Universitet eller KY

(Här kommer en wall of text som kan te sig något rörig eftersom jag parallellt med att knappa på datorn badar ett barn. :D )

Juristprogrammet har också sina svagheter, till exempel är det enorma avhopp framförallt i början. Jag ser dock avhopp under första terminen som ett mindre problem (och som något helt naturligt när det är knappt vuxna människor som ska försöka lista ut vad de vill syssla med).

De flesta avhoppen ligger under första terminen även hos oss vad jag vet. Men vi läser snarare i kvartal än terminer, alltså att man läser 15 hp och tentar av och sen tar nästa 15 hp osv. Så även om folk hoppar av under första terminen kan de ha hunnit med 2 st tentor (7,5 hp per styck).

Jag ser inte heller något problem i att sortera bland studenterna, men jag tycker att det ska göras inom ramen för kursplanen (och inom ramen för antagningen). Med det menar jag att undervisning (föreläsningar, seminarier, olika former av casearbeten) och kurslitteratur ska lägga grunden för examinationen. Har man gått på alla föreläsningar, seminarier och annan undervisning samt kurslitteraturen och tillgodogjort sig detta, då ska man kunna klara tentamen. Om "målet" är att om x procent kuggar tentan så är den för lätt, så får det mig att misstänka att det antingen i tentamen finns med saker som inte tagits upp i den ordinarie undervisningen och kurslitteraturen eller att undervisningen och kurslitteraturen är undermålig. Vi har råkat ut för det vid något tillfälle, där examinatorn tagit med saker vi överhuvudtaget inte berört, men då har examinatorn också fått kritik för detta. Vi har legat mellan 3000 och 5000 sidor kurslitteratur per 30 hp (plus material som hör till individuella PM och uppsatser), det faller på sin egen orimlighet att man utöver detta ska lyckas lista ut vad mer man borde läsa.

Även hos oss är det så att man klarar tentan om man gått på föreläsningarna och övningarna samt läst materialet och gjort rekommenderade uppgifter. Jag har aldrig råkat ut för att det tagits med saker vi inte berört i kursen. Det är väldigt noga att allt som sägs på föreläsningarna ska finnas tillgängligt, man ska mer eller mindre kunna läsa på distans om man vill.
Att man väljer att höja svårighetsgraden om många klarar sig har nog snarare att göra med att man av erfarenhet vet att ungefär max 60% av eleverna klarar en lagom svår Chalmerstenta. Klarar sig fler är antingen tentan i sig för lätt eller så är innehåller kursen för lite material att lära sig. Det handlar inte om att sätta dit eleverna utan om att man vill hålla en viss nivå på de man godkänner.
Att "klara av" en tenta handlar nog i de allra flesta fall helt enkelt om att lägga tillräckligt med jobb. Alltså vill man sortera ut de som inte jobbar hårt nog är min uppfattning.

Men sedan kan det säkert vara så att olika upplägg funkar olika bra på olika utbildningar, så någon given lösning på hur det ska vara överallt påstår jag mig inte sitta på. :p Som du skrev i en annan tråd så kan man inom vissa tekniska områden börja jobba utan examen, det skulle aldrig funka att göra så för t.ex. en läkarstudent som behöver sin legitimation, eller en jurist som vill göra tingsnotarietjänstgöring eftersom det kräver juristexamen. Dock tycker jag att det blir en smula inkonsekvent, om en student å ena sidan kan ha kurser släpande men ändå bevisligen vara kompetent nog för att få jobb. Det visar på att arbetsmarknaden, åtminstone delvis, inte håller med om utbildningens totala förträfflighet när det gäller att sortera ut agnarna från vetet.

Arbetsmarknaden är många gånger desperat efter arbetskraft. En civilingenjör med några släpande kurser är bättre än ingen civilingenjör alls. Jobben verkar konkurrera om oss snarare än att vi konkurrerar om jobben i nuläget. Dessutom upplever jag att vissa företag är lite snobbiga med att de hellre tar en nästan färdig Chalmerist än en helt färdig civ. ing. från någon annan skola (utom KTH möjligen).
 
Jag har fått bilden av att högskoleingenjör är lite B-versionen av en ingenjör. Men de som jag känner som tycker det är själva "riktiga" ingenjörer.

Som med allting så beror det på. Maken är högskoleingenjör och ligger över de flesta civilingenjörer (i samma smala bransch) både i lön och ansvar. Detta eftersom han har väldigt mycket driv och kan "jobba". Det är egentligen inte något man lär sig i skolan, nästan oavsett utbildning, utan det är först när man kommer ut i verkligheten som det blir synligt hur väl man kan applicera teoretiska kunskaper praktiskt.

I och med att det nu är lätt att bygga på en treårig utbildning med en master så kan jag inte se någon nackdel för dig faktiskt. Om valet står mellan 2 och 5 års utbildning som är "likvärdiga".
 
Jag har fått bilden av att högskoleingenjör är lite B-versionen av en ingenjör. Men de som jag känner som tycker det är själva "riktiga" ingenjörer.
En högskoleingenjör har inte den breda basen som en civilingenjör har utan är bara specialist på sitt ämne. Civilingenjören kan och utför ett jobb likadant som högskoleingenjören om de har samma spetskompetens, men civilingenjören kan även söka andra yrken som den har baskunskaper inom som högskoleingenjören saknar.
Du läser tyngre matte samt en del fysik som civilare och du läser fler grundkurser (och vissa fortsättningskurser) i ämnen som relaterar till den valda spetskompetensen.
Du får helt enkelt fler yrken att välja på via civilingenjör.
Högskoleingenjören går på specialistkurserna på en gång och får därmed en smalare arbetsmarknad.
 
Fast jag tycker det där låter rätt standard för civilingenjör. Jag har inga uppgifter om hur det "ska" vara men min uppfattning är att iaf de två första åren är det i princip ingen som klarar sig på bara 40h i veckan. Det var vad vi hade schemalagt ungefär och det var ju inte så att man inte behövde plugga något utöver det
Håller med. Jag är utbildad i Uppsala. Vi hade 6-8 h schemalagt varje dag (santliga år) med föreläsningar, labbar, räknestugor mm. Utöver det var man tvungen att läsa och räkna på egen hand för att hänga med, förbereda presentationer, skriva labbrapporter och PM, osv. Det gick åt åtskilliga kvällar och helger.

Som jag ser det hade vi väldigt mycket schemalagt för att vi skulle lära oss så mycket som möjligt, alltså hjälpa oss att klara utbildningen. Lärarstudenterna var avundsjuka på oss. De hade kanske 2-3 schemalagda aktiviteter i veckan, resten var självstudier. Att läsa in en civilingenjörsutbildning på egen hand hade nog för de flesta varit omöjligt.
 
Jag har fått bilden av att högskoleingenjör är lite B-versionen av en ingenjör. Men de som jag känner som tycker det är själva "riktiga" ingenjörer.

Jag hade också den inställningen innan jag började jobba på ett sätt som innebär en del överblick över olika utbildningar och kompetenser (inom Chalmers för de tekniska utbildningarna, hur det ser ut i övriga landet hade jag konsulterat akademiska utvärderingar för att veta). Dessutom kan du alltid komplettera om högskoleingenjör inte räcker.

En KY-utbildning hade aldrig varit ett alternativ i min bransch, det är akademisk träning och teknisk problemlösning vi är ute efter och inte primärt kursinnehåll. För andra jobb kanske det räcker utmärkt med KY, så det beror ju på vart du vill?
 
Som med allting så beror det på. Maken är högskoleingenjör och ligger över de flesta civilingenjörer (i samma smala bransch) både i lön och ansvar. Detta eftersom han har väldigt mycket driv och kan "jobba". Det är egentligen inte något man lär sig i skolan, nästan oavsett utbildning, utan det är först när man kommer ut i verkligheten som det blir synligt hur väl man kan applicera teoretiska kunskaper praktiskt.

I och med att det nu är lätt att bygga på en treårig utbildning med en master så kan jag inte se någon nackdel för dig faktiskt. Om valet står mellan 2 och 5 års utbildning som är "likvärdiga".

Jag tror att det är ett vanligt missförstånd att en civilingenjör automatiskt tjänar mer än en högskoleingenjör. Rekommenderad ingångslön för högskoleingenjör är bara någon tusenlapp under civilingenjörerna så det krävs inte många andra faktorer (tex personlighet eller driv) för att en högskoleingenjör ska gå om en civilingenjör i lön. Som någon skrev så har en högskoleingenjör en smalare arbetsmarknad, men för den saken skull inte ett sämre löneläge. Är man en bra ledare och organisatör som kan ta mycket ansvar så får man ju betalt för det, oavsett vilken typ av ingenjör man är.
 

Liknande trådar

Skola & Jobb Någon som är mer insatt än vad jag är nu för tiden? Om det är ok för PA att jobba dygn, och om det får fortsätta vara ok? Jag har i...
2
Svar
28
· Visningar
2 681
Hästmänniskan Hej! Jag skaffade min älskade häst för snart 2 år sen och är i stallet varje dag och älskar det. Tyvärr är det konstant någonting i...
Svar
14
· Visningar
1 330
Övr. Barn Hej på er alla kloka! Förlåt för ett långt inlägg men jag har verkligen ett behov av råd och tips. Jag har sen en tid tillbaka...
2
Svar
26
· Visningar
4 018
Senast: Anonymisten
·
Skola & Jobb I mitt yrke så är det vanligt att man får utbildningar för att avancera, kunna utföra svårare felsökningar, få mer ansvar osv. Detta...
2
Svar
37
· Visningar
2 509
Senast: Sol
·

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

  • Tvättstugedrama
Tillbaka
Upp