Vad är ett bra avelssto?

smulan87

Trådstartare
Efter att ha väckt frågan i en annan tråd så fick jag tips om att skapa en helt ny för min frågeställning. Jag har för mig det fanns någon liknande tråd men kan inte hitta den nu. Således undrar jag hur ni definierar ett 'bra' avelssto? Eller vad är ett bra sto för er? Jag gissar att det kan skilja sig åt beroende på vad man har för avelsmål och det hade varit spännande att höra vad ni värderar. Är det något hos era ston som ni har idag som ni önskar vore annorlunda?
 
Bra stolinje, goda egenskaper själv, hyffsat korrekt exteriört och med en bra interiör. För dressyr hade jag velat ha tre ok gångarter med minst en gångart som är över genomsnittlig. Den skall gå att få dräktig, skall kunna må bra under dräktigheten och inte ha för svåra fölningar. Skall vara en god mor och helst inte blir ett vandrande skelett varje gång. Helst helt frisk.
Har säkert glömt massor men åt det hållet i alla fall :)
 
Som ovan men även inga hälsoproblem där man kan fundera på ärftlighet tex spatt eller osteochondros. Vilket mitt lilla söta sto har. Jag brottas med risken att avla fram ännu en promenadhäst om jag skulle ta beslutet att pröva ta föl på henne. Sedan är för mig ett bra temperament en förutsättning.
 
Vi alla är ju barn i början på nåt vis och tänker ni att det är att föredra att ha ett sto som bevisligen gett fina ungar tidigare eller är ett grönt kort lika intressant liksom? Är tävlingsmeriter att föredra framför andra goda egenskaper som stam, erkänd stostam osv?
 
För mig är ett bra avelsto ett sto som själv är korrekt, trevlig, bra ridbarhet, har ngn egen merit, har meriterade föräldrar och syskon som gjort bra resultat. Det är ett stort plus om stoet är lätt att få dräktig, tar väl hand om sina föl och nedärver sina bra sidor.
Jag skulle aldrig avla på ett sto som inte har korrekt benställning eller som kan nedärva ärftliga problem.

Nu när jag köpte ett rent avelsto så stod jag emellan ett erfaret sto som tidigare fått flertalet fina föl och ett yngre sto som inte fått föl alls. Jag valde det erfarna stoet där jag visste vad hon lämnat och hur dom är att rida, hantera, ser ut, har för tävlingsmeriter osv. Att själv ha tävlingsmeriter tycker jag är bra men det finns ston som skadat sig tidigt men som har en riktigt bra stam som väger upp istället och då kan man välja bort egna meriter tycker jag.
 
Jag har ju väldigt ringa erfarenhet rent avelsmässigt men har alltid varit väldigt stam-intresserad och har ganska god erfarenhet i sporten (dressyr) och på så vis har mitt intresse väckts för avel. Vi har två ston idag där ena fått sin fölunge och där vi väntar den andra. Båda helt obebrövade inom avel tidigare så det är förstås ett lotteri men båda har fina egna meriter i sporten, båda riktigt bra temperament, bra exteriör (ena lite liten men i övrigt fin!) fina mödernen som förvisso är obebrövade rent tävlingsmässigt men har bevisligen gett fina tävlingsindivider med olika hingstar. Vi avlar för att ta fram påläggskalvar för oss själva i första hand men det är GP i sikte då vi tror oss ha så bra ston i stallet. Sedan om det blir så återstår och se förstås men vi vågar tro att förutsättningarna är rätt men man vet ju aldrig vad som nedärvs. Blir avkommorna lika bra som mammorna är vi mer än nöjda. För oss har mammornas egna prestationer vägt högt, hade de inte presterat hade de nog inte varit aktuella för avel trots fina stammar, skadefria, korrekt exteriört och gott temperament. Tillika har vi valt hingstar med omsorg i och med att vi inte är säkra på vad stona nedärver. Den ena valde vi en väl beprövad hingst inom sporten -Glocks Johnson. Den andra blev lite mer impulsiv då det blev sent på säsongen -For Romance I men med oerhört fina föl-kullar i bagaget.
 
Nu när vi fått ut ena ungen så förstår jag verkligen hur ni mer erfarna tänker när ni värderar 'mamma-material'. Alla ston är ju inte lika bra mammor så att säga även om jag gissar att de flesta tar väl hand om sina ungar. Jag var så orolig över om hur vårt ena sto skulle hantera mammarollen då hon verkligen är ett 'prestations-sto' ut i hovspetsen. Men jag är så stolt över hur hon antagit mammarollen!! Hon är verkligen världens bästa mamma, alldeles lagom mån om sin unge och väldigt trygg i hela situationen vilket jag tror smittar av sig på Liten som är väldigt försekommen men vänlig i sitt sätt.
 
Bra stolinje, goda egenskaper själv, hyffsat korrekt exteriört och med en bra interiör. För dressyr hade jag velat ha tre ok gångarter med minst en gångart som är över genomsnittlig. Den skall gå att få dräktig, skall kunna må bra under dräktigheten och inte ha för svåra fölningar. Skall vara en god mor och helst inte blir ett vandrande skelett varje gång. Helst helt frisk.
Har säkert glömt massor men åt det hållet i alla fall :)

Värderar du egna tävlingsmeriter eller är stam och stolinje viktigare?
 
Ett bra avelssto för mig är dels ett sto som har lätta fölningar och goda moderegenskaper. Att hon fostrar sin avkomma på ett bra sätt och ger tillräckligt med di (gärna utan att tappa allt själv...)
Och dels är det ett sto som själv har i princip allt det jag vill ha hos avkomman. Ett sto som har en massa svaga egenskaper som man hoppas att hingsten ska förbättra för att man ska vara nöjd med avkomman, är inget idealiskt avelssto i mitt stall.
 
Ett bra avelssto för mig är dels ett sto som har lätta fölningar och goda moderegenskaper. Att hon fostrar sin avkomma på ett bra sätt och ger tillräckligt med di (gärna utan att tappa allt själv...)
Och dels är det ett sto som själv har i princip allt det jag vill ha hos avkomman. Ett sto som har en massa svaga egenskaper som man hoppas att hingsten ska förbättra för att man ska vara nöjd med avkomman, är inget idealiskt avelssto i mitt stall.

Åh jag håller med dig i allt du skriver! Jag tänker att hingsten ska förbättra stoets redan goda egenskaper istället för att förbättra det stoet inte har. Men de ston som inte kunnat bevisa sig i sporten, hur tänker man där? 'Willing to please' är ju dock svårt att se då och för mig som tävlingsryttare är ju det en egenskap som är oerhört viktig.
 
Åh jag håller med dig i allt du skriver! Jag tänker att hingsten ska förbättra stoets redan goda egenskaper istället för att förbättra det stoet inte har. Men de ston som inte kunnat bevisa sig i sporten, hur tänker man där? 'Willing to please' är ju dock svårt att se då och för mig som tävlingsryttare är ju det en egenskap som är oerhört viktig.
Man måste komma ihåg att det finns många raser som inte handlar om prestationer på internationell toppnivå. Jag har lite av varje...
Jag kan utveckla lite hur jag resonerar med mina olika raser:
När det gäller mina shetlandsponnyer vill jag ha ston som själva har en väldigt god exteriör och lagom stora rörelser för att kunna vara ridbara för barn. En 10p-trav är inte nödvändig för att vara det perfekta avelsstoet i den rasen. Och utöver exteriören - jag sysslar ju en del med utställning - vill jag att de visar samarbetsvilja och arbetsglädje. Mitt äldre sto har tävlat en del på travet, hennes prestationer var inte på topp på något sätt, men viljan att arbeta och göra det bra har varit viktig. Det yngre stoet är mitt avelsmål personifierat. :love: Hon har allt jag vill ha hos en shetlandsponny, exteriör, rörlighet, temperament, arbetsvilja....

Min new forest är inte satt i avel, men om jag backar ett steg till hennes mamma som var helt omeriterad själv, så har hennes syskon fått representera arbetsviljan som jag hoppas nedärvs - hon har en helbror och två halvbröder (födda hos tre olika uppfödare) som tagits ut för landslagsuppdrag. Jag hoppas att deras ridbarhet och samarbetsvilja gått vidare till systerdottern...

Och om jag backar ett antal år till när jag senast ägnade mig åt halvblodsavel (min yngsta uppfödning där är 12 år), så har jag inte heller där sett prestationer i sporten som ett självändamål utan det viktiga för mig har varit att stoet har egenskaper som jag själv vill ha hos en ridhäst, som gärna får kombineras med talang som skulle räcka till tävling på hög nivå. Men ridbarhet har varit överlägset största urvalskriteriet. Alltså att det är en häst som jag själv har stort nöje av att rida på. Och även där då att bara avla på ett sto som jag vill ha en kopia av...
(och å andra sidan har jag just nu ett sto som ridhäst, som är otroligt behaglig att rida, men som jag har insett att jag aldrig någonsin skulle vilja ha en avkomma efter pga hennes stenhårda skalle....)
 
Man måste komma ihåg att det finns många raser som inte handlar om prestationer på internationell toppnivå. Jag har lite av varje...
Jag kan utveckla lite hur jag resonerar med mina olika raser:
När det gäller mina shetlandsponnyer vill jag ha ston som själva har en väldigt god exteriör och lagom stora rörelser för att kunna vara ridbara för barn. En 10p-trav är inte nödvändig för att vara det perfekta avelsstoet i den rasen. Och utöver exteriören - jag sysslar ju en del med utställning - vill jag att de visar samarbetsvilja och arbetsglädje. Mitt äldre sto har tävlat en del på travet, hennes prestationer var inte på topp på något sätt, men viljan att arbeta och göra det bra har varit viktig. Det yngre stoet är mitt avelsmål personifierat. :love: Hon har allt jag vill ha hos en shetlandsponny, exteriör, rörlighet, temperament, arbetsvilja....

Min new forest är inte satt i avel, men om jag backar ett steg till hennes mamma som var helt omeriterad själv, så har hennes syskon fått representera arbetsviljan som jag hoppas nedärvs - hon har en helbror och två halvbröder (födda hos tre olika uppfödare) som tagits ut för landslagsuppdrag. Jag hoppas att deras ridbarhet och samarbetsvilja gått vidare till systerdottern...

Och om jag backar ett antal år till när jag senast ägnade mig åt halvblodsavel (min yngsta uppfödning där är 12 år), så har jag inte heller där sett prestationer i sporten som ett självändamål utan det viktiga för mig har varit att stoet har egenskaper som jag själv vill ha hos en ridhäst, som gärna får kombineras med talang som skulle räcka till tävling på hög nivå. Men ridbarhet har varit överlägset största urvalskriteriet. Alltså att det är en häst som jag själv har stort nöje av att rida på. Och även där då att bara avla på ett sto som jag vill ha en kopia av...
(och å andra sidan har jag just nu ett sto som ridhäst, som är otroligt behaglig att rida, men som jag har insett att jag aldrig någonsin skulle vilja ha en avkomma efter pga hennes stenhårda skalle....)

Jag tycker det låter förnuftigt. Du är väl insatt i vad du har, vad de har för bakgrund och vad de således sannolikt kommer ge. Du vet vad du avlar för och vad du har för mål. Sedan oavsett vad det är för ras eller om du avlar för toppsporten gör det oviktigt iom. att du är så påläst i vad du har för ston och vad du har för mål med din avel. All cred till dig, jag tycker man stöter på allt för ofta där man tror sig få en kopia av hingsten istället för att se på vad man har för mammahäst.
 
Stoet ska vara korrekt med bra gångarter samt spegla sin härstamning, dvs man ska kunna anta att genotypen och fenotypen går hand i hand. Helt enkelt för att man ska ha så bra hum som möjligt om vad hon nedärver. Jag skulle också hellre ta ett sto med en stark moderslinje (helst med bra hingstar som morfar, mormorsfar osv) med en lite anonymare fadershingst än tvärtom. Eftersom det i mitt fall skulle bli ett arabsto ska hon vara arabtypisk också (inte som dagens extrema showaraber dock).

Hon ska också vara en bra mor, dvs blir dräktig snabbt, uppfostra sitt föl väl och ge tillräckligt med di utan att falla ur. Ston med dåligt temperament går bort direkt. Jag har sett flera ston som är jäkligt otrevliga att hantera få döttrar som är likadana (som man senare också avlat på "för de har ju så bra stam" :grin:).
 
Jag ska eventuellt ge mig ut och leta avelssto inom dressyr framöver för att komplettera min svarta. Jag har henne som måttstock, tycker hon är rätt komplett (bra stam rakt igenom, inte bara i första leden, korrekt exteriört, fantastiskt psyke, tagit sig på första brunsten båda gångerna, bra mamma, lättfödd, okomplicerade fölningar, rör sig långt över medel). Hennes minus är att hon dragits med skador, om än inte ärftliga sådana och att mödernet är rätt omeriterat.

Jag står i valet och kvalet mellan att köpa ett äldre avelssto som fått några avkommor och där man vet lite mer vad hon lämnar, eller ett stoföl av riktigt hög klass. Eftersom jag själv ska ha barn här framöver så har jag ingen brådska.
Jag tycker det är supersvårt, ska jag köpa ett äldre sto så har jag nog nästan orimligt höga krav (dvs de stona jag verkligen vill ha är aldrig till salu för ägarna inser deras värde, precis som jag gör med min), och köper jag en yngre så är det mer gambling.

Själv är jag nog rätt mycket "stamnörd", har du en gedigen och bra stam i många led bakåt så vet du med hyfsad säkerhet vad som finns att hämta, än om du går på stoets egna prestationer ihop med en svagare stam. Min egen har inte ens visats på 3-års av olika anledningar men jag är tämligen trygg med vad jag har i boxen ändå. Det bästa är givetvis en kombination av både stam och prestation, men då är man inne på de där stostammarna som är nästan oåtkomliga.

Jag upplever inte alls samma bekymmer inom hoppaveln, där svämmar marknaden över av fina ston med både stam och prestation i jämförelse.
Själv funderar jag på att söka mig ner mot kontinenten när det är dags, upplever att utbudet är betydligt större där, men då är det föl jag är ute efter i första hand, medan jag utan problem hade kunnat köpa ett äldre svenskt sto om det var rätt individ.
 
Efter att ha väckt frågan i en annan tråd så fick jag tips om att skapa en helt ny för min frågeställning. Jag har för mig det fanns någon liknande tråd men kan inte hitta den nu. Således undrar jag hur ni definierar ett 'bra' avelssto? Eller vad är ett bra sto för er? Jag gissar att det kan skilja sig åt beroende på vad man har för avelsmål och det hade varit spännande att höra vad ni värderar. Är det något hos era ston som ni har idag som ni önskar vore annorlunda?

För mig är ett bra avelsto ett sto som har något att föra vidare i rasen, dvs rastypisk med bra exteriör och rörelser (i fjordhäst är bra rörelser 8, då de ska vara lagom sas).

Sedan är det för mig viktigt med ett friskt sto, så hon orkar bära fram fölet. Viktigt också med ett bra temperament, så hon dels går att hantera under fölning och dels lär fölet att människor är trevliga.

Därefter kommer kravlistan på ett bra sto för avel rent avelsmässigt; håller hullet bra, lätt att få dräktig, enkel dräktighet, lätt fölning, efterbörden släpper snabbt, mjölkar bra, är en bra mor (lagom beskyddande).

Det ena stoet jag har stämmer in på allt utom efterbörden, det andra stoet är lite meckig att hålla i hull (men hon äter glatt iaf) och så är hon lite för överbeskyddande i vissa lägen.
 
Håller med om allt som övriga skrivit men det är oxå bra om hon nedärver ett bra psyke!
Mitt sto är på det viset inte bra. Hon är själv super i skallen med en vilja att verkligen göra det man ber henne om och stor förmåga till samling.
Tyvärr har hon med 3 avkommor bakom sig visat nedärva väldigt lite från sig själv utom hoppvilja (även på dressyrstammad avkomma), storleken, stora ngt långsamma gångarter och i viss mån benstället (alla blir minst 170 cm oavsett hingsten och har varit något rakhasiga). Istället är det nästan uteslutande hingstens typ och psyke som avkommorna ärver. Har alltså 3 HELT olika avkommor avseende typ, psyke och ridbarhet.
Nu är jag medveten om det och väljer därför hingst som det är bra psyke på och med lite kortare, kvickare gångarter samt för en hoppavkomma, bättre framben (det har dressyrhästen :rofl: e Bocelli men inte avkomman e. Baltimore).
 
Vem avlar ni för? Er själva? Till försäljning? Är ert mål att få fram en häst för hobbyryttaren, MsvB-ryttaren, eliten?
 
Vem avlar ni för? Er själva? Till försäljning? Är ert mål att få fram en häst för hobbyryttaren, MsvB-ryttaren, eliten?

Jag avlar för att sälja.

Jag har två ston i avel, ett SWB och en ridponny. Båda platsar i aveln med avseende på stam, exteriör och egna prestationer. Bägge har mycket bra psyke med extra plus hos ponnyn som är en utpräglad barnponny, men som jag tror kan tagga till på tävling. SWB stoet har bara en visad av komma men den fick å andra sidan toppoäng i hoppning (53) och bra i gångarter(46). Jag förväntar mig inte att nästa som ska visas kommer upp i det, men i bästa fall ett klass 1 i hoppning
 
Åh jag håller med dig i allt du skriver! Jag tänker att hingsten ska förbättra stoets redan goda egenskaper istället för att förbättra det stoet inte har. Men de ston som inte kunnat bevisa sig i sporten, hur tänker man där? 'Willing to please' är ju dock svårt att se då och för mig som tävlingsryttare är ju det en egenskap som är oerhört viktig.

Skall man sälja föl smäller stolinjen högre än egna meriter, men jag ser gärna att ett sto har meriter. Det är lite ett kvitto på att det är en bra individ, stolinjen säger mer om de rent genetiska egenskaperna som finns där :)

Vi avlar med målet att få fram ridbara hästar som minst kan hävda sig i de medelsvåra klasserna, och nå svår klass med rätt matchning. Ett av stona är bra nog för att förhoppningsvis få fram avkommor med potential för GP.
 
Vem avlar ni för? Er själva? Till försäljning? Är ert mål att få fram en häst för hobbyryttaren, MsvB-ryttaren, eliten?
Tanken bakom min avel är att alla de avkommor jag föder upp ska kunna fungera för mig som ryttare. Teoretiskt sett och kanske "den ryttare jag varit" är mer korrekt numera. Dvs en glad hyfsad hobbyryttare, som lyckats starta några 130-klasser i hoppning och styrt runt nån LA dressyr på stenåldern. Så oavsett om hästen behålls (ibland får man inte sålt när man önskar...) eller säljs så ska det vara en bussig, ridbar häst som gärna får ha mer talang än jag kan utnyttja.

När det gäller mina ponnyer så är det lite av varje. Men i princip är det så att varje gång jag betäcker så är tanken bakom att jag själv ska kunna tänka mig att behålla avkomman, som det ser ut på pappret. Sen säljer jag en hel del av dem ändå, antingen för att jag inte är nöjd med utfallet eller också är det helt enkelt så att man inte kan samla alla finingar på hög även om man skulle vilja...
 

Liknande trådar

Avel Jag har ett islandssto som är avelsbedömd med helt okej poäng och som har en bra och spännande stam. Stoet är dessutom en väldigt...
Svar
3
· Visningar
1 512
Senast: Marty
·
Avel Detta är förutsättningarna: Jag har en hingst med något annorlunda färg som är född 2014, egen uppfödning efter föräldrar med stamtavla...
Svar
6
· Visningar
1 849
Relationer I vilken ände ska jag börja ens försöka förklara det som har hänt, mina tankar och allt kaos som just nu omsluter mig.. Jag får försöka...
7 8 9
Svar
164
· Visningar
34 590
Senast: cirkus
·
Avel Besvikna är nog bästa beskrivningen när vi lämnade hingstvisningen. Ett bra upplägg, förberedda ekipage och trevliga hingstar. Så varför...
2 3 4
Svar
72
· Visningar
6 914
Senast: viltmilla
·

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

  • Tvättstugedrama
Tillbaka
Upp