Trots i butik och främmandes reaktioner!

[oz_joj]

Sv: Trots i butik och främmandes reaktioner!

Men jag sa att om han äter sin middag ( äter inte ngt nästan sedan 6 veckor tillbaka när svärisarna var här ), och om du sover HELA natten i din egna säng, så kankse pappa har pengar att köpa en bil till dig imorgon!
Vad tror ni om det, är det fel av mig?

Tyckte att det första inte var så konstigt gjort men detta ovanstående gillar jag inte så mycket. Känns som en konstig muta, men min son är bara 4 månader, jag kommer kanske dithän jag också...

Off topic... pratar du både svenska och kroatiska med honom? Gör ni båda det?

 

[CillaW]

Sv: Trots i butik och främmandes reaktioner!

Men på det här viset låter det ju som om det är pappa som har sista ordet när det gäller pengar.

 

[Stollan]

Sv: Trots i butik och främmandes reaktioner!

Hur jag hade gjort och har gjort:
1 Meddelat min dotter att vi inte har råd med en sådan dyr leksak och att man får önska sig sådant till födelsedagen.
2 Talat om att jag förstår att hon blir ledsen och frustrerad och jag själv känner mig sådan ibland när det är något jag gärna vill ha.
Att bekräfta att man får känna så och att det inte är skamligt utan normalt. Utveckla barns EQ helt enkelt.
3 Infört "konsten i att fönstershoppa" (min dotter är riktigt duktig på det nu) och dagdrömma
4 Slått dövöra för alla allvetare om barnuppfostran för jag gör det på mitt sätt som passar mitt barn bäst.
5 Planera i förväg vad jag skall göra om "himlen trillar ner"
6 Tala om vad som gäller för dottern när det gäller köp och vad som gäller vid utbrott.
7 Ha med mig dottern så lite som möjligt i affärer när det skall handlas när hon har det som jobbigast med sig själv.

Hur jag gör med min skrikande unge:
1 Är det en kort kö och jag bara skall handla några få saker och dotttern inte för destruktiv så handlar jag färdigt och sedan tar jag mitt barn och går.
2 Har jag möjlighet att komma tillbaka senare utan barn tar jag med mig barnet och går.
3 Om barnet inte arbetat sig upp i för hög stress och frustrationsnivå och/eller har lätt för att stressa ner kan jag ta med det ut och lugna ner barnet och gå in igen efteråt. Det upprepar sig sällan under samma tur om barnet väl nått lugn igen.

Jag skulle inte lovat bilen på det viset du hade gjort men samtidigt kan jag tänka mig att du själv inte visste hur du skulle göra för det föll på dig så snabbt att din egna frustrations nivå steg avsevärt. Jag hade inte lovat av den anledning att er pengasituation är för dålig just nu. Även unga barn kan behöva lära sig förstå pengar och att mat och husrum kommer först.

Egentligen handlar utbrotten om frustration och hur barnet försöker lösa sin frustration.
Det enklaste för stunden är att ge efter för den men det är väldigt självdestruktivt i längden och otillfredställande.
Som förälder har man då jobbet att lära barnet att frustration inte är farligt, den är till för att jobbas igenom. Det har barnet nytta av i hela sitt liv när det gäller att hantera motgångar och livskriser av olika slag så det är en nödvändighet att lära sig det så man är rustad för att orka hantera livet som stor.
Frustration är i grund och botten en överlevnadsreaktion och är nyttig att ha. Små barn har bara inte erfarenhet och mogenhet att hantera den ordentligt och alla småbarn har inte samma storlek på frustrationströskel.

Jag själv är ju för belöningar men belöning är sådant man kommer överens om innan och för små barn bör det vara väldigt kortsiktligt och inte allt för svåruppnåligt för att inte riskera att vändas till att uppfatta som bestraffning.
Så en utlovad leksaksbil är inte fel men då gäller det att målet inte skall vara för svårt samt att du sätter upp detta när pojken inte kopplar samman det med affär och utbrott.

 

[paradiset]

Sv: Trots i butik och främmandes reaktioner!

Till Oz jo först : ja tillslut vet jag inte vad mer jag kan göra med min son och hans ätande Jag förstår för mittliv inte hur han kunde ligga över medel på 3-årskontrollen med sina 102 cm och 17 kg, måste vara vällingen kan inte vara ngt annat. Nej vi pratar endast kroatiska med honom hemma men jag är ofta med min lillasyster som bor 50 m bort likaså min mor. och med dem pratar jag sedan många år tillbaka bara svenska utom när min man är med då. Så min son hör svenska dagligen, vi läser böcker för honom på svenska med kroatisk översättning ibland och han ser ju på svensk tv. Snart får han dagisplats och jag vet av erfarenhet de lär sig svenska på 1-3 mån så jag oroar mig inte det minsta. Han kan redan massa svenska ord dessutom och det är så otroligt gulligt när han läser sina böcker för sig själv på svenska Själv är jag född här och talar båda språken flytande men kroatiskan är ju bättre efter jag träffade min man såklart. Min pappa är däremot svensk så även om min mamma kom som 6-åriing och oxå talar flytande svenska så pratade jag båda språken hemma redan från början men jag visst vem som man pratade vad med, helt otorligt egentligen. varför vi inte pratar svenska hemma är för att jag såg vad det gjorde med kroatiskan med min lillasyster så fort hon började dagis vid 4 års ålder. Idag kan hon inte pratat det alls bra, det glöms så fort bort så hemma är det benhårt kroatiska för oss. Vi vill inte ha det till tvång, utan det ska vara självklart så från början.

Stollan :
Tack för otroligt bra råd! Men min son är bara 3 år så vissa saker förstår han inte. Kortsiktigt det förstår jag. Vi ska nu ge honom en 5:a i belöning för allt bra han gör och vi ska tala om att han sparar till sin bil! Då ska ha få den. Idag gick vi dit igen, innan sa vi till honom att ngn bil kan han inte få idag och skriker du så går vi ut. Sedan gick vi inte till den kassan just vid gången. Han gick bort till påskharegodiset men tittade inte ens på bilarna

Jag är en lugn person med mycket tålamod och hanterar mycket saker bättre än min mamma gjorde, men trots det står jag handfallen ibland och säger därför tex sådant som jag sa om att vi måste fråga pappa. Ja nästa gång kommer jag veta bättre, Ska göra upp en handlingsplan med min man, som många ggr mer än jag skäms för vad andra tycker och därför gör allt för att tysta honom fort och oftast resulterar det bara i högre skrik

 

[oz_joj]

Sv: Trots i butik och främmandes reaktioner!

Skönt du inte tog illa upp av våra svar. Jag har läst en del om tvåspråkighet och sett på nära håll, uppvuxen vid finska gränsen som jag är. Enligt vad jag lärt mig ska man absolut tala sitt modersmål med barnet, särskilt om man själv inte är bra på det "nya" språket för man har då inte nyanser etc som behövs. Om man är riktigt tvåspråkig kan det givetvis vara bra att man talar båda språken, tex som min sambos bror. Han = svensk, hon = amerikanska. Han talar konsekvent svenska med sin son, hon engelska (amerikanska). Detta trots att hon inte kan svenska så bra, men hon har lärt sig genom deras konversation. Jag tycker det är imponderande när sonen som du skrev om växlar mellan språken beroende på vem han talar med. Dessutom är jag dålig på att vara konsekvent när man besöker dem, jag övergår till engelska för mammans skull.

 

[paradiset]

Sv: Trots i butik och främmandes reaktioner!

Blev kankse lite luddigt, den sm växlade var jag Talade inte ett ord före 2 års ålder nästan som min son men när det väl kom pratade jag som sagt båda språken och ganska bra från början. Men min brors son lärde sig svenska först vid 4 års ålder i dagis, i dag vid 6 år snart så pratar han båda och ja, han växlar lätt mellena språken. Min son pratar inte direkt svenska ännu med folk men när vi tex beöker min svenska farmor så hör man hur hans försök till ord, och även bara hans JA, förändras, ja han säger det med svenskt uttal!!, Jätteintressant verkligen! Kroatiskan har ju bara mjuka vokaler men när han "pratar" svenska ja då använder han oxå hårda!

Tex förstår min son :titta, min farmor frågade om de skulle titta i fotoalbumen, då sa min son på tydlig svenska : ja a, jättegulligt och intressant hur barn kankse bara förstår ett ord i en mening men listar ut resten! Men ibland vet han inte och då är det bäst svara nej ( Det kan ju vara om mat de frågar )

 

[havreflinga]

Sv: Trots i butik och främmandes reaktioner!

så folk slipper vända sig om :smirk:

Åh vad jag hade blivit sur! Vaddå "vända sig om"?! Det är väl inte så himla farligt att vända sig om. Och om de inte vill vända sig om och glo så kan de väl låta bli.

Det är ju inte de övriga i kassan som hade det jobbigast i denna situation, tycker jag. Det var ju du, och möjligen den ledsna/tjuriga sonen. Att stå i kö och höra ett barn gråta kan väl vara lite stressande. Men det är hundra gånger mer stressande att vara mamma till barnet som gråter!