I
islands
Jag trodde aldrig, aldrig att detta skulle hända mig när jag först kom dit. Jag har nu ca ett halvår befunnit mig i världens underbaraste stall. Ni kan tänka er; trevliga människor, underbara hästar (typ 75 stk), stort ställe med icke allt för många människor. Kunde komma dit närsom och hjälpa till och bara mysa. Ni kan tänka er - drömmen (för mig iaf) 
När jag först kom dit och hälsade på, ville börja rida igen eftersom jag varit rädd en lång tid, så var kvinnan (vi kallar henne Anna) som ägde stallet jättetrevlig och tog mer än varmt emot mig. Presenterade mig varmt och gott för alla och pratade ALLTID gott ,för gott, om mig. Jag var gullegrisen. Hjälpte till väldigt mycket därute och red lektioner på måndagar. Hade en underbar tid - tills ca en månad sedan.
Anna rekomederade mig till en kvinna vars häst var inackorderad där. Vi kallar henne Pia. Ok? hänger ni med? ..
Jag blev jätteglad och blev medryttare till denna hästen. Alltid haft oturen att få hjälpa till med en häst som jag kännt att NÄ denna är ingen för mig. Men jo, Faxi (hästen) och jag passade som handen i handsken! UNDERBART, så jäkla roligt och så mycket jag lärt mig under sommaren. Ridit faxi ca 3 ggr i veckan och nu har jag haft honom själv en hel månad, Pia har varit bortrest.
DOCK har jag ej hjälp till där ute så som jag gjortde innan och redan efter några dagar så blev ANNA sur. Hon sa aldrig hej och var aldrig glad mot mig. Hon pratade inte med mig. JAHA tänkte jag? vad är det frågan om ..
Såhär vart början och så har det fortsatt. Hon har inte pratat med mig sedan dess.
JO, en dag för ca 3 v sedan kom ANNA fram till mig och berättade att hon vart bla. BESVIKEN på mig, att jag hade förändrats osv. Hon tryckte ner mig TOTALT. hade jag inte varit stark i mig själv hade hon knäckt mig. Jag blev ledsen men fan heler, jag stod på mig. glöm att hon kan trampa på mig. jag är 17 år och står för vad jag tycker. Jag försvarade mig (vi hade ett långt samtal dock) med att ; jag är inte anställd här - du kan inte kräva att jag ska jobba här och vara sur om jag inte gör det !
För det är inte rätt!?
Hon har inte rätten att mobba ut mig från stallet, prata skit om mig till andra (ja, många därute har börjar kolla snett!)
Det är så mycket värre än det låter , har kommit hem flera gånger GRÅTANDE. har aldrig blivit såhär mobbad sen jag gick i lågstadiet. En vuxen människa på 60 år!?
Senaste nytt iaf; Jag får inte vara med och rida i min ridgrupp längre har hon framfört tydligt fastän jag var anmäld. Hon ville inte ha mig där. Sedan så berättade PIA (hästägaren som jag hjälper) att ANNA då hade sagt till henne att hon inte ville ha mig där längre, hotat henne att "jag vill inte ha dig o din häst här längre om *** ( JAG ) ska fortsätta rida faxi"
HON GÖR ALLT FÖR ATT FÖRSTÖRA FÖR MIG.
PIA och jag har haft detta som bekymmer från första början och har prata mycket om det. Det är inte bara mig det har hänt.
JAG LOVAR ER, NI ANAR INTE HUR MÄNNISKAN ÄR.
När jag först kom dit och hälsade på, ville börja rida igen eftersom jag varit rädd en lång tid, så var kvinnan (vi kallar henne Anna) som ägde stallet jättetrevlig och tog mer än varmt emot mig. Presenterade mig varmt och gott för alla och pratade ALLTID gott ,för gott, om mig. Jag var gullegrisen. Hjälpte till väldigt mycket därute och red lektioner på måndagar. Hade en underbar tid - tills ca en månad sedan.
Anna rekomederade mig till en kvinna vars häst var inackorderad där. Vi kallar henne Pia. Ok? hänger ni med? ..
Jag blev jätteglad och blev medryttare till denna hästen. Alltid haft oturen att få hjälpa till med en häst som jag kännt att NÄ denna är ingen för mig. Men jo, Faxi (hästen) och jag passade som handen i handsken! UNDERBART, så jäkla roligt och så mycket jag lärt mig under sommaren. Ridit faxi ca 3 ggr i veckan och nu har jag haft honom själv en hel månad, Pia har varit bortrest.
DOCK har jag ej hjälp till där ute så som jag gjortde innan och redan efter några dagar så blev ANNA sur. Hon sa aldrig hej och var aldrig glad mot mig. Hon pratade inte med mig. JAHA tänkte jag? vad är det frågan om ..
Såhär vart början och så har det fortsatt. Hon har inte pratat med mig sedan dess.
JO, en dag för ca 3 v sedan kom ANNA fram till mig och berättade att hon vart bla. BESVIKEN på mig, att jag hade förändrats osv. Hon tryckte ner mig TOTALT. hade jag inte varit stark i mig själv hade hon knäckt mig. Jag blev ledsen men fan heler, jag stod på mig. glöm att hon kan trampa på mig. jag är 17 år och står för vad jag tycker. Jag försvarade mig (vi hade ett långt samtal dock) med att ; jag är inte anställd här - du kan inte kräva att jag ska jobba här och vara sur om jag inte gör det !
För det är inte rätt!?
Hon har inte rätten att mobba ut mig från stallet, prata skit om mig till andra (ja, många därute har börjar kolla snett!)
Det är så mycket värre än det låter , har kommit hem flera gånger GRÅTANDE. har aldrig blivit såhär mobbad sen jag gick i lågstadiet. En vuxen människa på 60 år!?
Senaste nytt iaf; Jag får inte vara med och rida i min ridgrupp längre har hon framfört tydligt fastän jag var anmäld. Hon ville inte ha mig där. Sedan så berättade PIA (hästägaren som jag hjälper) att ANNA då hade sagt till henne att hon inte ville ha mig där längre, hotat henne att "jag vill inte ha dig o din häst här längre om *** ( JAG ) ska fortsätta rida faxi"
HON GÖR ALLT FÖR ATT FÖRSTÖRA FÖR MIG.
PIA och jag har haft detta som bekymmer från första början och har prata mycket om det. Det är inte bara mig det har hänt.
JAG LOVAR ER, NI ANAR INTE HUR MÄNNISKAN ÄR.
