Uteritt - ett stort problem

[Elisha]

Sv: Uteritt - ett stort problem

Börja i små steg, kanske rida på ridbanan/ridhuset och sen skritta av i skogen osv? och sen utöka. Rid med skyddsväst så skyddar de litegrann i alla fall.

 

[Jate Volim]

Sv: Uteritt - ett stort problem

Du har redan fått bra svar ifrån många här, det jag har att tillägga är att du i början faktiskt kan sitta av hästen när det blir obehagligt eller stressat. Gå en bit tills du slappnar av och sitt sedan upp igen.

Mvh Jate Volim

 

[ylwan]

Sv: Uteritt - ett stort problem

Hur har det gått för dig?

 

[Heulwen]

Sv: Uteritt - ett stort problem

Undrar också hur det gått för dig?
Jag har lite det omvända problemet, rider helst ut själv då hästarna jag rider har tävlingsinstinkt och när jag rider ut ensam kan jag kontrollera var jag ska galoppera och kan bryta av när som helst utan att hästarna pullar i 50 meter.
Känner mig så mesig när jag rider ut med folk som gärna vill galoppera tillsammans med mig.
Å andra sidan är det riktigt trevligt att ha snacksällskap och att skritta o trava ihop.

 

[CeciliaW]

Sv: Uteritt - ett stort problem

Känner mig så mesig när jag rider ut med folk som gärna vill galoppera tillsammans med mig.
Å andra sidan är det riktigt trevligt att ha snacksällskap och att skritta o trava ihop.

Jag tycker du är klok som inte rider ut med personer som respekterar hur du vill rida. Självklart skall en uteritt tillsammans med andra ske på samtligas regler - ingen ska tvingas galoppera om det inte fungerar.

 

[aprilia]

Sv: Uteritt - ett stort problem

jag förstår dig!

jag har två underbara hästar som jag får rida hur mkt jag vill, men rida ut ensam gör jag helst inte (alltså ut i skog o mark). båda hästarna är trafiksäkra o väldigt trevliga. den ena hästen har jag dessutom som min egen o känner mig väldigt säker på honom, men jag väljer att inte rida ut själv ändå då man aldrig vet vad som kan hända.. dessutom är det kul o ha ridsällskap visst det kan vara helt underbart att rida ut i skogen med hästen helt själv, men blir det alltför ofta så börjar jag tillslut prata med mig själv

de få gånger jag rider ut själv så väljer jag en relativt kort runda (ca 45-75 min) och jag berättar alltid för min faster (ägaren) var jag tänkt rida, alternativt att jag skriver på whiteboarden i stallet.

lite tips till dig:
- försök att hitta en ridkompis! finns det någon/några i stallet som kan tänka sig rida ut med dig?
- rid ut en kortare runda i början, för att sedan öka på lite allteftersom.
- berätta alltid för ngn var du tänker rida.

Lycka till!

 

[smyg]

Sv: Uteritt - ett stort problem

Ja, hittills har det väl gått sådär. Har iallafall vågat mig ut ett par gånger och ridit med en annan på uteritt. Men jag har inte tagit mig till att våga ut än, får nästan panik vid tanken på allt som kan hända. Alla har gett så himla bra tips här, ska bara försöka övertala mig själv att jag kan klara av det.. Idag ska jag iaf ut och köra lite NHövningar, och sedan tänkte jag gå ut och gå med henne. Läste i något inlägg att det kan vara en bra början att våga sig ut själv från marken iallafall.

Men det är så fruktansvärt frustrerande att jag bara inte vågar. Jag tycker synd om min medryttarhäst, hon vill väl ut och bara få ha kul också.. Ska man bara tvinga sig själv och bara göra det, eller vore det väldigt dumt att tvinga ut sig på något som jag kanske måste ge mer tid att arbeta med?

 

[tindra]

Sv: Uteritt - ett stort problem

Om du bara skrittar ut så ska det väl inte vara nån fara skull jag tro. Förmodligen blir du bara positivt övveraskad att det gick så bra och får en självförtroende boost

 

[smyg]

Sv: Uteritt - ett stort problem

Vet inte om någon fortf läser denna tråd, men ville bara säga att jag gjort lite framsteg!!

*Jag har ridit ut själv i ca 15 min med en kompis som gick bredvid mig. Gick jättebra!
*Jag och en kompis galopperade ute på ett fält, jag red först och det gick jättebra!

Haha men jag är fortfarande rädd.. men det går framåt iallafall!

 

[-m-]

Sv: Uteritt - ett stort problem

Oj vad jag är glad för dig
Jag har själv samma problem. Red tidigare ute men min häst fick varje gång panik över nåt o vi skenade som dårar på skogsvägarna eller åkrar. Blev skiträdd efter det
Började helt enkelt efter det med att leda hästen i skogen. Det var faktiskt jättekul. Vi klättrade på berg och trängde oss igenom alla möjliga snår, har hållit på hela vintern med det. Men hästen blev säkrare i terrängen och stigarna närmast stallet mycket bekanta. Har nu några gånger efter att jag ridit först på plan ridit tillbaka till stallet längs med våra numera väldidgt bekanta stigar. Hästen kan ju stigarna själv redan Men kan inte ännu tänka mig att bara rida ute. Så, först på plan och nu försöker vi med lite längre och längre turer ute. Så länge som det känns bra för oss båda.
Sakta men säkert, bara det känns bra!

 

[Andorra]

Sv: Uteritt - ett stort problem

Duktigt. Bara kämpa på och gör turerna längre allt eftersom. Det är sååååå härligt att rida i skogen. Jag rider nästan alltid i skogen och oftast själv. Nu har jag ridit ett antal år mer än dig men skulle inte kunna tänka mig att bara rida på bana. Det är i skogen man verkligen lär känna sin häst och att vara rädd är bara naturligt. En överlevnadsinstinkt att något kan hända och därför tänker man efter före istället för efteråt.

Det viktigaste är väl att man inte sitter på helspänn för då kan även hästen bli spänd. Nynna på en lugn sång så andas du lugnare och kan slappna av bättre också. När jag var yngre sjöng jag ofta när jag var ute och red, mest för att skrämma iväg vilda djur tror jag. Konstigt att hästen inte skenade iväg för min sångröst är verkligen kass.

 

[Jate Volim]

Sv: Uteritt - ett stort problem

Superhärligt för er att ni närmar er målet! Att både ha ridit utan hästsällskap OCH ha galopperat ute låter som ett stort steg för er

Lycka till även i framtiden!

 

[Totola]

Sv: Uteritt - ett stort problem

Välkommen till klubben! Känner igen mig i mycket av det du skriver. Har inte alltid varit så men varit med om (enligt min hjärna) för mycket för att tycka "det är lugnt". Tror det är mest att jag är rädd att det ska hända hästen något och att jag inte litar på att jag kan reda ut de situationer som uppstår.

Tvingade ut mig själv på några turer med varmblodet (som är kanonsnäll, fast också lite "tittig" och blev man stressad och liksom reagerade på honom om han tittade till på något så var det kört, då kom man inte vidare! ) när jag var riktigt mentalt peppad och helst när det var fint väder, men red bara en kort sväng och sen tillbaka.
Kallblodet är lite svårare för han blir mycket lugnare om man rider ut själv eller med någon lat häst så han får gå först. har dåligt med sällskap av lata hästar och han blir så het när han måste gå bakom att det inte känns som att det ger något att rida ut med andra, han blir bara stressad och det förstör i vår relation.
Tanken är då att JAG ska försöka lära mig lita mer på hästen och att han i samband med det kommer börja känna sig tryggare med mig. Så vi tar lite lagom långa promenader (redan där märks min osäkerhet eftersom han kan sticka redan då om han blir skraj! Är en rätt stark häst när han blir rädd eller stressad) för att vi ska lära oss kommunicera med varandra och för att han iaf ska få lite titt-variation och varierat underlag.
Och så försöker vi passa på att rida korta avdramatiserade uteritter med sällskap av människa eller häst. Det är ju också strategiskt för hästens skull jag inte vill rida så länge, vill att han ska lära sig Gå och inte börja takta/trava och bli stark på hemvägen. Ju längre hemväg, desto svårare att fixa den biten. Men det tar sig!

En annan grej jag försökt göra är också att träna i lite andra situationer än på bana/i ridhus. För att han reagerar ungefär på samma sätt då, men vi får annat att tänka på om man tränar för hand och fokuserar på träningen.
Sudda ut gränserna.

HÄSTEN har det blivit rejäl skillnad på, fortfarande lite ängslig och osäker men ändå mycket lugnare och lydigare! Första instinkten att springa iväg när han blir osäker eller skraj har ändrats till att stanna och titta (han får inte gå igen förrän han tittat färdigt och lugnat sig) och han går mycket lugnare. Kanske blir han en dag så lugn och trygg att jag vågar rida ut själv "på riktigt" igen! Alltså inte bara någon enstaka mini-tur för att försöka härda mig själv.

 

[Totola]

Sv: Uteritt - ett stort problem

Bara för att ha som bevis i tråden så jag har svårare att smita undan:
Imorgon lovar jag att rida barbacka (med pad fast utan stigbyglar) ut på vår korta skogsslinga på kallisen!
Har inte ridit ut själv på honom på evigheter och totalt 2 gånger?

 

[smyg]

Sv: Uteritt - ett stort problem

Det är rätt skönt faktiskt att höra att man iaf inte är ensam med problemet.. Kändes, dumt nog, lite så ett tag.

Lite mer framgång: Skrittade runt, alldeles själv, i en jättejättestor hage. Alltså NÄSTAN som att rida ut själv

Det var en riktigt bra idé att skriva ner mål här på tråden. Det ska jag nog börja göra. Gör det ni andra också om ni vill. Skriv vad ni ska våga göra till morgondagen eller inom en vecka eller så.. sen får ni skriva igen sen när ni gjort det ni sa

Nästa gång jag rider min medryttarhäst ska jag våga skritta ner (tar 10 min) till paddocken utan sällskap.

 

[Totola]

Sv: Uteritt - ett stort problem

Jag tog min uteritt iaf!
Ut i vårsolen med barbackapadden på stigen som börjar alldeles vid stallet (det tycker jag är mycket mindre jobbigt än att rida längs en väg, mer för hästarna att titta på då!).
Vi mötte en hund och pållen kunde plötsligt få för sig att man skulle springa uppför varje liten backe, men han lugnade sig snabbt.

Var en riktigt trevlig tur, synd att skogsslingan är så kort, för sen vill jag INTE fortsätta längs vanliga vägen med alla lastbilar och grejer som bränner omkring!

 

[Centaur]

Sv: Uteritt - ett stort problem

min häst kände som du - var jätterädd för att ridas ut, allt var farligt och det var inte vidare kul att rida ut med honom.

jag gjorde som så att jag red samma väg hela tiden, och vände innan han blev för upphetsad. varje gång red jag en liten bit länger. när det gick bra och jag kunde rida en liten runda själv utan problem så fick jag min pappa att följa med på en längre promenad. vi gjorde det några ggr och så gick det att rida honom ensam på den långa turen också, och det gick även att rida på nya ställen själv. nu går det oftast jättebra, händer såklart att han hoppar till för nåt men oftast är han trygg.

jag tycker du ska försöka på samma sätt. bygg upp det gradvis, gå en liten bit i taget. rid ut en sväng efter att du tränat på banan så hästen är lite trött och du känner dig avslappnad.

grejen är att det funker inte om du tvingar dig själv att rida en lång galopptur; hästen kommer känna att du är rädd, och om du kommunicerar en massa bilder till hästen där du ramlar av, hästen sticker, ni går omkull osv så kommer det hända! du ber ju hästen om att så ska ske! hästar förstår inte ordet "icke" så tänker du på en sak så uppfattas det som något du vill att den ska göra...

därför måste du bygga upp din egen trygghet steg för steg.

 

[Ecalyptuz_]

Sv: Uteritt - ett stort problem

Yes! Äntligen någon som känner precis som jag! Jag är precis som du, jag vågar verkligen inte rida ut och rida för det mesta i paddocken. Jag vet att hästen mår bättre av att komma ut, men jag vågar inte! Men det är kanske lite annorlunda, jag vågar inte pga av att min häst blir väldigt stark när vi är ute och jag kan inte hålla honom (ett 19årigt halvblod). Om jag rider ut med andra måste jag rida i röven på den andra hästen utan att han susar förbi. Jag har börjat skritta ut lite själv, men absolut inte långt. Jag vågar inte trava och galoppera för jag vet att du sticker han! Jag vet inte hur jag ska få honom att inte dra ifrån mig, det otroligt jobbigt för jag vill komma ut, jag vill kunna rida med en häst som man har kontroll över i skogen!

 

[Totola]

Sv: Uteritt - ett stort problem

Inte annorlunda mot för mig!
Fast iofs är det nog som sagt snarare min förmåga att lösa såna jobbiga situationer som jag tvivlar på (jag vet att den egentligen borde vara bra, men lyckas inte styra ina egna reaktioner och är rädd att skrämma/stressa upp hästarna i onödan!).

Kanske skulle det funka med ungefär samma metod som mig? Att man försöker träna upp kontrollen och tilliten + lydnaden i andra situationer som man själv känner sig mer bekväm i?
Som att ta lite promenader för hand med kusen, öva upp "vardagslydnaden", öva dressyr på lite udda ställen t ex på stallplan eller en åker i närheten om det finns någon sån man får rida på osv.

När man har börjat analysera lite har jag som sagt insett att det inte bara är vid uteritter vi får samma symptom, men att det är då det känns som ett problem för mig. Iofs har det kännts liknande redan när man promenerar med hästen på nya ställen.

Nu när jag har övat mer på den biten, försökt jobba lite för hand längs en väg och gått mycket promenader och försökt träna hästen till att bli lugn, lydig och lyssna rent allmänt så känns det mycket närmare målet.
Uteritten med barbackapadden kändes ju riktigt bra faktiskt!

Om inte annat tror jag man får bättre samvete mot hästen om man vet att man jobbar i pyttesteg mot att kunna rida ut som vanligt!

 

[Ecalyptuz_]

Sv: Uteritt - ett stort problem

Ja precis
Ska pröva det med promenader förhand
Men just nu har jag jätte dåligt samvete, för egentligen hade jag tänkt att rida ut idag, men jag vågade inte och jag vill heller inte rida i paddocken, för det blir alldeles för varmt för pållen nu mitt på dagen.. Så nu har jag skjutit upp det till ikväll men antagligen blir de väl uppskjutit ännu mer som vanligt..