Hej
Under min graviditet (sonen är ett år nu ca) mådde jag väldigt dåligt och fick mycket hjälp från min BM på mvc,hon ställde verkligen upp på mig till 110%.
Nu är det såhär att en kompis mamma jobbar på mvc som usk,och det pratas en hel del om mig känns det som.
Jag tycker inte det är konstigt att min BM som vet att jag och kompisen umgås frågar hennes mamma om hon vet om det går bra för mig,det är inte det,utan kommentarer jag fått av min kompis,saker hon och hennes mamma pratat om gällande mig som stör mig. Typ "Men du ska veta att din BM faktiskt verkligen ställde upp på dig både på arbetstid och fritid" osv
Får verkligen kompisens mamma diskutera sånt med sin dotter som sedan för vidare det till mig?
Även mitt lägenhetsbyte och annat har kompisen berättat om för sin mamma och sådana saker som diskuterats flitigt därnere.
Eftersom graviditeten var såpass jobbig som den var med depressioner och annat så känns det rätt trist att nu när allt är bra få känna att man kanske inte var tacksam nog mot sin BM osv.
Grejen är att jag vill lägga den perioden i mitt liv bakom mig,jag har pratat med min BM efter sonens födelse och jag tror inte det är hon som glappat utan mest frågat kompisens mamma om hon vet hur det går,men hon har väl ingen rätt att prata med sin dotter om mig?
Har jobbat inom vården och har uppfattat tystandsplikten som att man inte får säga något om en patient/vårdtagare till någon...
Vad säger ni? Övereagerar jag nu?
Under min graviditet (sonen är ett år nu ca) mådde jag väldigt dåligt och fick mycket hjälp från min BM på mvc,hon ställde verkligen upp på mig till 110%.
Nu är det såhär att en kompis mamma jobbar på mvc som usk,och det pratas en hel del om mig känns det som.
Jag tycker inte det är konstigt att min BM som vet att jag och kompisen umgås frågar hennes mamma om hon vet om det går bra för mig,det är inte det,utan kommentarer jag fått av min kompis,saker hon och hennes mamma pratat om gällande mig som stör mig. Typ "Men du ska veta att din BM faktiskt verkligen ställde upp på dig både på arbetstid och fritid" osv
Får verkligen kompisens mamma diskutera sånt med sin dotter som sedan för vidare det till mig?
Även mitt lägenhetsbyte och annat har kompisen berättat om för sin mamma och sådana saker som diskuterats flitigt därnere.
Eftersom graviditeten var såpass jobbig som den var med depressioner och annat så känns det rätt trist att nu när allt är bra få känna att man kanske inte var tacksam nog mot sin BM osv.
Grejen är att jag vill lägga den perioden i mitt liv bakom mig,jag har pratat med min BM efter sonens födelse och jag tror inte det är hon som glappat utan mest frågat kompisens mamma om hon vet hur det går,men hon har väl ingen rätt att prata med sin dotter om mig?
Har jobbat inom vården och har uppfattat tystandsplikten som att man inte får säga något om en patient/vårdtagare till någon...
Vad säger ni? Övereagerar jag nu?
) 
