paradiset
Trådstartare
Ja idag var jag på lidl med sonen, butiken ligger 500 m ifrån vårt hem och vi känner kassörskorna och ganska många av dem som handlar där oxå...
Allt gick bra och han körde lillebror i sin vagn tills vi kom nära kassorna....ve o fasa de hade stora leksaksbilar där Sonen ville ju ha en såklart och jag sa nej inte idag. De kostar mycket pengar, stora papperspengar och det får vi fråga pappa om först. ( jag hade 50 kr på mig att köpa lite mjölk och tomatkross för:smirk: )
Men han ville ju och stod där och grina/skrek så där trotsigt ni vet. Inga särskilda reaktioner från alla ca 10 personerna som stod i denna enda öppna kassa tils en äldre dam oxå från ngn av länderna Kroatien/serbien/bosnien, tilltalar mig på kroatiska ( hon hörde ju jag pratade det med sonen) och säger kan du inte hämta din son så folk slipper vända sig om :smirk:
Jag svarar då att han är arg för han vill ha en bil, vilket han inte kan få varje gång och när jag har betalt kommer han sluta och komma för jag kommer gå! Det sa jag ju till sonen oxå. Jag sa att han kommer bete sig så här en gång, nästa g¨ång har han lärt sig och jag bryr mig inte om folk vänder sig om för de ser ju han står vid bilarna och kan lägga ihop 2 & 2 själva . Tillslut kom ju inte sonen ändå så jag parkerade vagnen och hämtade honom som väldigt motvilligt mer eller mindre blev utdragen lite milt ur butiken från mig.
HUR hade ni gjort i en sådan situation??
Utanför butiken langar han sedan upp en fem-krona och säger gråtande att han har stora pengar Lite synd om honom tyckte jag ju men sa att det behöver vara papperspengar!
Men jag sa att om han äter sin middag ( äter inte ngt nästan sedan 6 veckor tillbaka när svärisarna var här ), och om du sover HELA natten i din egna säng, så kankse pappa har pengar att köpa en bil till dig imorgon!
Vad tror ni om det, är det fel av mig?
Allt gick bra och han körde lillebror i sin vagn tills vi kom nära kassorna....ve o fasa de hade stora leksaksbilar där Sonen ville ju ha en såklart och jag sa nej inte idag. De kostar mycket pengar, stora papperspengar och det får vi fråga pappa om först. ( jag hade 50 kr på mig att köpa lite mjölk och tomatkross för:smirk: )
Men han ville ju och stod där och grina/skrek så där trotsigt ni vet. Inga särskilda reaktioner från alla ca 10 personerna som stod i denna enda öppna kassa tils en äldre dam oxå från ngn av länderna Kroatien/serbien/bosnien, tilltalar mig på kroatiska ( hon hörde ju jag pratade det med sonen) och säger kan du inte hämta din son så folk slipper vända sig om :smirk:
Jag svarar då att han är arg för han vill ha en bil, vilket han inte kan få varje gång och när jag har betalt kommer han sluta och komma för jag kommer gå! Det sa jag ju till sonen oxå. Jag sa att han kommer bete sig så här en gång, nästa g¨ång har han lärt sig och jag bryr mig inte om folk vänder sig om för de ser ju han står vid bilarna och kan lägga ihop 2 & 2 själva . Tillslut kom ju inte sonen ändå så jag parkerade vagnen och hämtade honom som väldigt motvilligt mer eller mindre blev utdragen lite milt ur butiken från mig.
HUR hade ni gjort i en sådan situation??
Utanför butiken langar han sedan upp en fem-krona och säger gråtande att han har stora pengar Lite synd om honom tyckte jag ju men sa att det behöver vara papperspengar!
Men jag sa att om han äter sin middag ( äter inte ngt nästan sedan 6 veckor tillbaka när svärisarna var här ), och om du sover HELA natten i din egna säng, så kankse pappa har pengar att köpa en bil till dig imorgon!
Vad tror ni om det, är det fel av mig?
Senast ändrad: