Jag jobbar på en gymnasieskola. Vi arbetar VARJE dag med elevernas språkbruk, både gentemot oss och mot varandra. Vi varnar, slänger ut och stänger av elever, diskuterar, fostrar och utbildar. Det är rent ut sagt en jäkla uppförsbacke, men jag kan lova er, att hör jag någon kalla någon annan för hora så får de höra det mellan bägge öronen. Senast förra veckan la jag 15 minuter på att diskutera med en elev varför denne kallade en annan elev för zigenare.
Men det är också fantastiskt, för nånstans i andra året börjar det hända något. De mognar, fattar att de är vad de säger. Ytterst sällan släpper vi iväg stundenter ut i arbetslivet utan att jag känner att de faktiskt är vettiga människor, som fattar objektifiering, sexism, rasism etc.
Niondeklassare skulle jag säga är ganska omogna.
Btw tog jag studenten 2004, jag var feminist redan då, det ifrågasattes aldrig och var inget märkvärdigt.