Sedna

Trådstartare
Vad tycker ni om fenomenet time out, alltså att som i ett steg i barnuppfostran utesluta barnet ur gemenskapen, stänga in barnet på sitt rum etc när barnet "missköter" sig?

Är det något ni praktiskerar? Varför/ varför inte? Och om ni tycker det är okej så från vilken ålder skulle det vara lämpligt?

Jag arbetar som barnflicka och i de familjer jag kommit i kontakt med verkar det väldigt vanligt. Detta är inget fenomen jag stött på i Sverige på samma sätt så vore intessant att få lite reflektioner på hur synen är på detta i svenska familjer.
 
Sv: Time Out

Har läst det där tidigare, det är intressant.

Inte praktisera den typen av time out. Vilken typ av time out skulle du kunna praktisera? Var går gränsen?

Jag vet att det hände vid i alla fall ett tillfälle när jag själv var barn att jag fick en time out i form av att pappa tog in mig på ett rum och jag och pappa satt där tillsammans tills jag lugnat ned mig. Det tycker då jag är en helt okej time out. (Dock en annan typ av time out än jag syftade på i första inlägget.)
 
Sv: Time Out

Nej jag kommer inte praktisera time out på Ella på det viset som jag upffattar att folk ren generellt menar när man pratar om time out, däremot så kommer jag utesluta henne och antingen jag eller hennes pappa får gå med henne om hon missköter sig.

Dvs om vi är på kalas och Ella inte kan uppföra sig så blir hon lugnt men sansad varnad och sedan åker vi hem alt går iväg om hon forts att uppföra sig illa.

Jag tror inte så mycket på straff i sin egentliga mening, jag kommer köra mer på att ge val åt mina barn.

1. Forts uppföra dig illa och vi kommer lämna kalaset

2. Uppför dig väl och ha roligt med dina kompisar

/ C som flummar på kvällskvisten
 
Sv: Time Out

Time out i form av "sätt dig ner här och lugna ner dig!" kan säkert vara ett alternativ för barn som härjar väldigt. Eller att de får sätta sig och fundera ut varför det blev som det blev. Men inte som bestraffning.
Och framförallt inte försöka bestraffa med att stänga in barnet på sitt rum - VAD är det för straff att bli instängd bland sina leksaker?? Och ska inte barnens rum få vara deras privata och trygga zon?
 
Sv: Time Out

Jag minns att när jag var liten och bråkade och skrek fick jag ibland gå in på mitt rum. Efter ett tag lugnade man ner sig och ville säga förlåt och gråta lite i mammas famn. När jag tänker tillbaka tycker jag att det fungerade bra, i alla fall på mig.
Förstår inte varför det skulle vara ett problem att det var i sovrummet?
Jag kunde krypa ner under täcket om jag ville, krama en nalle eller rita lite.
Inte har jag några men för det och jag var trygg i mitt sovrum!
 
Sv: Time Out

Så gjorde mina föräldrar också.
Vi fick ju komma ut när vi ville eller så kom dem in efter en liten stund och vi pratade om det. Isak är ju bara 1 så det är ju lite tidigt att tänka på uppfostran eg. Mer än att han inte får tex öppna dörren och gå ut, röra vissa saker, klättra i trappen osv.

Har en kompis som har barn i 3 och 6 års ålder.
Gör de något som inte är okej och inte lyssnar så får de gå till sina rum.
Men de får också komma tillbaka när de vill och har lugnat sig. Hennes barn är då glada och harmoniska ändå.

Däremot tycker jag det är fel som de gör i tex supernanny.
Att barnen ska sitta en viss tid och absolut inte får gå därifrån.
Det borde snarare stressa barnet än ge det en ärlig chans att tänka och lugna sig.
 
Sv: Time Out

Jag skulle nog kunna tänka mig time out som i att ta några djupa andetag och ta omtag tillsammans, men absolut inte som i att stänga in barnet på sitt rum/sätta i skamvrån eller liknande.
 
Sv: Time Out

Har en kompis som har barn i 3 och 6 års ålder.
Gör de något som inte är okej och inte lyssnar så får de gå till sina rum.
Men de får också komma tillbaka när de vill och har lugnat sig. Hennes barn är då glada och harmoniska ändå.

Komma tillbaka när de vill? Det bygger ju då på att barnet vill gå till sitt rum, om barnet inte vill gå till sitt rum. Hur blir läget då?
 
Sv: Time Out

Ja jag tror att jag också kommer göra så när jag får barn.
Men skulle aldrig låsa in barnen, eller tvinga dom att stanna där direkt. Däremot kan man ju säga att dom ska stanna tills dom lugnar ner sig.
Jag var kanske ett snällt barn som alltid stannade tills jag var lugn, har ju sett vissa barn som springer ut från rummet mest för att jäklas.

Tycker den time out dom har i Supernanny är lite olustig, men det kanske funkar på vissa. Huvudsaken är att barnet inte mår dåligt.

Självklart är man ledsen när man blir inskickad på rummet men har aldrig varit det efteråt.
 
Sv: Time Out

Men precis..

Men inte för att stänga ute och stänga bort barnet i ensamhet, den metoden köper jag inte.
 
Sv: Time Out

Så gör jag, Wille som fyller 4 i september får gå till sitt rum o sen komma ut när han lugnat sig.

Det har funkat bra att bryta av ett bråk/trots på det sättet o sen prata om det på samma nivå, alltså antigen så sätter jag mig ner på hans nivå eller lyfter upp honom till min nivå, närhet.
Han blir inte ignorerad eller inlåst, utan öppnar o kommer ut när han själv vill. Otast går han in o skriker o slår lite, sen blir det tyst ett tag o sen kommer han ut o är lugn o vi pratar o gosar lite.

Är vi borta brukar jag ta med honom enskilt o resonera med honom, förklara varför osv. fortsätter han så åker vi hem.

Nu talar jag om trots som att stå o hoppa framför tv, kasta saker osv..
 
Sv: Time Out

Nej jag kommer inte praktisera time out på Ella på det viset som jag upffattar att folk ren generellt menar när man pratar om time out, däremot så kommer jag utesluta henne och antingen jag eller hennes pappa får gå med henne om hon missköter sig.

Dvs om vi är på kalas och Ella inte kan uppföra sig så blir hon lugnt men sansad varnad och sedan åker vi hem alt går iväg om hon forts att uppföra sig illa.

Jag tror inte så mycket på straff i sin egentliga mening, jag kommer köra mer på att ge val åt mina barn.

1. Forts uppföra dig illa och vi kommer lämna kalaset

2. Uppför dig väl och ha roligt med dina kompisar

/ C som flummar på kvällskvisten


Jag valde nr 1 när jag var liten. Iofs inget kalas men en stor samling där man skulle sitta stilla.
Berättat för mig, för jag minns det inte särskilt väl.
 
Sv: Time Out

I familjen jag arbetar nu finns det en 5 åring, om han inte lyssnar på tillsägelse så bär mamman in honom i sitt rum/eller annat rum, efter varning, där får han sitta tills han lugnat ned sig. Kommer han ut så tvingar hon honom alltså att gå in på rummet igen. Efteråt ber han om förlåtelse, de pratar och myser lite.

Jag tycker att det ofta känns rätt olustigt, det är absolut ingen metod jag använder mig av, men så länge barnet inte uppenbart far illa så lägger jag mig inte i deras barnuppfostran.

De har ett barn till som är knappt 2 år, när han i veckan hade ett utbrott, pga trötthet, pratade mamman om att det snart är dags att även börja ge honom time outer när han inte kan uppföra sig. Vilket gör mig väldigt olustig, jag är överhuvudtaget emot den sorterns time out och absolut inte med så små barn.
 
Sv: Time Out

Jag tycker time-out i bemärkelsen avskiljande från flocken är ett fruktansvärt hårt instrument. Absolut inget jag vill använda mig av. Och tiden för time-outen enligt nannyprogrammen (3 min för en 3 åring, 5 min för en 5-åring o.s.v.) är fullkomligt patetisk (sedan när blev exakt 4 min den magiska tiden för en 3-åring att förstå att den gjort fel och viktigare ändå, hur man gör för att det ska bli rätt nästa gång?!).

Däremot köper jag att man ibland får lyfta barnet från en situation den inte klarar av. Och punktmarkering under tuffare faser så att man hinner gå emellan innan barnet hinner "misslyckas".

En av riskerna med time-out är att man gör det lätt för sig som förälder genom bestraffning à la time-out istället för att hålla koll så att man hinner ingripa tidigare och (spec. äldre barn) hinna prata med dem om hur man ska agera i situationer och prata om varför det gick fel.
 
Sv: Time Out

Har läst det där tidigare, det är intressant.

Inte praktisera den typen av time out. Vilken typ av time out skulle du kunna praktisera? Var går gränsen?

Jag vet att det hände vid i alla fall ett tillfälle när jag själv var barn att jag fick en time out i form av att pappa tog in mig på ett rum och jag och pappa satt där tillsammans tills jag lugnat ned mig. Det tycker då jag är en helt okej time out. (Dock en annan typ av time out än jag syftade på i första inlägget.)

Det tycker jag också är en sundare form även om jag inte skulle kalla den "time-out" som jag mer tycker definieras av typisk "nanny-time-out".
Han lyfte helt enkelt ut dig ur en situation du inte hanterade men han stötte inte ut dig ur flocken utan stannade vid din sida. Cred till din far!
 
Sv: Time Out

Jag valde nr 1 när jag var liten. Iofs inget kalas men en stor samling där man skulle sitta stilla.
Berättat för mig, för jag minns det inte särskilt väl.

Ja?

Då har barnet ( i dett fall du ) fått göra sitt val och man lämnar kalaset och har samtal om hur man uppför sig ( dvs det kommer inte bli roligare att få lämna kalaset än att vara kvar ) :)
 
Sv: Time Out

De har ett barn till som är knappt 2 år, när han i veckan hade ett utbrott, pga trötthet, pratade mamman om att det snart är dags att även börja ge honom time outer när han inte kan uppföra sig.

Tja, då får väl du börja med time outer på mamman (det kan bli många minuter, gissar jag) när hon inte kan sköta sig och ge barnen mat, vila (eller vad de nu behöver) i rätt tid.;);)
 

Liknande trådar

Övr. Barn I måndags fyllde min äldsta son hela 10 år. Stolt och glad grabb, 10 år är ett stort steg mot att bli stor, tycker han. Och det är det...
Svar
18
· Visningar
1 970
Senast: Mustasukka
·

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

  • Tvättstugedrama
Tillbaka
Upp