Vad är du beredd att betala för livräddande veterinärvård?

Maken och jag har travhästar för tävling och är överens om att vi är redo att ge dem all vård som är etiskt försvarbart, helt enkelt för att de innehar ett högt emotionellt värde för oss.

Vi har, utöver försäkring, avsatt pengar till en veterinärbuffert samt ett obrukat kreditkort för nödsituationer för just det scenariot, så förhoppningsvis skulle inte pengarna vara avgörande. Utan hästarnas livskvalitet under och efter rehabilitering. Där ingår ålder, befintliga skavanker och deras påverkan och även hur den enskilda hästen skulle ta det hela. Om hästen skulle ha en god fysisk prognos men istället ta stort mentalt stryk av exempelvis boxvila eller att bli hagprydnad skulle den få slippa.

Sedan har vi egen gård med mycket utrymme och relativt låga kostnader som gör det ekonomiskt lättare att också ha hästar som bara går i hagen, om användbarheten skulle försvinna helt efter en skada. Det påverkar självklart också. Svårt att säga hur vi resonerat i en situation där vi av ekonomiska eller praktiska skäl inte kunde hålla mer än en eller två hästar.
 
Jag skulle inte ha kvar en häst som inte kan göra annat än gå i hage eftersom jag inte kan ha häst utan tävlingsmål (små eller stora). Dessutom tycker jag att det är för dyrt, även om jag har hästarna hemma, att ha häst utan att kunna använda den. Då tar jag hellre bort och köper en jag kan använda.

Jag tänker på samma sätt.

Min häst har redan två diagnoser som hon förvisso lever väl med och som inte påverkar användbarheten för det jag vill göra i nuläget. Med det sagt så skulle jag nog inte lägga några större summor på eventuella nya skador/sjukdomar. Enklare saker med god prognos, jajamen, men en buköppning eller liknande hade jag inte genomfört. Inte heller något som hade medfört lång boxvila. Tror jag. :angel:
 
Båda mina hästar är veterinärvårdsförsäkrade för minst 50.000:-, så att använda hela försäkringen skulle inte vara ett problem för mig. Jag har även en ekonomisk buffert som skulle kunna användas för att betala veterinärvård utöver försäkringen. Därmed är det inte pengarna som skulle vara omedelbart begränsande om någon av dem blev svårt sjuk eller skadad - båda skulle få veterinärvård i det akuta skedet, så att säga (om inte veterinär skulle säga att det är helt kört).

På lite längre sikt så skulle jag givetvis överväga vad hästen får för liv om jag "räddar" den. Skulle det vara månader av boxvila och konvalescens, så skulle nog den 20-årige valacken få somna in istället. Han tar inte boxvila (eller boxvistelse öht) särskilt bra, utan behöver vara ute i sin hage med sin flock för att må bra. Han skulle nog inte heller i längden gilla ett liv som ENBART hagprydnad, han gillar helt uppenbart att få jobba och blir numera GLAD när det är han (och inte stoet) som får lastas på transporten och åka iväg någonstans. Han skulle bli ledsen i längden, tror jag, om det aldrig blev han som fick följa med, aldrig blev han som blev hämtad i hagen för en ridtur osv...

Med stoet är det en lite annan sak. Dels är hon mycket mer accepterande vad gäller vistelse i box och liten hage (så en konvalescensperiod skulle vara okej), och dels har hon ett ganska högt avelsvärde så hon skulle kunna få ett "nyttigt" liv även om det inte gick att rida henne mer. Hon är dessutom yngre och har "fler år kvar", vilket kanske skulle motivera att man försöker lite extra...

Men den akuta, livräddande, behandlingen skulle båda få nästan oavsett kostnad!
 
Jag har min försäkrad upp till 60 000. Jag kommer aldrig använda hela (som mest har jag använt ca hälften). Tre tuffa kolikanfall med lång återhämtning har dessutom gjort att om det händer igen tar jag hellre bort hästen.
 
Jag vet inte om jag förstår frågan riktigt, hästarna är ju försäkrade så det ska ju enorma summor till för att betala 70.000 ur egen ficka? Eller menar du hur mkt man är beredd att använda sin försäkring O_o

Fullt ut isåfall och dom har vet vård för 120. Den gamle beroende på vad som hänt men för två år sedan gick hans ögonskada på över 80.000 spänn och det slutade med att dom fick ta bort ögat. Jag betalade då självrisk och 20%. Han är 25 nu och jag tävlade honom i Div1 dressyren i år , han är fullt användbar fortfarande och rids som vanligt men någon typ bukoperation eller någon annan operation skulle jag inte utsätta honom för idag.

7 åringen har inga begränsningar så länge han inte blir invalid typ.
 
För mig är det inte kostnaden som avgör i första hand. En grundläggande förutsättning är att behandling är etiskt försvarbart. Sedan kommer prognosen. Jag vill inte ha hästar som inte är fullt ridbara. Skrota i hagen är inte ett alternativ för mig och inte heller att sälja en skadad häst billigt. Jag väger även in hur mycket tid och arbete rehabiliteringen kräver. Det får bli en plus och minus lista helt enkelt och där kostnad inte väger så jättetungt. Jag har dock bra försäkring just av anledningen att jag inte vill att den biten ska avgöra.
 
Jag har ingen exakt summa. Och vad jag är beredd att lägga på veterinärvård beror dels på vilken typ av skada eller sjukdom det handlar om och även vilken av våra hästar det är.
Min 29-åriga shetlandsvalack skulle jag inte rädda livet på vid en stor skada, han har ändå gjort sitt och lever som pensionär så länge han är frisk och mår bra.
Min ridhäst är ett 19-årigt sto och henne skulle jag inte heller rädda livet på, av det enkla skälet att det är en häst som inte på några villkors vis skulle klara av boxvila pga skada. Hon börjar väva i boxen redan efter en halvtimme och skulle stressa av sig allt hull på en vecka. Hon hatar verkligen att stå på box - och går därför på lösdrift. Och som grädde på moset så är hon dessutom svårsederad, så det är inte mycket jag skulle kunna göra hemma för henne. Utan den dag hon skadar sig på något sätt som kräver ett lite större ingrepp kommer hon avlivas, för sin egen skull. Det handlar i det fallet inte något alls om kronor och ören, utan om hennes mentala välbefinnande.
Dotterns ridhäst är 22 år och vi lade en större summa pengar på att operera bort ett öga på honom i våras. Honom kan vi absolut lägga lite krut på att hålla igång några år till, men det måste vara etiskt försvarbart.
Och de övriga ponnyerna, tja, mindre skador kan vi ta, men börjar kostnaderna krypa uppåt kommer vi definitivt fundera på vad som är vettigast - behandla eller avliva.

Till saken hör också dels att våra hästar inte är försäkrade. Och dels att vi bor 4 timmars bilresa från de större djursjukhusen som har stationärvård, vilket jag anser är för långt att åka med en akut sjuk eller skadad häst, när det handlar om livräddning. Det senare gör att de största, dyraste åtgärderna faller bort ganska omgående i de flesta fall.
 
Ja, man måste tänka på sin egen inställning till detta också. Det är en bra vinkel tycker jag.

Nu är jag precis tvärtom mot vad du är då. Jo, jag har en häst som går på halvfart men som kan gå lättare klasser med den träning han går på idag och kan tränas upp igen till högre klasser i körning. Sedan har jag en som är tanken att ska tävla och träna ganska hårt.

Jag skulle inte ha kvar en häst som inte kan göra annat än gå i hage eftersom jag inte kan ha häst utan tävlingsmål (små eller stora). Dessutom tycker jag att det är för dyrt, även om jag har hästarna hemma, att ha häst utan att kunna använda den. Då tar jag hellre bort och köper en jag kan använda.
För mig innebär det att jag har bara tid att hålla igång en häst och vill jag ha häst hemma och inte vill ha inhyrda så måste det finnas minst en som inte blir riden.
Sedan måste ju markerna hållas öppna oxå, roligare med djur som sköter det än traktor och trimmer:angel:.

Där emot blir hästar som inte klarar gräs inte långvariga här om det inte är en riktigt själsfrände till häst.
Folk har även svårt att förstå varför jag inte vill ha just deras häst när den börjar bli gammal eller inte håller mer, hästar som jag inte känner något för.
 
Jag skulle lägga ganska begränsat med tid och pengar om det inte var synnerligen god prognos. Min ponny är 20 år, lite skör redan från början, har ganska mycket skimmeltumörer, känslig mage (kan inte gå på butta eller liknande så länge) och ogillar förändringar i sina rutiner. Dessutom bor jag i stan, så uppstallningen är dyr. Buköppning är nog inte aktuellt längre, eller att försöka lappa ihop rejäla senskador eller frakturer.
 
Relevant fråga för mig just nu..
Större delen av min buffert är jag villig att lägga om det är god prognos.

Nu har den gått åt och prognosen är inte lika god. Har stått på boxvila 4 veckor och vet. vill 6 veckor till med fortsatt osäker prognos......

Det skiljer ju väldigt mycket vad vi alla har i vetvård på våra hästar och vad vi har för buffert så det är nog svårt att skriva en summa.
 
Jag skulle lägga ganska begränsat med tid och pengar om det inte var synnerligen god prognos. Min ponny är 20 år, lite skör redan från början, har ganska mycket skimmeltumörer, känslig mage (kan inte gå på butta eller liknande så länge) och ogillar förändringar i sina rutiner. Dessutom bor jag i stan, så uppstallningen är dyr. Buköppning är nog inte aktuellt längre, eller att försöka lappa ihop rejäla senskador eller frakturer.

Ska tillägga att jag kommer att HATA att behöva ta beslutet att det är tack och ajöss, och att jag drömmer om att han bara ska segna ner och kola i hagen så att jag slipper. Helst på en plats där det är lätt för nödslakten att hämta.
 
Min 27-åring är oförsäkrad och ska inte utsättas för klinikbesök, boxvila eller sjukhage. Hon får all vård hon behöver på de villkoren, för ett halvår sedan fick hon kolik en kväll och jag reflekterade inte ens över att hon inte skulle få vård utan tas bort istället.

Hennes sexåriga dotter ska få all vård som är etiskt försvarbart.

Båda hästarna är oersättliga för mig men den äldre har haft ett långt och bra liv. Hon ska inte hållas vid liv för min skull utan ska själv ha ett värdigt liv. Den yngre kan aldrig ersättas av någon annan och jag skulle aldrig kunna tänka mig att snåla in på vård till henne bara för att hon inte skulle ha ett marknadsvärde i nivå med veterinärkostnaderna. För mig är gränsen inte ekonomisk utan vad som är etiskt försvarbart att utsätta djur i olika situationer för.
Det var ett av de bästa inlägg jag läst någonsin tror jag. Såå rätt och så bra uttryckt!
 
Jag är nog villig att betala lika mkt för häst oberoende av vad den är värd i sig i rena kronor och ören.
Men när jag hade ponny som blivit 25-30 så tänkte man ju mer på att det vore justare mot hästen att låta honom somna in om ngt med lång konvalescens, sämre prognos etc skulle ske än idag med 11-åring.
Måste 11-åring stå på box för operation med god prognos och sen kan leva bra 10 år till känns ju det mer rimligt än om han är 25 år.

Min gamling skar sönder benet när han var 28 år. Han fick också anaplasma då.
Distriktaren var förvånad över att en så gammal var försäkrad.
Det tyckte jag var intressant. Kan även spelat in att det var en mkt billig häst i grunden. Vet inte.
Då om någon gång var jag glad över försäkringen. Innan hade den knappt nyttjats på 20 år.
Oavsett hade jag absolut kostat på den vården. Men operera hade jag velat låta hästen slippa. Detsamma med hältutredningar och behandlingar.

Nuvarande skulle jag ev kunna utsätta för större ingrepp. Och kostnaderna som följer.
 

Liknande trådar

Relationer Jag har en nära anhörig, pensionerad sedan drygt tio år, som ibland har så extremt hårda övertygelser om hur saker ÄR. Jag skriver milda...
2
Svar
36
· Visningar
4 021
Senast: skiesabove
·
Hästmänniskan Blir så himla trött på mig själv! Behöver skriva av mig lite. Mitt liv de senaste kanske fem åren har gått ut på att jag mer eller...
2 3
Svar
45
· Visningar
6 874
Senast: Blyger
·
Hästvård Hej! Skriver här desperat i hopp om att nån kanske har en aning om vad som är felet på min ponny. Hon är en 18 årig korsningsponny med...
2
Svar
34
· Visningar
3 416
Senast: Freazer
·
Utrustning Vi var iväg och tränade igår för nya tränaren. Hästen känns till en början helt ok när jag rider fram, men vart efter under...
2
Svar
25
· Visningar
2 076
Senast: super
·

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

Tillbaka
Upp