Sv: Tygeltag med stång
Vilka tygeltag använder ni?
Pingel, skak, plock, vibbrering, buffande mot manken - vad jag kommer på nu.
Hur fungerar det ledande tygeltaget?
Inte alls på stång
Jag gör inte några ledande tygeltag på stång-tygeln, däremot i tygeln som sitter i bettdelen eller kapsonen om jag rider med det.
Hur fungerar det vid böjning? (eller är det bara för sitsen?)
Vid böjning lättar jag något på ytter stångtygel. Förflyttar vänsterhanden så att den är något på insidan av mankammen, höger hand följer med. Tänker på att mina armbågar pekar mot ytter bak så att de inte åker ut åt sidorna. Jag plockar lite på bett-tyglen/kapsonen om ställningen behöver påminnas. Ser även till att jag sitter rätt i böjningen.
Hur gör ni när hästen går för djupt med näsan?
Ge efter och rida fram.
Rider ni med 2 eller alltid 1 hand?
Stångtyglarna alltid i vänster hand, tyglar till bettdel/kapson i två händer.
Hur fungerar bettet rent tekniskt?
Skrev detta i en annan tråd, klipper in här, något redigerad. Detta är min uppfattning om hur bettet fungerar, så som jag lärt av min tränare, och så som jag upplever det i praktiken. Kan säkert funka på annat sätt för andra:
Stångbettet har en överskänkel och en underskänkel, ett bett och en kedja. Vissa bett har plats för en tygel alldeles invid bettet, dessa kallar jag bett-tyglar här. Stångtyglarna sitter i underskänkeln, naskstycket i överskänklarna. Stångentygeln aktiverar kedjan som är fäst i vardera sida av överskänklarna och som ligger an mot hästens haka. Beroende på förhållandet mellan överskänkel och underskänkel aktiveras kedjan och hävstången olika ”starkt” och olika kvickt/segt. Bettdelen verkar mest mot lanerna, men även på tungan beroende på hur stor tungfrihet som porten tillåter. Vid användandet av stångtygeln så vrider sig även bettet en del så att porten (tungfriheten) lämnar mer plats åt tungan - eller om man har ett bett som har för stor tungfrihet för hästens mun, trycker upp mot gommen.
Kedjan och hävstångseffekten aktiveras enbart vid användandet av stångtygeln, när bett-tygeln används så hänger kedjan löst och bettdelen verkar hårdare mot lanerna. Så länge inte hästen går bakom hand så uppmuntrar en aktivering av kedjan (skakningar, skrammel, pling-pling) att hästen sas lyfter nacken och vinklar pannan fram. Om kedjan aktiveras när hästen går bakom lodplan så får den inte någon effekt som för mig är åtrovärd. Stången blir alltså bara användbar så länge hästen inte går bakom lod. Själva stången motverkar sökande till bettet, men en aktivering av kedjan och sen att släppa fram gör att hästen själv vill fram, hittar sina bakben och skjuter på. Sökning till bettet har med påskjutet att göra, en sökning till bettet kommer från ett aktivt påskjut. Stången ”plockar av” hästen påskjutet genom att hindra den till att söka stödet i munnen och istället ber den lyfta upp och fram pannan vilket i sin tur leder till att vikten omfördelas till viss del i hästens kropp, och ger den lite bättre förutsättningar till att bära istället för att skjuta på.