Torsdagen var en mardröm här!!!
Vi fick lust att åka iväg med hundarna och gå någon annan stans än hemma i vår vanliga skog. Husse viste en trevlig slinga en mil bort. Sagt och gjort. Stoppade in hela flocken i bilen och åkte iväg. Rundan var trevlig på alla sätt, låg nere i en ödslig dal. Väl tillbaka vid bilen kopplade vi loss hundarna för att sätta in dom i bilen. Husse stod bak och höll på att öppna burarna för de stora. Jag stod vid ena bakdörren för vi har lillhunden i bur i baksätet. Krånglade med jackan för jag var varm. Då ser jag i ögonvrån något fara upp precis bakom husse...ur diket och rätt över grusvägen. Han står med ryggen emot och ser ingenting. Innan vi hinner reagera så har den äldsta tiken farit iväg upp i skogen. Lillhunden ser att hans bästa kompis drar i väg så han hakar på. Vi ropar men de där första sekunderna där vi har chans att bryta har hunnit passera pga överraskningsmomentet. Husse ser iaf att det är en hare som försvinner upp i skogen och säger "Hon kommer lessna direkt för hon har inte en suck att hänga med den"
Vi ropar och ropar men våra rop bara ekar runt i dalen. Efter 3-4 minuter hör vi massa hundskall. FAN!! Tänk om de har sprungit in på någon gård någon stanns med hundar på. Då vet man ju aldrig vad som kan hända
Husse slänger sig in i bilen för att hitta var ifrån skallen kommer. Jag väntar kvar i skogen med koppel. Han hinner knappt åka förens tiken kommer. Hon var borta max 5 minuter.
Jag hoppas lillhunden ska dyka upp han med...men inte. Jag ropar och ropar. Ingen liten vovve.
Inser att tiken springit ifrån honom i skogen. Han är ju alltid som ett limm på oss så han är nog vilse. Tänk om han fastnat i selen?
När husse kommer tar han spårlinan på ena tiken och ger sig upp i skogen. Jag letar i området runt bilen. Jobbig terräng med mycket stenblock, ris och omkullfallna gamla träd. Miljoner ställen för en liten hund att fastna i
När husse väl kommer tillbaka bestämmer vi oss för att ringa polisen och efterlysa Lilleman. Medans jag ringer tar husse ännu en tur med bilen för att knacka på hos eventuella hus i området. Nu börjar det bli kallt och mörkt och Lilleman har varit borta länge.
När husse kommer tillbaka ger han sig ut ännu en gång med lina och den andra tiken och hoppas att Lilleman ska få upp kornet på dom. Men tillslut tvingas vi inse att Lilleman inte lär vara i närområdet. Vi bestämmer oss för att avbryta letandet och komma tillbaka nästa morgon med hjälp. Han borde ha hört oss så kanske sitter han fast.
Trodde jag skulle kräkas när husse startade bilen och jag insåg att jag skulle behöva lämna min lilla hund i skogen den natten
Jag började skriva ihop ett meddelande till missing dog medans bilen stod på tomgång för att få ut imman.
Då prasslar det till och där kommer en genomskitig, blöt liten vovve ur skogen. Jag bara kastade telefonen och hivade upp honom i famnen. Tårarna ville aldrig sluta!
Fy farao så rädd jag var. Väl hemma blev den varm dusch för både oss och Lilleman.
Troligtvis har han hört oss men ekot har gjort att han inte hittat rätt. Kanske hittade han på spåren efter husse och tikarna och följde dom så pass nära att han hörde oss prata nere på vägen.
Nu är han den första i familjen som varit efterlyst av polisen iaf
