det är inte heller det enda vi vabbat den här hösten, är lätt uppe i tio dagar per person redan och då har vår förskola ingen regel om att man måste vara hemma två dagar så länge det inte är magsjuka eller feber där de ju ska ha en feberfri dag.

 

[julgrisen]

Ska också sägas att så länge mina barn inte är sängliggandes (det har de aldrig varit vid sjukdom) så är vi ute även vid vab. Inte i affären men ute på lekplatsen eller i skogen, de behöver frisk luft och en hel dag inomhus hade varit helt ohållbart för både dem och mig.

 

[nullo-modo]

Nej jag tror inte det är ovanligt med typ inte en vecka utan vabb, jag har inte haft det i november tex och tror jag knappt hade det förra hösten under en period heller. Men det är liksom inte direkt självvalt, tvärtom. Nuförtiden kan jag ofta vobba del av dag men det är nästan jobbigare att göra så för då märker man allt man inte kommer hinna.

Små barn är sjuka ofta(och ännu mer nu tror jag, min dotter är född hösten 2019 så hon var ju totalt oexponerad för allt i 1,5 år) Och råkar de ha lite krupp eller astma på det måste man vara taktisk så man inte skickar tillbaka för tidigt så de blir hemringda igen och måste vara hemma minst två dagar…
Nu kanske du inte insinuerade fusk, men att vabba mycket är inte fusk i de flesta fall. De flesta av dotterns jämnåriga är hemma lika mycket och man liksom ser på föräldrarna ( och mig själv) att vi blir mer och mer slitna och hålögda ju längre hösten gått

Du nämner november och jag skulle inte bli förvånad om det inte blir en hel vecka i februari för småbarnsföräldrar. Det jag skev var på ett ÅR inte en månad.

 

[escodobe]

Antalet dagar varierar ju stort beroende på ålder.