Mineur
Moderator
Älskar sådana vardagssituationer då man känner att man faktiskt är lite stark ändå! Jag älskar överhuvudtaget att jag ofta går in i sådana situationer med det klassiska Pippi-tänket: "Det här har jag aldrig testat, så det är jag säkert jättebra på!". Istället för att direkt tänka att "Nä, det där verkar lite tungt, det klarar jag nog inte av, bäst att jag överlåter det till sambon/pappa/storebror/annan man". Det självförtroendet och tilliten till min egen kropp är guld värd för mig! Sedan går det inte alltid vägen såklart, men då har jag i alla fall försökt själv först.Dagens träning bestod av att bära hem ett soffbord från Erikshjälpen kände mig skitstark när jag räckte handväskan till pojkvännen och hivade upp bordet
Det tycker jag absolut att du ska vara! Löjligt nöjd, alltså. Det hade krävts rätt många zombies för att jag skulle harva mig runt 7,3 kmI går fick jag för mig att jogga rundan på 7,3 km. Bortsett från en backe på slutet som var rejäl tung hade jag en helt ok känsla. Att jogga har blivit en mentalt tung grej för mig så jag blir löjligt nöjd när jag fixar det.
Idag cyklade jag en timme med varierat motstånd i ett bastuvarmt gym.