Filifjonkan_
Trådstartare
Varning för smärre roman!
Hello everybody!
I januari adopterade jag en gammal tant-katt, på nu nätta 14 år
En katt som hastigt och lustigt fått flytta från sin husse då denne blev vräkt (tror jag, mycket är oklart), till ett jourhem (där hon troligast fått stryk av barn då katten blir så stressad när min gubbes barn är och hälsar på att hon flämtandes sjunker ihop i en hög på golvet), där hon fick bo i en månad innan de akut var tvungna att bli av med katten pga allergi. Säger inget om omständigheterna, för återigen har jag inte mycket fakta, men katten hamnade hos mig och hon är verkligen världens vackraste, snällaste och mest människokära donna, otroligt älskad av mig
Ätit mataffärsfoder, var lite bukfet, platt och matt päls med mycket mjäll samt hade mycket rinnsnuva när jag fick henne. Bytte kvickt till ett royal canin-foder, borstar henne väldigt ofta (katten älskar det, ligger och göttar sig när jag kammar med furminatorn), och fick bukt med pälsproblem och det allmänna hullet på henne (jämnt fördelat och trevligare form liksom). Vid återbesök hos veterinär med medföljande uppföljning på blodproverna som innan visade väldigt höga levervärden visade det sig att katten på bara två månader över halverat levervärdena, tveklöst pga foderbytet. Otroligt vad det kan göra... Så, nu har jag mig en blank, väldigt fluffig och väääääldigt glad liten katt som glädjer mig varje dag
Nu till saken! Kattens rinnsnuva gick inte över, och har successivt utvecklat till nåt som ser ut som en förkylning, där hon ibland nyser gulgrönt snor lite varstans och ser allmänt bedrövlig ut runt nosen. Är noga med att tvätta nosen på henne med ljummet vatten för att lösa snorkråkorna, och det verkar funka, men vissa dagar är hon snorigare än andra, och känns liksom tät i nosgångarna. Veterinären sa att det troligast är en kronisk kattsnuva som aldrig kommer försvinna, och var så vänlig att lämna reservation på luftvägarna pga detta inför försäkring. (förstår ju att det handlar om att göra saker och ting rätt, men tänk om katten får nån annan luftvägssjukdom som inte är relaterad till hennes snuva, what to do då liksom ) Fick däremot inga konkreta råd eller tips för hur jag ska underlätta för katten om hon nu ska vara snorig resten av sitt liv. Katten är oförskämt fräsch i övrigt, och visar inga andra tecken på att hon skulle vara obekväm/ledsen/svag. Beter sig precis som en katt helt enkelt.
Någon av er som har något tips?
Hello everybody!
I januari adopterade jag en gammal tant-katt, på nu nätta 14 år
En katt som hastigt och lustigt fått flytta från sin husse då denne blev vräkt (tror jag, mycket är oklart), till ett jourhem (där hon troligast fått stryk av barn då katten blir så stressad när min gubbes barn är och hälsar på att hon flämtandes sjunker ihop i en hög på golvet
), där hon fick bo i en månad innan de akut var tvungna att bli av med katten pga allergi. Säger inget om omständigheterna, för återigen har jag inte mycket fakta, men katten hamnade hos mig och hon är verkligen världens vackraste, snällaste och mest människokära donna, otroligt älskad av mig Ätit mataffärsfoder, var lite bukfet, platt och matt päls med mycket mjäll samt hade mycket rinnsnuva när jag fick henne. Bytte kvickt till ett royal canin-foder, borstar henne väldigt ofta (katten älskar det, ligger och göttar sig när jag kammar med furminatorn
), och fick bukt med pälsproblem och det allmänna hullet på henne (jämnt fördelat och trevligare form liksom). Vid återbesök hos veterinär med medföljande uppföljning på blodproverna som innan visade väldigt höga levervärden visade det sig att katten på bara två månader över halverat levervärdena, tveklöst pga foderbytet. Otroligt vad det kan göra... Så, nu har jag mig en blank, väldigt fluffig och väääääldigt glad liten katt som glädjer mig varje dag Nu till saken! Kattens rinnsnuva gick inte över, och har successivt utvecklat till nåt som ser ut som en förkylning, där hon ibland nyser gulgrönt snor lite varstans och ser allmänt bedrövlig ut runt nosen. Är noga med att tvätta nosen på henne med ljummet vatten för att lösa snorkråkorna, och det verkar funka, men vissa dagar är hon snorigare än andra, och känns liksom tät i nosgångarna. Veterinären sa att det troligast är en kronisk kattsnuva som aldrig kommer försvinna, och var så vänlig att lämna reservation på luftvägarna pga detta inför försäkring.
(förstår ju att det handlar om att göra saker och ting rätt, men tänk om katten får nån annan luftvägssjukdom som inte är relaterad till hennes snuva, what to do då liksom ) Fick däremot inga konkreta råd eller tips för hur jag ska underlätta för katten om hon nu ska vara snorig resten av sitt liv. Katten är oförskämt fräsch i övrigt, och visar inga andra tecken på att hon skulle vara obekväm/ledsen/svag. Beter sig precis som en katt helt enkelt.Någon av er som har något tips?
