Tips på övningar till litet barn?

[Cam]

Min nyss fyllda fyraåring är medryttare till en liten shettis. Vi går mest ut i skogen, men en liten ridbana finns att tillgå. Barnet vill gärna både galoppera och hoppa över stockar i skogen... Tycker att hon har rätt bra sits men halvbra balans (hon har ridit sedan i våras, med paus nu i sommar). Jag leder alltid ponnyn.

Det primära är så klart att vi ska ha en trevlig stund i stallet tillsammans, inklusive pyssel med ponnyn, och jag vill inte ställa några överdrivna krav. Samtidigt känner jag att hon skulle behöva få upp balansen för att det ska kännas bekvämt med galopp och några små skutt (vilket hon som sagt gärna vill ge sig på). Jag har kört några balansövningar som jag själv minns från ridskolan, mest sträcka ut armar på lite olika sätt. Hittar relativt lite när jag googlar. Ridskolorna häromkring har inga lektioner för barn under sex år, annars hade det varit ett alternativ. Jag har själv ridskolebakgrund och har nyss tagit upp ridningen igen efter mångårigt uppehåll, så jag är varken särskilt erfaren eller någon mästerpedagog .

Har ni några tips på övningar, eller sätt att ta sig an ridningen?

 

[Luff]

Kolla in gymkhana. Exempelvis. Ta en boll från en pall. Trava till en hink, lägga bollen i hinken. Sväng till en bom. Hoppa av ponnyn, gå balansgång på bommen, hoppa upp igen. Att skutta av o på, gå balansgång och så vidare gör barnet mer obrydd och avspänd lika med bättre balans.

 

[Andromedae]

Jag svarar utifrån aspekten att mitt barn varit medryttare sedan han var nyss fyllda tre (fyller sex år i höst), under liknande förutsättningar som de du beskriver. Det här är ett ämne som jag älskar, så du får ursäkta att det blir en vägg av text

Jag vill uppmuntra autonomi. Alltså tycker jag det är viktigt att hjälpa barnet att lära sig styra och stanna. Målet är alltid att han ska klara av så mycket som möjligt själv. Vi är alltid där och assisterar, men målet är att barnet ska kunna njuta av ridturen på egen hand. Det börjar i stallet, fortsätter till när han sitter upp själv och fortsätter till att vi ger oss ut. Vi har pratat mycket om att han och hästen är ett team som jobbar ihop, och om hur viktigt det är att bli kompis med hästen genom att behandla den bra.

Mitt barn rider mycket barbacka, vilket har hjälpt med balansen. Han plockar äpplen, rör vid ponnyns öron och svans och är ett flygplan. Att göra jorden runt och att rida i damsadel är också poppis.

Genom att stå upp när han går uppför backar har han tränat upp sin teknik för att stå (vi brukar säga att om man inte står så kommer rump-pirayorna och biter en i rumpan ). Vad det gäller hoppning så började vi med det hederliga att stå upp i skritt över bommar eller grenar. Numera hoppar han själv i trav och med ledare i galopp.

Sedan är jag lite tråkig också, men jag tycker att det är viktigt att lära barnen att även om man självklart ska ha roligt med sin ponny så är det jätteviktigt att tänka på ponnyns bästa först. Alltså kan man inte fokusera mest på att hoppa och galoppera, även om man vill. För ponnyns skull är det viktigt att vara mångsidig. Saknar barnet balansen är det inte särskilt snällt mot vare sig hen eller ponnyn att hoppa i högre hastigheter än skritt. Jag skriver inte det här för att vara dum, utan för att det är en essentiell del i hur jag har valt att uppfostra mitt barn kring hästar. Han får hemskt gärna galoppera, hoppa eller busa runt med hästen - men han måste tänka på säkerheten, och vill han göra något som just nu är för svårt så måste han träna.

Med det sagt så är det ändå viktigast att det ska vara roligt! Men roligt kan betyda så många fler saker än att det ska gå fort eller att man hela tiden ska göra framsteg (jag ser tyvärr en hel del fall av föräldrar som är så engagerade i sina barns ridning att de kräver konstanta framsteg, eller för den delen inte låter barnet fokusera på sin egen relation med hästen). Så länge man respekterar hästens välfärd och fokuserar på att den ska ha vad den behöver, så tycker jag att ridtekniska framsteg hos så små barn är något som man helt kan ignorera. De har massa år på sig att bli bra på tekniken, men rätt inställning kan inte komma för tidigt!


Ett exempel på när man kan kombinera att prata om mål med att faktiskt göra en barnanpassning: Mitt barn ville hemskt gärna tävla i klubbmästerskapen och undrade om han skulle prova att hoppa högre hinder för att få göra det - då sa vi föräldrar att självklart ska han ha målet att tävla om han vill det, men då måste han träna mer på att kontrollera ponnyn själv så att han först kan galoppera själv. Men vi ordnade också ett eget mästerskap för honom - där han överraskade oss alla genom att för första gången bestämma sig för att han skulle travhoppa på min kompis storhäst. Han har ridit henne mycket innan, men tyckt att traven var för stor. Men efter att ha tränat på sin lilla medryttarponny kände han sig tydligen redo
)

 

[cambodia]

Jag svarar utifrån aspekten att mitt barn varit medryttare sedan han var nyss fyllda tre (fyller sex år i höst), under liknande förutsättningar som de du beskriver. Det här är ett ämne som jag älskar, så du får ursäkta att det blir en vägg av text

Jag vill uppmuntra autonomi. Alltså tycker jag det är viktigt att hjälpa barnet att lära sig styra och stanna. Målet är alltid att han ska klara av så mycket som möjligt själv. Vi är alltid där och assisterar, men målet är att barnet ska kunna njuta av ridturen på egen hand. Det börjar i stallet, fortsätter till när han sitter upp själv och fortsätter till att vi ger oss ut. Vi har pratat mycket om att han och hästen är ett team som jobbar ihop, och om hur viktigt det är att bli kompis med hästen genom att behandla den bra.

Mitt barn rider mycket barbacka, vilket har hjälpt med balansen. Han plockar äpplen, rör vid ponnyns öron och svans och är ett flygplan. Att göra jorden runt och att rida i damsadel är också poppis.

Genom att stå upp när han går uppför backar har han tränat upp sin teknik för att stå (vi brukar säga att om man inte står så kommer rump-pirayorna och biter en i rumpan ). Vad det gäller hoppning så började vi med det hederliga att stå upp i skritt över bommar eller grenar. Numera hoppar han själv i trav och med ledare i galopp.

Sedan är jag lite tråkig också, men jag tycker att det är viktigt att lära barnen att även om man självklart ska ha roligt med sin ponny så är det jätteviktigt att tänka på ponnyns bästa först. Alltså kan man inte fokusera mest på att hoppa och galoppera, även om man vill. För ponnyns skull är det viktigt att vara mångsidig. Saknar barnet balansen är det inte särskilt snällt mot vare sig hen eller ponnyn att hoppa i högre hastigheter än skritt. Jag skriver inte det här för att vara dum, utan för att det är en essentiell del i hur jag har valt att uppfostra mitt barn kring hästar. Han får hemskt gärna galoppera, hoppa eller busa runt med hästen - men han måste tänka på säkerheten, och vill han göra något som just nu är för svårt så måste han träna.

Med det sagt så är det ändå viktigast att det ska vara roligt! Men roligt kan betyda så många fler saker än att det ska gå fort eller att man hela tiden ska göra framsteg (jag ser tyvärr en hel del fall av föräldrar som är så engagerade i sina barns ridning att de kräver konstanta framsteg, eller för den delen inte låter barnet fokusera på sin egen relation med hästen). Så länge man respekterar hästens välfärd och fokuserar på att den ska ha vad den behöver, så tycker jag att ridtekniska framsteg hos så små barn är något som man helt kan ignorera. De har massa år på sig att bli bra på tekniken, men rätt inställning kan inte komma för tidigt!


Ett exempel på när man kan kombinera att prata om mål med att faktiskt göra en barnanpassning: Mitt barn ville hemskt gärna tävla i klubbmästerskapen och undrade om han skulle prova att hoppa högre hinder för att få göra det - då sa vi föräldrar att självklart ska han ha målet att tävla om han vill det, men då måste han träna mer på att kontrollera ponnyn själv så att han först kan galoppera själv. Men vi ordnade också ett eget mästerskap för honom - där han överraskade oss alla genom att för första gången bestämma sig för att han skulle travhoppa på min kompis storhäst. Han har ridit henne mycket innan, men tyckt att traven var för stor. Men efter att ha tränat på sin lilla medryttarponny kände han sig tydligen redo
)

Så gulligt

 

[Andromedae]

Så gulligt

Alltså jag vet,, får lite sötchock varje gång han rider

 

[Cam]

Kolla in gymkhana. Exempelvis. Ta en boll från en pall. Trava till en hink, lägga bollen i hinken. Sväng till en bom. Hoppa av ponnyn, gå balansgång på bommen, hoppa upp igen. Att skutta av o på, gå balansgång och så vidare gör barnet mer obrydd och avspänd lika med bättre balans.

Stort tack för svar! Just att hoppa på och av var ett lite extra bra tips, ska jag testa att det inte är ett mål i sig att hoppa upp utan mer ingår i en lek .

 

[Cam]

Jag svarar utifrån aspekten att mitt barn varit medryttare sedan han var nyss fyllda tre (fyller sex år i höst), under liknande förutsättningar som de du beskriver. Det här är ett ämne som jag älskar, så du får ursäkta att det blir en vägg av text

Jag vill uppmuntra autonomi. Alltså tycker jag det är viktigt att hjälpa barnet att lära sig styra och stanna. Målet är alltid att han ska klara av så mycket som möjligt själv. Vi är alltid där och assisterar, men målet är att barnet ska kunna njuta av ridturen på egen hand. Det börjar i stallet, fortsätter till när han sitter upp själv och fortsätter till att vi ger oss ut. Vi har pratat mycket om att han och hästen är ett team som jobbar ihop, och om hur viktigt det är att bli kompis med hästen genom att behandla den bra.

Mitt barn rider mycket barbacka, vilket har hjälpt med balansen. Han plockar äpplen, rör vid ponnyns öron och svans och är ett flygplan. Att göra jorden runt och att rida i damsadel är också poppis.

Genom att stå upp när han går uppför backar har han tränat upp sin teknik för att stå (vi brukar säga att om man inte står så kommer rump-pirayorna och biter en i rumpan ). Vad det gäller hoppning så började vi med det hederliga att stå upp i skritt över bommar eller grenar. Numera hoppar han själv i trav och med ledare i galopp.

Sedan är jag lite tråkig också, men jag tycker att det är viktigt att lära barnen att även om man självklart ska ha roligt med sin ponny så är det jätteviktigt att tänka på ponnyns bästa först. Alltså kan man inte fokusera mest på att hoppa och galoppera, även om man vill. För ponnyns skull är det viktigt att vara mångsidig. Saknar barnet balansen är det inte särskilt snällt mot vare sig hen eller ponnyn att hoppa i högre hastigheter än skritt. Jag skriver inte det här för att vara dum, utan för att det är en essentiell del i hur jag har valt att uppfostra mitt barn kring hästar. Han får hemskt gärna galoppera, hoppa eller busa runt med hästen - men han måste tänka på säkerheten, och vill han göra något som just nu är för svårt så måste han träna.

Med det sagt så är det ändå viktigast att det ska vara roligt! Men roligt kan betyda så många fler saker än att det ska gå fort eller att man hela tiden ska göra framsteg (jag ser tyvärr en hel del fall av föräldrar som är så engagerade i sina barns ridning att de kräver konstanta framsteg, eller för den delen inte låter barnet fokusera på sin egen relation med hästen). Så länge man respekterar hästens välfärd och fokuserar på att den ska ha vad den behöver, så tycker jag att ridtekniska framsteg hos så små barn är något som man helt kan ignorera. De har massa år på sig att bli bra på tekniken, men rätt inställning kan inte komma för tidigt!


Ett exempel på när man kan kombinera att prata om mål med att faktiskt göra en barnanpassning: Mitt barn ville hemskt gärna tävla i klubbmästerskapen och undrade om han skulle prova att hoppa högre hinder för att få göra det - då sa vi föräldrar att självklart ska han ha målet att tävla om han vill det, men då måste han träna mer på att kontrollera ponnyn själv så att han först kan galoppera själv. Men vi ordnade också ett eget mästerskap för honom - där han överraskade oss alla genom att för första gången bestämma sig för att han skulle travhoppa på min kompis storhäst. Han har ridit henne mycket innan, men tyckt att traven var för stor. Men efter att ha tränat på sin lilla medryttarponny kände han sig tydligen redo
)

Vilken lyx för mig att du har just det här som specialintresse!! Fantastiskt med en vägg av text ju . Så himla många bra saker du tar upp! Jag har tänkt mycket på den där balansen mellan att ha roligt och ta ansvar för ponnyn. Har en unge som är orädd och har massor av energi, tycker att det är super med stall (och djur generellt) just för att hon lär sig att ta det lugnt, observera djurens beteende osv. Plus lär sig att det måste mockas och fodras, att det är en del av dealen så att säga.

Ska definitivt jobba på det där med teamkänslan mellan ryttare och häst! Tror att jag förmedlade lite fel känslor i början, efter att ponnyn försökte sparka mig när jag ledde. Det går mycket bättre nu, iom så liten ponny rids hon inte så ofta (hon körs och promeneras) och efter ett tag verkade hon landa i att det är kul när vi kommer och hon blir riden .

Sedan ska jag se om barnet går med på att vara mer på banan, då kan jag släppa och låta henne testa lite mer själv. Strax innan sommaren övade vi lite på att styra, då tyckte jag barnet tog för hårt i ponnyn och försökte säga till så pedagogiskt som möjligt - med resultat att barnet inte ville öva på det något mer... Men jag tror på att fokusera mer på det du skriver om, barnets autonomi och relation till hästen.

Såå många kloka synpunkter och tips, tack!!

 

[Cam]

Ett exempel på när man kan kombinera att prata om mål med att faktiskt göra en barnanpassning: Mitt barn ville hemskt gärna tävla i klubbmästerskapen och undrade om han skulle prova att hoppa högre hinder för att få göra det - då sa vi föräldrar att självklart ska han ha målet att tävla om han vill det, men då måste han träna mer på att kontrollera ponnyn själv så att han först kan galoppera själv. Men vi ordnade också ett eget mästerskap för honom - där han överraskade oss alla genom att för första gången bestämma sig för att han skulle travhoppa på min kompis storhäst. Han har ridit henne mycket innan, men tyckt att traven var för stor. Men efter att ha tränat på sin lilla medryttarponny kände han sig tydligen redo
)

Och jag förstår att du är stolt över ditt barn!! Wow, vilken liten ryttare! Superbra jobbat av dig att stötta honom så fint i hans utveckling!

 

[Andromedae]

@Cam
Behöver ponnyn ridas med bett? Mitt barns första medryttarhäst red han i grimma med fastsatta tyglar. Det var rätt skönt att inte behöva bekymra sig om drag i munnen när de tränar styrning (och dessutom lättare för honom som fick lära sig "tränsa" utan att behöva bry sig om bettet). Det är ju faktiskt väldigt svårt rent motoriskt för barn i den storleken att ta "lagom" mycket. Och om du ändå mest leder så lär det ju inte spela jättestor roll tänker jag?

"Banor" av olika sort tycker jag att de flesta barn verkar tycka är roliga. Det går ju att bygga enkelt efter vad man tänker kan vara bra att öva på - stanna, styra, stå upp, göra balansövningar eller vad det nu kan vara. Och om barnet inte är så motiverat för själva ridningens skull än (inte konstigt, fokusspannet för någon så liten är ju väldigt kort) så kan man ju med fördel bygga in lek i banorna istället! Till exempel flytta bollen, hoppa av hästen för att koka kaffe med munnen i en vattenfylld hink, få ponnyn att "smyga förbi" (gå extra långsamt) de osynliga krokodilerna eller. Är ponnyn snäll från marken så går det ju att låta barnet träna på att leda runt också (inhängnat område). Det tyckte mitt barn var superroligt, här är han drygt 4,5:

(Hans första medryttarponny var en ängel. Kan dock nämnas att vi byggde relation under ett par månader innan det började gå helt smooth - men när det väl släppte, då släppte det rejält. Den där ponnyn kommer alltid ha en särskild plats i mitt hjärta)

Bjuder på en bana också.

 

[Andromedae]

Just det, ett till tips vad det gäller tyglar: gör en knut. Om barnet bara behöver bekymra sig om tygellängden så blir det lättare än om de hela tiden måste beräkna hur långa tyglar de ska ha. När väl "styrkänslan" börjar komma kan man sätta knuten längre och längre ut. Det går även att sätta små bitar med eltejp på själva tygeln om barnet fungerar bättre med en visuell påminnelse om att "här ska du hålla".

 

[Cam]

@Cam
Behöver ponnyn ridas med bett? Mitt barns första medryttarhäst red han i grimma med fastsatta tyglar. Det var rätt skönt att inte behöva bekymra sig om drag i munnen när de tränar styrning (och dessutom lättare för honom som fick lära sig "tränsa" utan att behöva bry sig om bettet). Det är ju faktiskt väldigt svårt rent motoriskt för barn i den storleken att ta "lagom" mycket. Och om du ändå mest leder så lär det ju inte spela jättestor roll tänker jag?

"Banor" av olika sort tycker jag att de flesta barn verkar tycka är roliga. Det går ju att bygga enkelt efter vad man tänker kan vara bra att öva på - stanna, styra, stå upp, göra balansövningar eller vad det nu kan vara. Och om barnet inte är så motiverat för själva ridningens skull än (inte konstigt, fokusspannet för någon så liten är ju väldigt kort) så kan man ju med fördel bygga in lek i banorna istället! Till exempel flytta bollen, hoppa av hästen för att koka kaffe med munnen i en vattenfylld hink, få ponnyn att "smyga förbi" (gå extra långsamt) de osynliga krokodilerna eller. Är ponnyn snäll från marken så går det ju att låta barnet träna på att leda runt också (inhängnat område). Det tyckte mitt barn var superroligt, här är han drygt 4,5:

(Hans första medryttarponny var en ängel. Kan dock nämnas att vi byggde relation under ett par månader innan det började gå helt smooth - men när det väl släppte, då släppte det rejält. Den där ponnyn kommer alltid ha en särskild plats i mitt hjärta)

Bjuder på en bana också.

Tack för fler bra tips! I dag blev det knut på tyglarna och en del ridning utan ledare på ridbanan. Ställde upp några koner för slalom, två bommar som bildade en "gång" och så en bom att skritta över. Lite lagom att starta med. Det gick bra! Blev ombedd (läs: beordrad ) att bygga fler hinder men förhandlade bort det. Testade lite baklängesridning i stället, det var en hit!

Återigen, stort tack! Det kanske dimper ned något meddelande till dig när jag behöver mer inspiration .

 

[Andromedae]

@Cam Det går så bra det Kul att ni kommit igång!