Vad är bäst?

Jane

Trådstartare
Jag har varit ägare till en 13 årig travare nu två månader. Försöker göra henne till en ridhäst. Det har gått dåligt måste jag säga. Hon är jätte vackert och liknar lite pre hästar med sin breda nacke och höga knälyft. Hon mäter 160 och är kortare på ryggen. I stallet är hon väldigt lugn, tycker om att mysa, lägger sitt huvud på ens knä för att bli kliad i öron. Lyfter benen, njuter för borstningen m.m men så fort det är dax att gå ut, blir det kaos. Hon blir osäker, rädd för allting. Vill gärna springa tillbaka in till stallet. Rider inte henne än, men tränar bara lydnad. Ett tag där blev det riktigt bra, hon följde med och gjorde som jag sa och verkade nöjd, men sen ridskola kickade igång igen och det blev massor av hästar överallt blev hon dubbelt så dåligt hon någonstans har varit. Det känns just nu att varje gång man tar ett steg frammåt med henne då kastas man flera tillbaks. Jag har egentligen inga höga krav på henne och nöjjer med om hon aldrig kan bli ordentligt inriden. Det jag inte trivs med är att hon inte kan hanteras utanför stallet. Hon visar på alla sätt att hon inte vill vara ute med mig bland alla andra hästar. Om jag nu inte gör något då slutar det att en dag kommer hon passera gränsen och göra illa mig, för just nu har det blivit mera och mera. Jag är lugn med henne, blir inte arg eller rädd för henne. Jag är stor och har styrka att hålla i henne än så länge i allafall. Alternativ vad jag själv ser är. Skicka henne till en läger med tuffa tränare, som lär henne snabbt hur det funkar. Alternativ 2. Rida in henne från ryggen först, så hon gör sig av med energi först och sedan prova lydnad. Hon älskar att springa och får mycket mat för hon var för smal när hon kom till mig. Det är svårt att göra det från marken med longering i kort lina. Alt. 3 låta hästen vara bara som en sällskapshäst för andra hästar- det sista gillar jag inte. Tips mottages gärna!
 
Jag har varit ägare till en 13 årig travare nu två månader. Försöker göra henne till en ridhäst. Det har gått dåligt måste jag säga. Hon är jätte vackert och liknar lite pre hästar med sin breda nacke och höga knälyft. Hon mäter 160 och är kortare på ryggen. I stallet är hon väldigt lugn, tycker om att mysa, lägger sitt huvud på ens knä för att bli kliad i öron. Lyfter benen, njuter för borstningen m.m men så fort det är dax att gå ut, blir det kaos. Hon blir osäker, rädd för allting. Vill gärna springa tillbaka in till stallet. Rider inte henne än, men tränar bara lydnad. Ett tag där blev det riktigt bra, hon följde med och gjorde som jag sa och verkade nöjd, men sen ridskola kickade igång igen och det blev massor av hästar överallt blev hon dubbelt så dåligt hon någonstans har varit. Det känns just nu att varje gång man tar ett steg frammåt med henne då kastas man flera tillbaks. Jag har egentligen inga höga krav på henne och nöjjer med om hon aldrig kan bli ordentligt inriden. Det jag inte trivs med är att hon inte kan hanteras utanför stallet. Hon visar på alla sätt att hon inte vill vara ute med mig bland alla andra hästar. Om jag nu inte gör något då slutar det att en dag kommer hon passera gränsen och göra illa mig, för just nu har det blivit mera och mera. Jag är lugn med henne, blir inte arg eller rädd för henne. Jag är stor och har styrka att hålla i henne än så länge i allafall. Alternativ vad jag själv ser är. Skicka henne till en läger med tuffa tränare, som lär henne snabbt hur det funkar. Alternativ 2. Rida in henne från ryggen först, så hon gör sig av med energi först och sedan prova lydnad. Hon älskar att springa och får mycket mat för hon var för smal när hon kom till mig. Det är svårt att göra det från marken med longering i kort lina. Alt. 3 låta hästen vara bara som en sällskapshäst för andra hästar- det sista gillar jag inte. Tips mottages gärna!
Problemet är kanske att du är "lugn och aldrig blir arg" när hon inte uppför sig. Hur ska hon veta att något beteende är fel om du inte talar om det för henne? Att det dessutom blir värre visar ju att du inte satt tydliga regler eller ger kommandon som hon förstår. Ska ni gå från stallet så ska ni gå, ska ni stanna så ska ni stanna. Blir du passiv så förstår hon ju inte ens att hon gör fel. Tydlighet och va konsekvent, så börjar hon nog få bättre "lydnad". Borde det inte finnas någon på ridskolan som kan hjälpa er? Hur ska du lösa inridningen om hon inte går att hantera från marken och är rädd och osäker? Även om hon skulle bli sällskapshäst så måste grundhantering så som leda utanför stallet fungera!
 
en unghästtränare härikring jobbar i ordningen rastning - disciplin - kärlek. en orastad häst har svårt att ta till sig disciplin och en häst som får för mycket kärlek innan disciplin ser ingen vinst i att disciplineras.

är den rastad kan den ta till sigdisciplinen och vinner denkärlek/beröm på disciplinen får den motivation att fortsätta vara till lags.

Kortfattat. Funkardet inte själv, ta hjälp av någon kunnigare!
 
Många travare blir stressade när det är full rulle och mycket hästar, påminner lite om hur det är inför löp. Det kanske vore en idé att byta till ett mindre stall? Det kommer dessutom ta betydligt längre tid än två månader att få henne lugn.
Hästen är 13 år och om den har tävlat på travet så lär det vara ganska många år sedan. Sen tycker jag att de flesta travhästar faktiskt håller sig i skinnet riktigt riktigt bra på tävlingsplatser och stimmiga ställen med mycket rörelse. Jag tycker de blir mer vana och trygga än att de skulle bli stressade om de varit travhäst. Allt beror på vem som" håller i snöret".
 
Hästen är 13 år och om den har tävlat på travet så lär det vara ganska många år sedan. Sen tycker jag att de flesta travhästar faktiskt håller sig i skinnet riktigt riktigt bra på tävlingsplatser och stimmiga ställen med mycket rörelse. Jag tycker de blir mer vana och trygga än att de skulle bli stressade om de varit travhäst. Allt beror på vem som" håller i snöret".
Snarare beror allt på individen och jag som är uppväxt bredvid en travcamp där det även fanns ridhästar inackorderade har fått se ett flertal hästar som mådde bättre när de flyttade till mindre grannstall.

Det handlar inte om att hålla sig i skinnet det handlar om huruvida det är ett stressmoment för dem eller inte.
 
Du skriver att hon får mycket mat men vad för mat? Vissa hästar triggar igång på en viss sorts kraftfoder. Om hon än inte rids så kanske kraftfodret kan skäras ned något (förutsatt att grovfodret är av god kvalite och rätt näringshalter och ges i rätt mängd dvs) eller byta till ett med lite lägre energi
Att rasta henne innan du tex gör lydnadsövningar är en god ide. Longera en stund på stor volt innan.
Sen kan det vara så att din häst har ett rörligt intellekt. Hon kanske har nerverna på utsidan av naturen och behöver ha tid på sig att lära sig momentet stanna-vänta-lugn. Men det kommer genom tålamod och träning, inte genom tuffare tag.

Du har inte möjlighet att lägga er träningstid när det är lite lugn och ro på ridskolan för att sedan öka pulsen undan för undan?
 
Nu har ju inte TS skrivit ngt mer i tråden men oavsett åldern på hästen så för mig låter det som att den med större aktivitet runt sig återkopplar sina minnen till tiden som travhäst och laddar utifrån det. Att hästen varit ifrån banan några år betyder ju inte per automatik att den för den skull inte kan plocka upp sensorerna/beteendet minnesmässigt , det beror ju helt på vad det är för häst och vad den gjort de gångna åren och hur den hållts och fostrats allmänt osv.

Det heter inte Hästminne för intet.
 
Hon har blivit tävlad länge sedan, efter det har hon bara gått i lösdrift med sin dotter utan att göra någonting alls överhuvudtaget. Vad jag kan se då kopplar hon folk med tävlingar och något hon inte gillar. Hon går egentligen att styra när man väl går med henne, men beter sig som en ung häst. Det har man faktist hört många gånger. Det är ingen som tror att hon är 13. Varför tänkte jag att det kan vara bra att börja från ryggen, för att få henne springa av sig lite. Det har jag provat och hon gillade faktist det. Har suttit på henne två gånger och det gick jätte bra. Däremot känns det att professionella kunde göra saken på hårdare sätt. Jag har liksom inte hjärtat att tvinga henne som de skulle göra det. Har faktist många års erfarenhet av hästar, dock unga som är lättare enligt mig iallafall. Har också erfarenhet av travare, som är redan inridna, så jag visste vad jag kunde förvänta mig. Ska prova tomkörning med henne ett tag först och se hur hon reagerar på det. Det borde ju vara något som hon har någorlunda erfarenhet av. Ska väl testa lite olika grejjer innan jag skickar iväg henne till ' militär' skola.
 
Varför tror du att en beridare skulle tvinga henne? Är det inte att förolämpa en hel yrkeskår?

Att vara konsekvent i sitt kunnande är inte samma sak som att tvinga hästen.

Jag tycker du ska lämna bort hästen för inridning, det verkar bara bli värre med tiden. Till slut kan det vara svårt även för någon annan att få rätt på hästen.
 
Det var inte menat som förolämpnig, dock har du rätt i att det kan bli värre om jag fortsätter som jag gör. Uppenbarligen når jag inte fram till henne. Det är därför jag tog upp det här. Ni får gärna tipsa om ställen där de tar in hästar för omskolning, gärna inom Gävleborg.
 
Tycker också det är ganska förolämpande att förutsätta att alla beridare tvingar hästarna och behandlar dom hårt och tufft, visst finns det rötägg som inom alla yrkeskårar men många beridare och folk som sysslar med projekthästar har stor erfarenhet och kunskap och behandlar hästen efter just dens förutsättningar. Vissa hästar behöver mer konsekvent och fast hantering och vissa behöver mycket tid och tålamod, det är det som gör bra beridare bra, att dom kan se vad just din häst behöver.
Att vara "snäll" mot sin häst i alla lägen och inte ifrågsätta eller korrigera den är inte speciellt snällt egentligen då det ger dubbla signaler och luddiga instruktioner till vad som förväntas av den. Du ger inte hästens några bra förutsättningar att förstå och komma framåt.

Det är heller inte "snällt" att inte säga ifrån när man inte kan hantera ett beteende, hästen blir stressad och utvecklas inte som den ska och kan. Jag tycker du ska hitta någon som känns vettig och har en schysst hästsyn och låta denna lösa grundproblemen och sen kan ni jobba vidare tillsammans. Att testa sig fram med olika lösningar utan en klar plan är bara onödig stress för hästen.
 
Som sagt det var inte så menat. Det är vad jag tror de behöver göra med just henne, alltså köra tufft på. För jag har kört med henne belöningsmallen och visst det fungerade men inte tillräktligt. När jag sa att jag är lugn och inte blir arg betyder det inte att jag inte säger ifrån. Det är två skilda saker. Det är otroligt stor skillnad mellan att lära en ung häst, för man vet varför hästen gör som de gör, äldre hästar däremot har andra orsaker. Det är där jag känner mig otillräktlig. Jag känner inte hästen och hela hennes bakrunden. Jag har inga problem dock att förstå vad hon vill och när hon vill ha det. När vi för exempel är ute med henne och hon "ber" mig att vi skulle gå tillbaka till stallet då lyfter hon ena frambenet (som de gör i cirkus) och fryser fast eller ropar efter sina kamrater/ hagkompisar o.s.v. De dagarna hon vill gå ut brukar hon visa sin vilja redan i stallet och de få gångerna hon vill göra det, fungerar hon även bättre ute. Så så långt som jag känner henne då måste de- tränarna vara tuffa med henne för det andra har jag redan provat.
 
Fast jag tror inte det handlar om att de måste "köra tufft på" det handlar om att dom har en annan erfarenhet att läsa och tolka hästen som du inte har, då behöver man inte vara tuff och hård för det mår ingen häst bra av med konsekvent och fast i sin förhållning till hästen är en helt annan sak.

Bara för att ditt sätt att hantera hästen inte fungerar så innebär inte det att hästen är svår och behöver tuffa tag utan bara att du inte har kunskapen att reda ut det, just den inställningen är i stor del problemet med att det finns många berider och utbildare som kör just tuffa tag. Hästar behöver aldrig hårda tag utan konsekvens, tydlighet och en klar plan hos hanteraren. Du kanske själv tycker att du varit just det men det kanske inte räcker utan hästen behöver än mer än du kan ge den.

Jag gillar inte när man anser sig själv bara vara snäll och när man inte räcker till för hästen då ist anser att den behöver tuffa tag. Det är väl bättre att man bara säger att jag reder inte ut det här jag ber om hjälp av någon med mer erfarenhet istället för att säga att man "inte har hjärta att göra si och så men det är vad hästen behöver, jag vill vara snäll osv.." istället för att dra på sig nån offerkofta och tycka att man är för snäll.
 
@Jane
Man gör inte en häst någon tjänst med att inte prata "hästiska" med den. Se på hästar när de pratar med varandra, de är helt genom kroppspråket. Så om du bröstar upp dig och har en "sluta sjåpa dig"attityd så är det inte att vara tuff, mer att prata hästiska. Orättvis är man först när man kräver mer än vad hästen kan/klarar och bestraffar den för något den inte förstår.

När jag läste att hästen har gått på lösdrift under längre tid så kan jag misstänka att den behöver tid att acklimatisera sig. Att komma ut bland en massa nya hästar efter att ha gått i lite mer skyddad verkstad kan sätta snurr på de små grå ordentligt. Ge den lite tid, motion och konsekvens. Longera/tömkör/rid så den får rasta av sig, sen kan du gå en liten promenad och låta den kika lite på allt som händer. Var konsekvent, kör samma runda vid samma tid varje dag, när den är cool med det så kan du ta ut svängarna lite.

Så strunta i mitt första inlägg, ny info, ny åsikt:p
 
Du kan inte longera henne så att hon får 'springa av sig' och blir trött i kroppen och sen försöka träna på det du vill? :)

Det kan ju vara så att hon blir osäker av att det är mycket folk och hästar om det är ridskola. Har haft både häst som jag fått flytta till mindre stall för att hon inte klarade av att det var mycket liv och rörelse och har även fått flytta en tydligt uttråkad häst till ett stort ställe där hon stortrivdes med just all liv och rörelse. De är ju också individer och man får försöka lyssna på dem.
Som min tränare brukar säga, Hästen är inte dum med flit, det är något som felar i kommunikationen.
 
Först gick det bra att longera. Tills nu när det finns massor med hästar. Under sommaren då hade vi kommit så långt med lydnaden att hon var lös med mig i badocken. Följde efter mig och gjorde precis som jag. Vi hade även börjat med löshoppning, det tyckte hon faktist om. Tricktränade. Problemet är att hon blir väldigt osäker runt andra hästar. Då fungerar ingenting, inte ens att få henne att bara stå stilla. När vi går i skogen då brukar hon vara lugnare. Vi har även mött där en skogslastbil och motorcycklar och det gick bra att passera de. Trots att vägen var väldigt smal och vi fick gå precis brevid bilen/cycklarna. Hon var mindre rädd för de än på andra hästar.
Hon är sist i rangen i hagen och det kan också betyda något. Mindre stall hade säkert varit något för henne, men har inte hittat något som har bra bete, ridvägar m. m.
 
i ordningen rastning - disciplin - kärlek

Åh vad jag gillade detta uttryck!

Tycker förövrigt detta stämmer som ett bra resonemang på i synnerhet travare. Får de inte stimulans och förhållningsregler blir de lätt helt kocko..och tillslut blir de odrägliga.
Understimulerade hästar reagerar dessutom mer på störningar och tillslut reagerar de på allt..

Brukar tänka att travare skulle kunna likställas mot brukshundar, det går liksom inte att ge lite trickträning om dagen bara, utan de har ofta ett mycket starkt behov av fysisk och psykisk stimulans dagligen för att vara harmoniska.

Utan att ha sett hästen får iaf jag uppfattningen om att det kan vara något som brister i just rastning - disciplin.
Spelar ju egentligen ingen roll hur mycket rörelse det är omkring en - hästen ska kunna hålla sig på mattan utan att bli "rädd" för allt som pågår i bakgrunden.

Till ts: Hästen har bara varit hos dig i 2 månader och nu har en förändring skett låter det som, som den reagerar på.
Utifrån den beskrivningen som finns här så hade jag velat öka motionen på hästen och blivit mer tydlig i kraven mot den, troligen skippat lydnadsövningar som att ha den lös etc utan bara vardagliga krav helt enkelt som att inte bli helt kocko av att hanteras utanför stallet..och andra hästar i närheten måste den lära sig acceptera.
Kan du rasta den lite trött innan det blir mycket störningar i omgivningen är ju det att föredra för att sedan få den att klara mer störning trots att den kanske är orastad.

Man behöver inte vara hårdhänt eller dum..men man kan helt klart kräva saker från hästarna..Menar man fullt allvar och kan visa/utstråla det brukar hästarna oftast med små medel rätta sig i ledet. Det är ju inte helt orimligt att ni kommit till en testningsperiod heller efter bara 2 månader. Är det nåt du tycker är obehagligt för övrigt med flera hästar i närheten när ni tränar, är det obehagligt att ta med hästen ut?

Men från det jag utläser här hade jag främst börjat med att fundera över vad jag själv gör eller tänker plus mer rutin och krav och hjälper inte det hade jag tagit hjälp.
 
Som sagt det var inte så menat. Det är vad jag tror de behöver göra med just henne, alltså köra tufft på. För jag har kört med henne belöningsmallen och visst det fungerade men inte tillräktligt. När jag sa att jag är lugn och inte blir arg betyder det inte att jag inte säger ifrån. Det är två skilda saker. Det är otroligt stor skillnad mellan att lära en ung häst, för man vet varför hästen gör som de gör, äldre hästar däremot har andra orsaker. Det är där jag känner mig otillräktlig. Jag känner inte hästen och hela hennes bakrunden. Jag har inga problem dock att förstå vad hon vill och när hon vill ha det. När vi för exempel är ute med henne och hon "ber" mig att vi skulle gå tillbaka till stallet då lyfter hon ena frambenet (som de gör i cirkus) och fryser fast eller ropar efter sina kamrater/ hagkompisar o.s.v. De dagarna hon vill gå ut brukar hon visa sin vilja redan i stallet och de få gångerna hon vill göra det, fungerar hon även bättre ute. Så så långt som jag känner henne då måste de- tränarna vara tuffa med henne för det andra har jag redan provat.

Det beror ju på vad man menar med tuff. Bestämd och konsekvent, eller rappa med pisk? Det förra anser jag hästar trivs med, det senare är för nödsituationer.

Att hästen inte vill gå ut - det är du som bestämmer det, inte hon. Att du sen kan förstå varför hon vill/inte vill och lägga upp träningen efter det är en annan sak. Men en häst som är så svårhanterad som du beskriver din är potentiellt farlig, och det är du ju medveten om. Inte för att hästen är elak utan för att den väger ett halvt ton och har stålskodda hovar.

Hästen och du behöver hjälp innan det går illa!
 

Liknande trådar

Hästvård Vi tog hjälp av en equiterapeut för några månader sen då vi haft lite problem med vår ponny. Denne ville först se hur ponnyn rörde sig...
Svar
11
· Visningar
1 127
Senast: Anna-Bella
·
Hästhantering Detta är en ganska lång historia och jag kan ha svårt för att vara kort och koncist. 2022 blev mitt halvblod ensam och behövde...
3 4 5
Svar
99
· Visningar
15 115
Senast: Juli0a
·
Hästvård Min ena häst har sedan den kom till mig för några månader sedan (och även med senaste ägaren) men inte tidigare ägare blivit plötsligt...
Svar
3
· Visningar
414
Foder & Strö Hej! Nu behöver jag lite input från er. Det är lång läsning och jag förstår om ni inte orkar läsa 😅 Jag vill vara tydlig från början med...
Svar
18
· Visningar
1 601
Senast: Shaggy
·

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

  • Tvättstugedrama
Tillbaka
Upp