Problemet finns hela tiden men du märker bara inte av det så mycket. Du tappar (eller snarare du har aldrig) hästen på yttertygeln. I högervarv faller hon säkert utåt, men antagligen inte tillräckligt mycket för att det ska bli besvärligt. Det kanske är till och med så att du tycker hon fungerar bra där när hon i stället skjuter ut bogen och du blir hängande i innertygeln.
Du får börja jobba med det här redan i högervarvet så att hon är ordentligt rak och inte det minsta förböjd.
I vänstervarvet får du ta så mycket det behövs i yttertygeln tills du känner att hon följer den (det kan alltså bli väldigt konstiga och vingliga spår). När du känner att du har ett stöd i ytter (du kan få locka och pocka för att få det). Så vänder du hästen åt vänster. Händerna och axlarna ska följa med i rörelsen som ett cykesryre. Men tappa henne inte på yttertygeln. Du ska hela tiden ha ett sug i yttertygeln. Tappar du hästen på ytter så tar du i ytter tills du får ett stöd igen. Mycket viktigt att inte bli hängande i inner hand utan du bara mer tänker att du flyttar innerbogen en liten bit. Detta gör du på en fyrkant i skritt runt kornor. När du kan svänga hästen i skritt utan att tappa suget på ytter så gör du det i trav. På volt har du hästen ställd utåt och flyttar bara inner bogen med hjälp av inner tygeln ett litet steg i taget (tänk 40-hörning i stället för volt).
Dina händer ska också vara brett isär. Minst som ett brett cykelstyre. Detta för att innerhanden ska verka som ställande och inte förhållande. I början kommer du snabbt få ont i axlarna (men då vet du att du gör rätt). Tömsättningen är också mycket viktigt. Detta fungerar bara om du har tömmen från gjorden genom bettringen till handen (du måste alltså byta tömsättning när du byter varv). Vad som händer är att du då kan få vinkeln mellan tömmen och bettringen 90 grader rakt ut mot mitten. Din innerhand blir då inte förhållande utan bara ställande.
Gör du rätt så borde problemet försvinna fort. Det brukar bara ta en till tre gånger av tömkörningstillfällen innan det inte är ett problem på det viset (sen kommer man ju alltid behöva jobba på problemet i sig precis som man behöver jobba med rakriktning uppsuttet).
I början är alltså hästen mycket ytterställd och du går kors och tvärs över ridbanan för att få hästen att suga tag på ytter. Bara så att man är beredd på att det i början ser och känns mycket konstigt
Mycket viktig är också din position med det är en novell i sig
(Det problemet du har är det vanligaste man får börja att jobba med. Inte alltid man märker av det i början men så fort man börjar göra något mer än bara start, stopp och sväng. Dock i olika grad beroende på häst och hur erfaren den som tömkör är)