Jag sitter och läser om eklampsi och blir hönsmorsa igen. Många säger att det verkar vanligare i de fall man tillsatt kalk till tiken under dräktigheten, för att tikens kropp då inte längre kan ta upp kalken ur fodret utan måste "få det serverat". Vi gav inga tillskott alls när tiken var dräktig, hon åt samma helfoder som hon alltid ätit. Dock började jag ge henne lite kalkpulver i maten efter valpning. Borde jag sluta med det? Eklampsi skrämmer skiten ur mig, särskilt som veterinären är ca 40 minuter bort :/.
Erfarenheter mottages tacksamt. KAN jag ens sluta ge henne kalk nu, eller har jag redan "förstört" hennes kropps förmåga att själv ta upp det i det vanliga fodret?
Läste också häromdagen att hon borde äta valpfoder, så det köpte vi. Stämmer det eller räcker det med vanligt helfoder?
Vill påpeka att detta var en tjuvparning, sent upptäckt dräktighet och därför har vi haft kort tid på oss att förbereda oss men gör så gott vi kan.
Erfarenheter mottages tacksamt. KAN jag ens sluta ge henne kalk nu, eller har jag redan "förstört" hennes kropps förmåga att själv ta upp det i det vanliga fodret?
Läste också häromdagen att hon borde äta valpfoder, så det köpte vi. Stämmer det eller räcker det med vanligt helfoder?
Vill påpeka att detta var en tjuvparning, sent upptäckt dräktighet och därför har vi haft kort tid på oss att förbereda oss men gör så gott vi kan.
. Valpfoder är inhandlat och jag har börjat byta, alltså blandar det med det tidigare fodret (är samma märke och sort men för valpar istället). Vi ger henne också mat 4-5 gånger per dag men kanske borde öka portionerna ännu mer. Mjölkstockning verkar inte vara någon fara för i nuläget iallafall, bebisarna diar från alla tissar som det ser ut. Är det vanligt med mjölkstockning när man börjar avvänja valparna? Tänker mig att då diar de ju mindre liksom.
