Sv: Tycker ni...?
Jag är medryttare på en häst, och jag rider henne som jag vill en 3-4 gånger i veckan.
Hon som äger hästen tycker inte att det är så roligt längre, och hon har inte tid.
Egentligen är det emot mina principer att betala för att hjälpa någon annan, men jag har blivit så otroligt fäst vid hästen att jag inte vill släppa henne. För om jag inte betalar (800 / mån) så kommer ägaren att annonsera efter någon som är villig och betala.
Tottisen är den underbaraste och goaset som finns (såklart
) och även om hon inte varit ordentligt ridbar sen Hmm... Sen jag började mer än korta stunder... Innan fång och ömma barfota fötter satt stopp för det igen...
Fast ibland känns det surt när inte ägaren själv åker ut "sina" dagar heller, utan kanske är ute 1 gång i veckan...
Dom andra i stallet blir ju lite konfunderade när det är mig dom ser mest, och bara mig dom ser träna hästen på volten...
(när det går då förståss)
Iofs kanske det inte är så mkt med 800 / månad om man jämför med islandshästridlektioner i stockholmsområdet... Men... Förhoppningsvis så lär jag mig någonting medans jag skruttar runt på volten...
Men med största sannorlikhet hjälper jag ägaren mer med konditions och muskel och mjukgörande ridning, än vad jag själv lär mig... för än så länge (senaste året) är det det jag har fått ägna mig åt då hon varit ridbar...
// Minan
Ps. Ja, och just nu är det ju inte så mkt ide, förra veckan tordes jag knappt ta ut henne ur hagen eftersom det var glans is ute och jag själv knappt tog mig fram till hagen... Jag ville inte be fröken barfota försöka ta sig fram då utan varken boots eller broddar, så det blev gos i hagen med morötter istället
Hoppas isen har tinat i stallet under helgen Ds