Träna bort människorädsla?

[Grana]

Sv: Träna bort människorädsla?

Fast att du haft oturen att få tag på mentalt kassa inte så bra valpar/hundar är ju inte ditt fel..

Precis vad jag skulle säga.

TS, hade jag vetat att du skulle skaffa hund hade du fått blivit fodervärd åt en av mina valpar. För jag är helt övertygad om att du är en bra hundägare. Du har bara haft otur med mentalitet mm.

Ang ditt problem. Jag hade släpat med hunden överallt men inte gjort något stort av det. Folk behöver inte hälsa utan hunden kan få en chans att gå fram själv.
När hunden är van att vara med utan att reagera, då hade jag låtit folk börja försöka hälsa. Men då inte med tjat och godis för det tycker jag bara gör det värre, utan bara att de säger hej, försöker ge en klapp, kanske att de sätter sig ner och pillar i marken.

Kom hit en helg så tränar vi

 

[Jadzia]

Sv: Träna bort människorädsla?

Okej, du tänker behålla hunden. Då vet du i varje fall vad du ger dig in på. Här kommer då mina handfasta råd och tips.

Först och främst ska vi tala om hundens välmående. Tidigare inlägg har mest behandlat hur en rädd hund kan bli en farlig hund, men en sheltie kan sällan göra någon större skada. Därför kan vi lämna det därhän. Det man däremot måste vara medveten om är att en rädd hund är en hund som mår dåligt. För varje gång hunden utsätts för något skrämmande upplever den en otrolig stress, speciellt om rädslan är så stor att den vill springa därifrån. Jämför själv med om du varje dag var tvungen att gå ut och möta spindlar två gånger din storlek och som dessutom ska fram och pilla på dig. Det är också skälet till varför man ska ta tag i rädslan på en gång. Den kommer inte att växa bort utan bara förvärras. Med träning kan man göra det hanterbart, men det måste då ske målmedvetet och med insikt om problemet.

Insikt är därför det första du behöver få. Det är inte ett litet problem, inte någon olat eller gullig sak att le åt. Det kan inte jämföras med en hund som inte kommer på inkallning, äter på skor eller skäller på andra hundar. Det kan heller inte skyllas på att hunden är uppväxt på landet. En normal valp är nyfiken och rättfram oavsett om den växt upp i staden eller på landet och oavsett hur mycket folk den träffat. Rädd blir det bara om den genomgått ett stort trauma eller om det är medfött, som i det här fallet. Och jo, det är fara på taket. Det var det redan första gången hunden uppvisade tendenser att vilja fly. Du måste förstå hur illa det är med en valp som beter sig som din för att kunna hjälpa den på bästa sätt. Du har helt enkelt fått en mentalt dålig hund, men nu är det bara till att göra det bästa av det.

Rent praktiskt skulle jag köra tvångshantering i de fall där det är tvunget, såsom veterinär och liknande. Inget lock, pock eller godispjollrande utan bara bestämt "nu gör vi såhär". En rädd hund behöver en ägare som kan ta kommandot och visa vägen. Den rädda hunden ska inte behöva ta några beslut själv. Du ska vara den starka som man kan lita på. Lugn, självsäker och bestämd. Det är en passande attityd. Ömka aldrig hunden. Låt den inte försöka skrämmas och se till att den utsätts för världen i lagom doser. Den ska inte gömmas undan utan tas med i princip överallt. Instruera folk i din närhet att strunta i hunden och bete sig som vanligt. De behöver inte hälsa på den, men de ska heller inte gå på tå. Om hunden försöker fly iväg i kopplet när du stannat och pratat med någon bekant, säg till den att lägga av och sluta tönta sig. Du behöver med ord och handling visa att det inte finns något farligt och om hunden bara gör som du säger så blir allt bra. Disciplin och konsekvens är mycket viktigt. Man kan inte vara velig och osäker med den här typen av hund. Den blir förvisso inte mopsig och olydig, men den mår dåligt av det. Om jag skulle agera av typen tysk kommendant skulle min hund må allra bäst.

Till skillnad mot vad man kan tro ska man inte vara vek och mjuk när man fostrar den här typen av hund. Man ska inte fråga vad hunden vill utan det ska du bestämma. Du är boss, du avgör vad som är farligt och hur det ska bemötas. Resultatet av det är en hund som inte behöver oroa sig för du sköter ju allt. Och glöm inte, fjolla inte, locka inte och gör ingen stor affär av hundens rädsleutbrott. Det är bara fånigt, punkt. Att låta alla du möter mata hunden med godis har ingen egentlig effekt. Den vänjer sig vid vissa, men i grund och botten kommer den alltid att tycka att det är obehagligt. Dessutom är det mycket lätt att förstärka hundens rädsla om man gör så. Det kan däremot göra en del nytta om man låter det ske helt odramatiskt. En vän på samma kurs erbjuder en godbit i utsträckt hand utan att ta någon egentlig notis om hunden, till exempel.

Samtidigt kan du lägga små spår, göra saksök eller andra små aktiviteter som bygger upp hundens självförtroende. Träna lydnad tillsammans och ha roligt.Bygg upp en förväntan att när du ger ett kommando så händer inget annat än det du bestämt. Om du säger sitt så kan hunden sitta där i lugn och ro. Inget farligt händer. Möter ni folk kan du be hunden sitta eller ligga. Då har du en hund som vet precis vad som förväntas av den, den vet hur den ska bete sig och den vet att inget farligt händer. Fokus flyttas från den farliga människan till dig och den roliga lydnaden.

Du kommer troligen aldrig att få en hund som gilar folk, men du kan få en hund som kan hantera sina obehagskänslor och bli glad i allmänhet. Dessutom är desa hundar, som du kanske märkt, väldigt lyhörda och lättdresserade. De är också mycket keliga ch kärleksfulla mot sin familj. Du kommer vara numer ett i din hunds liv och räkna inte med att den vill vara hos någon annan.

Såhär har jag själv jobbat med mitt psykfall och även använt på kursares hundar med liknande problem. Det har alltid fungerat så länge ägaren anammat tankesättet till fullo. Lycka till!

 

[Bebben]

Sv: Träna bort människorädsla?

Jag har nog inget att tillägga i träningstips här inte!

Däremot jag kan berätta hur enormt jobbigt det var, att ha en sådan hund. Nu var förvisso min en GD, precis som Calazirya hade, och det är ju väldigt stora hundar.
Men det var hemskt att se sin hund må dåligt verkligen. Med mycket enträgen träning, och utan att tvinga på henne främmande människor, så klarade hon sig bra ganska länge. Vid en flytt, vid 18 mån ålder, så kraschade hon dock totalt. Hon blev värre än hon någonsin varit, och jag såg på henne att hon led. Hon ville inte följa med någonstans längre, och hon klarade inte av att det kom hem folk till oss, hon undvek allt vad människor hette utomhus etc etc. Hade hon blivit trängd hadehon garanterat bitit. Hon var också livrädd för barn, mycket mer än för vuxna människor.
Då fick hon somna. Ett av dom tuffaste besluten jag någonsin tagit i mitt liv! Hon blev bara 1 ½ år, och jag hade hoppats på 10 år med henne i alla fall..

Nästa valp jag köpte, gjorde en lika grundlig undersökning av rasen, uppfödare och linjer. Min förra hade jag helt enkelt otur med, som var född rädd. Min nuvarande är ett bombnedslag i lycka Han älskar alla människor, alla hundar och tål alla miljöer han hittills blivit utsatt för. Det är grymt skönt att slippa vara på helspänn när man åker hemifrån nu..

 

[cassiopeja]

Sv: Träna bort människorädsla?

Tack Jadzia för ett väldigt bra, vägledande och användbart svar!

Något vidare värst pjoskande har valp inte blivit utsatt för än, så det kan jag nog fortsätta hålla mig ifrån. Nu har jag en röd tråd att agera efter som känns jättebra. Stort tack.

 

[cassiopeja]

Sv: Träna bort människorädsla?

Kom hit en helg så tränar vi

Det skulle jag gärna vilja göra!

 

[cassiopeja]

Sv: Träna bort människorädsla?

Det som gav snabbt resultat var när jag skaffade en till hund och det var en människoälskande varelse DÅ lärde hon sig att folk inte var så farliga trots allt!

Det där är intressant! Valpen älskar verkligen andra hundar, framförallt min pappas Briard, vilket är alldeles utmärkt då det är dom som kommer vara valpvakter när jag måste jobba på kontoret. Jag är jätteglad att dom kommer så bra överens, eftersom jag gillar den där Briarden väldigt mycket och knappt kan tänka mig en bättre "förebild" för min valp att ta efter. Tänk vad bra om min valp kunde lära sig lite människokärlek av Briarden.

 

[Jadzia]

Sv: Träna bort människorädsla?

Ja, det där med att ta med sig hunden på fester, släktträffar osv, det får man lära sig leva utan. Min kan numera följa med på tillställningar där det bara är nära släkt som hon känner, men det var svårt när kusinerna var mindre.

Barn och karlar är värst. Tjejer gillar hon överlag, så hemma hos mig har vi bara tjejmiddag

 

[Luchador]

Sv: Träna bort människorädsla?

Är det någon här som har haft en människoskygg hund men som har lyckats träna bort det? Hur gjorde ni då? Hur lång tid tog det? Finns det kurser eller speciella träningsställen för oss med folkskygga hundar?

Nu är valpen bara valp än så länge, men å andra sidan så tycker jag det är lika bra att börja träna på det direkt. Jag har börjat med miljöträning med mycket liv och rörelse (vilket inte är några problem, han visar inga större tecken på rädsla i övrigt), och försöker även tänka på självförtroendehöjande övningar och balansövningar. Han är ju hur gosig som helst med oss (matte och husse) men han vägrar hälsa på eller gå fram till andra människor. Visst kan jag acceptera att han förmodligen aldrig kommer rusa fram och hälsa på kreti och pleti (även om jag hade tyckt det var kul med en människoglad vovve), men han måste ju kunna bli hanterad av okända (tex veterinärer) utan att känna ett sånt stort obehag som han gör inför folk idag.

Jag har stannat och pratat med förbipasserande, och även om dom har struntat totalt i valpen så har han tyckt det varit jätteobehagligt och kastat sig i kopplet och velat springa därifrån, men då har jag stått och pratat så pass länge att han funnit sig i situationen tillslut och satt sig ner (i änden på kopplet från oss ). Men ve och fasa om någon försöker tilltala valpen eller titta på honom, då är dom skitläskiga, minst!

Jag har funderat på om jag ska försöka få folk att erbjuda honom godis, för att få honom att koppla främmande människor till något positivt? Å andra sidan så misstänker jag att inte ens godis skulle få honom att vilja närma sig någon okänd person, men jag skulle ju kunna testa.

När jag har läst om miljöträning så står det att man ska vara lugn och bestämd och bara gå rakt fram utan att bry sig för mycket om att hunden slingrar sig och försöker vägra gå, utan man ska visa hunden att det är den naturligaste saken i världen att gå här. Tillåter man hunden att vägra gå framåt kan det förvärra rädslan. Men om människoskygghet står det att man aldrig ska tvinga fram en hund till folk om han är rädd. Vidare står det att man ska vänta tills hunden frivilligt närmar sig folk, men då tror jag att jag kan få vänta till döddagar, för han är inte ett dugg intresserad eller nyfiken. Då undrar jag - varför ska man tvinga hunden att gå i "läskiga" miljöer, men inte tvinga hunden fram till "läskiga" människor? Om hunden aldrig kommer behöva vänja sig vid "läskiga" människor kommer den ju alltid fortsätta vara skygg - eller?....

Någon med tankar eller erfarenheter?

Jag har haft en med liknande problem. Jag bad ALLA jag känner att befinna sig på de platser vi passerade (många av dessa hade aldrig träffat hunden tidigare)...

När vi kom dit blev ju hunden nervös o ville hem, men det var bara att envisas o vänta ut den. I början tog det nästan en timme bara att få den fram o nosa på människan. Men där gav vi oss. Nästa gång tog det inte lika lång tid. När hon väl gick fram frivilligt till en person så bytade vi. Efter några månader så var det faktsikt helt borta. Allt som behövs är positiva händelser o upplevelser

 

[Jadzia]

Sv: Träna bort människorädsla?

Gör man det här redan från början kan man ganska snabbt se resultat så där har du en fördel. Valpen är ung och har inte hunnit fastna i beteendet. Struktur och rutiner vid obehagliga situationer brukar den här typen gilla också, så om du kan göra varje människomöte likadant hjälper det. Du kan ju till exempel ha som regel att hunden ska ligga på sin plats medan besöket kommer innanför dörren och tar av sig ytterkläderna. Vid möten ute kanske hunden ska komma in fot och sitta vid din sida. Det beror helt på hur du vill ha det, men gör du likadant varje gång får du både en lydig och lycklig hund. En positiv bieffekt av det hela är nämligen bra lydnad.

För övrigt är det alltid en god ide att ha en bra äldre hund som förebild. De lär sig mycket trevligt av en sådan hund.

 

[Jadzia]

Sv: Träna bort människorädsla?

Fast det där tycker jag är att lägga för stor del av ansvaret på hunden. Det är inte alla hundar som pallar med att lösa problemen på egen hand och jag anser att det stressar mer än nödvändigt. Det gäller speciellt valpar som saknar mod och är veka. De kan lätt stänga av och lägga sig längst ut i kopplet. Initiativförmågan blir lika med noll.

Där anser jag det bättre att vägleda hunden, tala om hur det ska vara och gradvis ge hunden mer och mer ansvar. Vissa kan inte få mycket alls medan andra blir nästan normala.

Och jag kan bara inte låta bli, det finns inget som heter bytade, däremot bytte. Byta, bytte, bytt.

 

[Brandgul]

Sv: Träna bort människorädsla?

Fungerade inte på min hund. Det gjorde bara saken än värre.

 

[Brandgul]

Sv: Träna bort människorädsla?

Fast en stor hund som gör utfall för att freda sig gentemot en liten hund är dock mindre "jobbigt" rent fysiskt för oss människor.

 

[Bebben]

Sv: Träna bort människorädsla?

Ja, det är det ju absolut. Jag fick uppbåda all min styrka för att kunna hålla min GD på plats bredvid mig när hon gjorde utfall, med en liten Sheltie skulle jag knappt behöva hålla i kopplet ens ju

Nu hade jag tur med min GD, för hon var en av få i rasen som faktiskt tyckte om att träna lydnad, och väldigt gärna ville vara till lags. Så efter intensiv träning kunde jag avbryta, eller förebygga, utfall på ren lydnad. Det var skönt att slippa ett styrekträningspass sisådär 5 gånger på varje promenad.

 

[Bebben]

Sv: Träna bort människorädsla?

Ja, det var verkligen riktigt tråkigt att inte kunna ta med henne på vad som helst. Det njuter jag av nu! Båda mina hundar följer gladeligen med överallt, och det blir aldrig några problem. Jag behöver inte passa på eventuella barn, hålla koll så att någon kille inte råkar inta en hotfull position etc etc.

Visst, jag kan ju intesläppa nuvarande hundar vind för våg heller. Lite koll måste man alltid ha anser jag, eftersom olyckor alltid kan hända. Jag skulle aldrig släppa lös min tik bland små vita hundar, eftersom hon inte gillar sådana så värst mycket. Hon kan uppföra sig, men det kräver lite koll. Hanen är ju väldigt dominant, och accepterar inte att någon annan hanhund försöker att bestämma hur som helst, så jag låter ju bli att ta med honom om vi ska till någon ny främmande hane.
Men på det stora hela, att kunna vara avslappnad, är så himla skönt.

Fast hemma hos mamma är det full koll konstant vill jag lova Hennes strax 10 år gamla hanhund är fortfarande fullt övertygad om att han kan sätta min, 20 kg tyngre och 8 år yngre, hane på plats Så där är det grindar stängda. Och mammas äldre tikar anser ju att Milda är en pest ungefär..

 

[johann-a]

Sv: Träna bort människorädsla?

Det skulle jag gärna vilja göra!

det låter nyttigt för mig och kellsan också är jag också välkommen med min mammas aussi tik?