Mineur
Moderator
Jag körde aktiv vila måndag + tisdag för att återhämta mig från helgens vandringsäventyr och idag stod det crossfit på schemat. Det var första gången sedan november som jag tränade inne i själva gymmet, och i november blev det bara 2-3 pass innan saker och ting gick åt helskotta igen, så det kändes väldigt ovant. Summering av läget: H-e-r-r-e-g-u-d vad svag jag har blivit!
I februari 2020 kunde jag göra 3 pull ups och 5 chins. Idag klarade jag inte en enda pull up, alltså inte ens i närheten, och endast en ynka liten chin. Det är ju inte ett dugg konstigt med tanke på att jag inte gjort någon av dessa övningar sedan just februari 2020, och knappt styrketränat överhuvudtaget i år, men det känns ändå lite nedslående att ha fått ett så pass tydligt bevis på allt jag tappat under den här skitpandemin. I kombination med lite allmän kroppsångest som av olika anledningar smugit sig på de senaste dagarna kändes det rätt tungt och jag hade svårt att njuta av resten av träningspasset.
Men men, den enda lösningen om man vill bli starkare är ju att träna, så jag ska försöka omvandla besvikelsen och ångesten till motivation istället! Jag har överlag en ganska kämpig vecka mentalt, så det är mycket det som påverkar också. En vanlig vecka hade jag nog tagit saken lite mer med en klackspark, tror jag.
Imorgon blir det stall & ridning efter jobbet och sedan satsar jag på crossfit igen på lördag. Helgen är rätt full av planer då min sambo fyller år, men ett pass på lördag förmiddag bör jag kunna få till.
I februari 2020 kunde jag göra 3 pull ups och 5 chins. Idag klarade jag inte en enda pull up, alltså inte ens i närheten, och endast en ynka liten chin. Det är ju inte ett dugg konstigt med tanke på att jag inte gjort någon av dessa övningar sedan just februari 2020, och knappt styrketränat överhuvudtaget i år, men det känns ändå lite nedslående att ha fått ett så pass tydligt bevis på allt jag tappat under den här skitpandemin. I kombination med lite allmän kroppsångest som av olika anledningar smugit sig på de senaste dagarna kändes det rätt tungt och jag hade svårt att njuta av resten av träningspasset.
Men men, den enda lösningen om man vill bli starkare är ju att träna, så jag ska försöka omvandla besvikelsen och ångesten till motivation istället! Jag har överlag en ganska kämpig vecka mentalt, så det är mycket det som påverkar också. En vanlig vecka hade jag nog tagit saken lite mer med en klackspark, tror jag.
Imorgon blir det stall & ridning efter jobbet och sedan satsar jag på crossfit igen på lördag. Helgen är rätt full av planer då min sambo fyller år, men ett pass på lördag förmiddag bör jag kunna få till.