Kom på att mitt lilla djur faktiskt fyllt 7 år nu. Är det fler än jag som inte upplevt minsta lilla tendens till unghästtrots?
Det värsta i "trots"-väg han visar upp är väl att han kuta ut genom stalldörren om inte snöret hänger för (alla andra dörrar kan vara öppna, räcker med att hänga för dörren mitt framför nosen) när det är grässäsong, gräset är alltid bäst på gräsmattan om man är ponny
I ridväg kan han vara busig ibland och bockar värre nu när han är starkare men det är inget alls som tenderar till trots på något vis. Han är GLAD och lägger av när man säger åt honom bara.
Så nu funderar jag på om det är mig eller honom det är fel på () eller om det är fler därute som haft en så extremt okomplicerad unghästtid?
Jag tror inte på unghästtrots, likt fler i tråden.
Jag tror att unga hästar vid en viss tid inser att de blivit starkare och välbalanserade etc i kroppen. Är de då välhanterade märks inga större problem av det om alls något.
Har man däremot missat lite i utbildningen så märks det då.
Det sker samma sak i långtidskonvalecenter ibland. När de inser att de inte har ont eller är lika svaga använder de sin kropp på ett annat vis. De kan vilja se själv "vad kan jag göra med den här kroppen?". Om man satt normala gränser, inte lärt hästen att gå i försvar/gå emot/kampa etc så kommer hästen fortsatt lyssna, unghäst som fd sjuk/skadad. Har man missat kommer man uppleva problem.
Att proffs inte har problem med unghästtrots tycker jag säger något.
